”Vi är klara med Gud här”, sa grundantagandet felaktigt.

Som student på universitetet är det vanligt att man blir tillfrågad att vara med i olika experiment, så en gång deltog jag i ett experiment där de ville undersöka implicita (omedvetna) värderingar kopplade till könsroller. De använde en metod som kallas för IAT (implicit-association test). Det jag fick göra (om jag minns rätt) var att snabbt kategorisera ett attribut/begrepp (till exempel ”logisk” eller ”familj”) till två koncept (kategorierna ”man” och ”kvinna”). Genom att se hur snabbt människor kategoriserar ihop begrepp menar teorin att man kan undersöka människors attityder eller fördomar. Ju snabbare en person kategoriserar till exempel ”man” med begreppet ”familj”, desto starkare eller närmare antar personen att dessa begrepp hänger ihop (i just detta exempel har forskning dock visat att det är tvärtom, dvs. att folk tenderar att snabbare kategorisera ”kvinna” med ”familj” och ”man” med ”karriär” – vilket tolkas som att folk generellt antar att kvinnor hör ihop med familjen och män med karriär).

Detta är ett exempel på så kallade implicita antaganden och det är ungefär samma sak som begreppet grundantagande, som detta blogginlägg kommer handla om. Grundantaganden är sådana antaganden (mentala hypoteser/gissningar) som handlar om hur människor betraktar omvärlden, sig själv och andra människor. Ofta är de väldigt djupt rotade inom oss så de aktiveras automatiskt i vissa situationer. Detta gör att vi många gånger omedvetet präglas och styrs utav dem, så ofta är det svårt när man ska börja formulera sig kring vilka grundantaganden man har. Men när vi medvetandegör dem så blir det lättare att förstå sig själv, hur man relaterar till andra människor och till livet i stort. Man kan få grepp om varför man gör de val man gör eller varför man tror på det man tror på.

Så min fundering är vilka grundantaganden människor, och samhället i stort, har gällande Gud och kristendom?

Jag gissar att vi i Sverige, på samhällsnivå, har grundantaganden som i majoritet är till nackdel för tron och Gud. Jag tror också att många grundantaganden som råder kring Gud och kristendom aldrig, eller väldigt sällan, ifrågasätts eller lyfts till ytan – åtminstone inte i det offentliga rummet. Få verkar vara intresserade, få diskuterar det och det tycks finns få forum för att undersöka dessa grundantaganden. Det är nästan som att det finns ett grundantagande som säger ”Gud och kristendom är ett avklarat kapitel för Sverige”, och då vill man liksom inte gå in och pilla i det som rör Gud och kristendom. Så när en kristen person, till exempel jag nu, föreslår att folk visst ska in och undersöka sina grundantaganden, så kanske mångas första reaktion blir att rygga tillbaka? Det är förståeligt, men ge det en chans.

Jag tänker att vi för enkelhetens skull kan dela upp dessa grundantaganden i två kategorier; dels relationella och dels intellektuella. De relationella grundantaganden handlar om sådana antaganden som jag gör om andra människor, och i detta fall om kristna personer. De intellektuella grundantaganden handlar om sådana antaganden som är bortom mina egna erfarenheter; som handlar om Guds existens, tro och kristendom överlag. För jag ser tydligt att människor här i Sverige antar saker om Gud, kristendomen och kristna personer hela tiden (och samtidigt väldigt sällan, eftersom det inte längre ingår i vardagslivet för de flesta), och som många gånger är felaktiga. Det är grundantaganden som har underbyggts och skapats från olika håll; från skolgången, från rådande samhällsnormer, från media samt från en persons närmaste omgivning. Låt oss undersöka detta lite närmare.

När det kommer till grundantaganden som är av intellektuell karaktär rörande Gud och kristendom så finns det väldigt många grundantaganden som går att diskutera och ifrågasätta, långt mer än det finns utrymme för här. Men ett grundantagande av intellektuell karaktär som kan lyftas handlar om relationen mellan kristendom och vetenskap. Ibland tycks det finnas ett grundantagande om att dessa är oförenliga, det vill säga att vetenskap och Gud/kristendom inte båda samtidigt kan vara giltiga. Här tror jag att en förklaring till det kan handla om att vetenskap ibland, felaktigt, likställs med naturalism (en vetenskapsfilosofisk hållning som säger att allt som existerar är materia och fysiska ting). Eftersom Gud inte är fysisk, och vetenskap likställs med naturalism, så blir den logiska följden att kristendom och vetenskap inte går ihop – och man blir lämnad att välja mellan dem. Som tur är stämmer inte detta, och därmed inte heller antagandet att kristendom och vetenskap inte båda samtidigt kan vara giltiga.

Ett annat grundantagande som också är viktigt att lyfta handlar om sanning. Vi lever i ett så kallat ”post-truth society” (benämnts av The Economist). Detta innebär att vi antar att sanning inte existerar (och därmed inte går att finna) utan att sanning är något som människor skapar. Uttalandet ”Det som är sant för dig är inte sant för mig” utgår ifrån detta grundantagande om att sanning inte existerar. Även detta går att fördjupa sig väldigt mycket i, men även det får jag lämna därhän nu. Men konsekvensen av ett sådant grundantagande gör att följande fråga väcks: Vad gör att det antagandet är sant, om sanning nu inte existerar?

Om vi lyfter relationella grundantagande i frågan om Gud och kristendom har jag ibland märkt att folk nästan ryggar tillbaka och blir obekväma när de får höra att man är kristen. Jag får ibland också en känsla av att många antar att en kristen person inte har tänkt igenom saker så noga – att kristna bara följer och kanske till och med blundar för fakta. Många kanske till och med gör den omedvetna kopplingen (tänk IAT, som beskrevs ovan) mellan kategorin ”kristen” och attributen ”lite dummare”, ”oupplyst”,  ”besvärlig” och ”mer inskränkt”. Detta tycker jag såklart är väldigt sorgligt, även om jag kan förstå att det troligtvis bygger på individers erfarenheter av kristna personer/kyrkan, myter och ”sanningar” som man exponerats för.

Om de intellektuella grundantaganden kan förändras genom att bryta ner dem och undersöka dem, så kan relationella grundantaganden förändras via hur vi kristna pratar om och levandegör vår tro (här blir apologetik en viktig del, för att visa att kristna faktiskt inte ”följer blint” utan har goda skäl att tro) men framförallt hur vi beter oss mot andra. För när personer säger att de blivit ateister eller har avfärdat kristendomen på grund av dåligt beteende hos personer som kallar sig kristna, gör det lite extra ont i hjärtat på mig. Vi som är kristna bör alltid sträva bort från sådant och istället ledas av ord som vi bland annat hittar i Brevet till Titus (2:6-8) ”…visa gott omdöme i allt, och var själv ett föredöme i goda gärningar… [Din undervisning] ska vara sund och oklanderlig, så att din motståndare måste skämmas när han inte har något ont att säga om oss.”

Sammanfattningsvis ville jag här lyfta frågan kring grundantaganden om Gud och kristendom. För det är först när ett ämne lyfts till folks medvetande som man kan börja fundera på vilka antaganden man gör och undersöka hur väl de stämmer överens med verkligheten. Vi kan till exempel se det i #metoo kampanjen; när antaganden om män, kvinnor, sex och gränser medvetandegörs kan antaganden börja ifrågasättas och beteenden följaktligen förändras. Så för dig som har läst detta – vilka grundantagningar tror du att du har om Gud och kristendom? Hur har du kommit fram till dem? Och varför tror du att de stämmer?

Annonser

52 reaktioner till “”Vi är klara med Gud här”, sa grundantagandet felaktigt.”

  1. Normer brukar vi kalla detta och normerna i det sekulära Sverige är nog en av anledningarna till att du som religiös och då alltså något vid sidan om normerna, börjar ifrågasätta dom. Hade du bott i t.ex. USA eller Saudiarabien så kanske du aldrig ens hade tänkt i dom banorna då du själv hade varit en del av normen.
    Flockdjuret människans starka vilja att vara en accepterad medlem i sin grupp gör att utanförskap skaver. Att det i sin tur är en anledning till eftertanke är mycket naturligt.
    Det gör inte frågeställningen i sig mindre intressant men det sätter den i ett socialt perspektiv.

    Vad gäller relationen mellan kristendom och vetenskap, så varierar den mellan olika tolkningar av religionen.
    En deistisk uppfattning har vad jag kan se inga som helst problem med vetenskapen, medan bokstavlig tro på den kristna guden har det.
    Skapelseberättelsen och evolutionen kan inte båda vara sanna, och jungfrufödsel, promenerande på vatten och återuppståndelse efter döden är definitivt oförenliga med vetenskapens rön om hur naturen fungerar.
    Kristendom i den mer bokstavstroende varianten och vetenskap går således inte ihop. Tror man att bibelns övernaturliga historier mest är allegorier kan man nog komma bättre överens med vetenskapen, men är man verkligen religiös då?

    ”Sanningen ” har vi ju gått igenom tidigare här på bloggen och det resulterade dessvärre i att en av SAS skribenter for ut i rena lögner.
    Jag tror att nästan ingen hävdar att absolut sanning INTE existerar, så kanske lite halmgubbevarning här, men eftersom vi saknar möjlighet att veta om det vi kallar sanning verkligen är absolut sant så blir den praktiska tillämpningen av begreppet den att vi alltid förhåller oss skeptiska till det mesta. Man kan då säga att absolut sanning inte ”finns” i det dagliga samtalet även om dom flesta nog fattar att den ändå är där någonstans.

    En norm hade inte varit en norm om inte folk hade reagerat med misstänksamhet mot dom som bryter den. Dom som anser att dom befinner sig inom normen har lite anledning att ifrågasätta den och det är då betydligt lättare att ifrågasätta normbrytaren själv.
    Tyvärr har ju den här bloggens skribenter serverat oss ett flertal exempel på dumheter, rena lögner och oförskämdheter, vilket då kan förstärka redan negativa uppfattningar om kristna som grupp. Det är väl egentligen bara dina och Martins inlägg som inte har haft sådana tråkiga ingredienser. Där finns nog vad man skulle kunna kalla ett visst förbättringsutrymme. Antagligen finns det sådant utrymme även på andra sidan, men jag hävdar nog att SAS egna skribenter bär huvudansvaret här.

    #metoo kampanjen har potential att äntligen ta död på dom gamla unkna patriarkala normer som mänskligheten levt med dom senaste 8-10 tusen åren, iallafall i ett sekulärt land som Sverige.
    I länder där religionen är starkare är också patriarkatet starkare och där krävs det nog mer för att verkligen göra någon skillnad.
    Man får inte glömma att religionerna är en del av patriarkatets makt och dom religiösa skrifterna sätter det på pränt.
    1 Kor 11:9
    och mannen skapades inte för kvinnan utan kvinnan för mannen.
    1 Kor 14:34
    skall kvinnorna tiga vid sammankomsterna: de har inte lov att tala utan skall underordna sig, som också lagen säger.
    Ef 5:22
    Ni kvinnor, foga er efter era män som efter Herren.
    Och lik­som kyr­kan un­der­ord­nar sig Kristus, så skall också kvin­nor­na i allt un­der­ord­na sig si­na män.

    Så länge folk hävdar sådana bisarra vansinnigheter så kommer kampen för jämställdhet också att vara en kamp mot religionen.
    Jag noterar att det glädjande nog tycks finnas en del, både kvinnor och män i den religiösa sfären som har tagit till sig #metoo kampanjen, men jag undrar verkligen hur ni får ihop det med er heliga bok?

    Gilla

    1. Hej igen Anders!
      Tack för din kommentar. Jag ska besvara dem i mån av tid, men jag har en fundering som jag burit på ett tag nu och som jag önskar få reda ut först, innan jag går in på att besvara din kommentar. Min fundering är hur det kommer sig att du väljer att kommentera dessa blogginlägg? Vilket syfte fyller det för dig? Det är en fråga av uppriktig nyfikenhet.

      Gilla

      1. Grunden är att jag tror att det är viktigt att inte gamla bronsåldersläror får chansen att breda ut sig igen och att inte öppna vetenskapsförnekare får stå oemotsagda.
        Det i sin tur har lett till ett visst intresse för religiösa diskussioner rent allmänt även om dom man debatterar med, som t.ex. i ditt fall, inte alltid propagerar bronsåldersåsikter.
        Bland dina kollegor finns det dock rena vetenskapsförnekare och t.om. sådana som öppet försvarar folkmord och ger uttryck för totalt vanvettiga idéer om att hela folk kan vara onda och att det således kan vara rätt att utrota dom. Detta tråkigt nog utan märkbara reaktioner från er andra, vilket leder till tveksamhet om vad även ni som inte gett uttryck för sådana galenskaper egentligen tycker.

        Vi ser också hur religionen alltid tycks vara på diverse krigshetsares sida. USAs vildsinta terror i stora delar av den sk. tredje världen sedan andra världskriget har alltid förts med den kristne guden på deras sida. Svaret på denna terror, den muslimska terrorn, har tagit detta till minst lika vansinniga höjder, även om dom saknar USAs militära resurser att ställa till elände.
        Religion är härskarnas redskap helt enkelt och så verkar det ha varit ända sedan neolitikum. Religionen har naturligtvis ibland använts även av dom som utmanar makten, men då med samma syfte, nämligen att förhindra det självständiga tänkandet och få människor att marschera i raka led utan att reflektera över färdriktningen.
        För tankens frihet behöver religionen bekämpas!

        Gilla

        1. Okej, intressant. Låter som att du gör den omedelbara kopplingen mellan religion och vetenskapsmotståndare och motståndare för fritt tänk. Det tänker jag är ett felaktigt antagande, då både jag och kristna inte anser att vi motarbetar vetenskap eller fritt tänk (inklusive de övriga skribenterna på bloggen). men finns för mycket att säga om det som jag tyvärr inte tror kommer vara fruktsamt att diskutera.
          Önskar dig frid och välsignelse från Gud (även om du inte tror)!

          Liked by 1 person

          1. Det är fel, är inget argument Hajdi.
            Du undrar varför jag kommenterar på bloggen, men är det inte betydligt konstigare att du som har skrivit ett helt inlägg inte ens kan prestera det minsta argument för dina åsikter när du blir kritiserad?
            Har du några argument frågar man sig och om inte, varför skriver du alls inlägg som inte kan stå för?

            Gilla

            1. Självklart har jag argument för att påstå att kristendom och kristna inte är vetenskapsmoståndare eller motståndare mot fritt tänkande. Annars hade jag inte skrivit varken på bloggen eller i svar till dig. Vad jag menade ä
              1. Modern, västerländsk vetenskap grundades till stor del av starkt troende vetenskapsmän inom kristendom. Men likställer du naturalism med vetenskap så gör du fel i att definiera vetenskap. Naturalism som ontologisk utgångspunkt går emot kristendom så om du likställer naturalism med vetenskap förstår jag att du tänker att kristna är motståndare mot vetenskap. Men då bygger den slutsatsen på ett felaktigt grundantagande.
              2. Jag och många kristna bekanta är vetenskapsmän själv. att syssla med vetenskap samtidigt som man är emot det låter och är inte sannolikt. Många stora vetenskapsmän är också troende, kristna som teister i allmänhet.
              det finns en rad andra argument men du kanske nu i alla fall ser att det finns goda skäl att säga att ditt uttalande från mitt perspektiv var fel (i tidigare kommentar). Du kanske fortfarande tycker jag har fel och då får det vara så och det var det jag menade med ofruktsamt i tidigare kommentar.

              Liked by 1 person

              1. Vill du med detta ha sagt att mina exempel ”Skapelseberättelsen och evolutionen kan inte båda vara sanna, och jungfrufödsel, promenerande på vatten och återuppståndelse efter döden är definitivt oförenliga med vetenskapens rön om hur naturen fungerar.” inte stämmer? I så fall så bör du nog visa oss det vetenskapliga stödet för dessa händelser. Kan du inte det så har du helt enkelt fel i ditt senaste svar.

                Gilla

                1. Självklart är jungfrufödsel, gå på vatten mm. inte vanligt förekommande händelser eftersom de strider mot naturens lagar. Det håller jag med om. Vi ser inte folk göra sånt i vardagen. Men förenar vi det med att skaparen av naturlagarna, i ett öppet lagsystem, kom ner till jorden och började ”peta i” och ändra naturlagarna (då han står över dem som deras skapare) så finns det ingen motsättning däremellan. Om vi däremot i förväg antar att Gud inte existerar (naturalism), nej, då är det inte möjliga företeelser. Men då gör vi ett grundantagande innan som per automatik utesluter möjligheten för sådana övernaturliga händelser.

                  Gilla

                  1. Diskussionen handlade ju om vetenskapen och religionen går ihop. Dom här övernaturliga företeelserna är inte vetenskap. Dom saknar alla former av belägg och dom är inte testbara eller falsifierbara och dom skiljer sig i det avseendet inte ifrån precis vilken påhittad fantasi om övernaturliga händelser som helst. Asatron, Eddan, iliaden och odysséen och en massa andra sagor som jag antar är påhittade även i din värld blir därför, med din logik, vetenskapligt hållbara i samma ögonblick som du hävdar att vetenskap och din religion går ihop.
                    Jag tycker mig här återigen se hur en troende människa låter sin starka vilja gå ut över förnuftet.
                    Om du skall fungera i vetenskapliga sammanhang så tror jag du behöver lära dig hantera vilja och fakta på olika sätt

                    Gilla

                  2. Om naturlagarna är underställd Guds vilja så får du stora epistemiska problem, ty om Gud har libertariansk fri vilja (d.v.s. om Han är den första orsaken till sina handlingar) så hamnar du i ”mind-argumentets” slutsats: att allt är slumpmässigt. Men om allt är slumpmässigt så kan vi inte heller äga kunskap (faktum är att vi (troligen) inte skulle existera). Det finns alltså ett skäl till att vi utgår ifrån att naturen alltid följer lagen om orsak-och-verkan.

                    Och vetenskapen förutsätter inte ontologisk naturalism, utan epistemisk naturalism (d.v.s. principen att man så långt det går försöker att förklara varje verkan med en naturlig orsak). Men med tanke på hur framgångsrik den metodologiska naturalismen är, så är det rimligt att sluta sig till ontologisk naturalism.

                    Liked by 1 person

              2. Först och främst hade de flesta vetenskapsmän/filosofer under medeltiden och framåt inte annat val än att hålla med RKK.
                För det andra är det fullständigt irrelevant att t.ex. Newton var kristen (han förnekade även treenigheten, och jag antar att det inte är något som du bry dig om….)

                (Redigerad i enlighet med bloggens riktlinjer) påstår t.o.m. att de flesta vetenskapsmän har insett att evolutionsteorin är motsägelsefull.
                (Den delen av min kommentar (redigerad i enlighet med bloggens riktlinjer) censurera (antar (redigerad i enlighet med bloggens riktlinjer ).

                Här är min fråga: (Redigerad i enlighet med bloggens riktlinjer).

                Ett förtydligande : det är jag, Martin Walldén i rollen som bloggredaktör som står för redigering av kommentarerna i det stora hela.

                Gilla

                1. Kul att ni inte vågar publicera min fråga till Hajdi.

                  Eftersom jag själv har erfarenhet av den typ av vård (redigerad i enlighet med bloggens riktlinjer), så tycker jag att min fråga är fullständigt legitim.

                  Så, vem sätter hon i första rummet i det scenario som jag målat upp: psykologen eller apologeten? (Jag släpper det, men redan frågan implicerar oärlighet hos en person)

                  Gilla

                  1. Hej Johan,
                    Förstod inte vilket scenario du målade upp men hör att du ifrågasätter hur jag jobbar i min roll som psykolog. Jag har de etiska riktlinjerna som psykolog som jag försöker vara noga att följa och i allt vara professionell och sensibel. Min tro påverkar inte mitt bemötande negativt, varken vad jag själv tror eller vad jag fått till mig utav andra. Men på grund av sekretess kommer jag försöka undvika att diskutera detaljer kring min psykologroll.
                    Jag vet inget om din erfarenhet av psykologisk/psykiatrisk vård men hoppas innerligt att du blivit hjälpt och bemött på ett högst värdigt och empatiskt sätt, oavsett om din behandlare varit troende, ateist eller agnostiker.

                    Liked by 1 person

  2. Visst är de ogudaktiga underbara 🙂 !!

    Nu har journalistkåren skapat sig sin egen copycat, #deadline, efter att i två generationer förbannat den kristna tron och dess moral. Man har jublat över pridefestivaler och allmänt promiskuöst beteende, men nu när det har blivit allmänt accepterat då klagar man över dess effekter!

    Vad hade de väntat sig?
    Kristen moral är unik och kommer inte av sig själv, det kan man lätt konstatera om vi jämför mot andra kulturella yttringar på vår jord. Och om evolutionen är den sanna läran, då kan man ju verkligen inte klaga på bristande ”moral”…

    Så vad kan man då säga till alla #deadline-journalister?
    Jo, antingen återvänd till det värdesystem som en gång byggde Sverige eller så bit i det sura äpplet och gilla läget!

    Gilla

  3. Hej Hajdi och tack för din text!

    Du ställer några frågor på slutet som jag ska försöka svara på. Men först vill jag bara kommentera det som du skriver angående kristendom och vetenskap. Du menar att båda dessa samtidigt kan vara giltiga. Jag vet inte om du följt debatten här på forumet angående evolutionen. Som jag ser det, är oviljan hos vissa kristna att acceptera evolutionen ett tydligt exempel på hur etablerad vetenskap och kristen tro för vissa (inte alla) är omöjliga att förena.

    Nu till dina frågor.

    Jag tycker att frågan om Gud i princip inte går att besvara. Eftersom jag inte själv tror på Gud kan jag inte utgå ifrån min egen trosföreställning, utan måste utgå ifrån vad andra berättar. Problemet är att alla tycks berätta olika saker. Jag har stött på kristna som kallar Gud för ”pappa” och som tycks ha en väldigt personlig relation med honom. Andra kristna har beskrivit Gud på ett helt annat sätt, som en överpersonlig världssjäl eller som själva varat. Jag har pratat med många som tror på treenigheten. Men också med kristna som förnekar att Gud har tre personer. Går jag till Bibeln är det samma problem. I Gamla testamentet finns både beskrivningar av Gud som en kärleksfull och ömsint vårdare av sin skapelse. Men här finns också den våldsamme krigsguden som uppmanar till folkmord och som plågar det egyptiska folket och dödar deras nyfödda bebisar, bara för att statuera ett exempel som aldrig ska glömmas bort. Och sedan i Nya Testamentet försvinner han nästan helt. Det vill säga Fadern i himlen är nästan helt frånvarande, medan Sonen är desto aktivare. Och även här finns samma problem. Är Jesus kärleksfull och förlåtande, så som de flesta kristna verkar mena? Eller är han tvärtom hatisk och totalt skoningslös, exempelvis mot de människor han kallar ”ogräs” och som enligt honom ska kastas i en brinnande ugn? Är den Jesus som rider in på en åsna i Jerusalem samma person som senare återkommer i den blodiga Uppenbarelseboken på en krigshäst?

    Nu till frågan om kristendomen. Tyvärr måste jag lämna ett liknande svar även här. Det enda som verkligen förenar alla kristna, som jag har uppfattat det, är att de på något sätt anser att en person som hette Jesus är mycket betydelsefull eller rent av livsavgörande. Men på vilket sätt? Här går meningarna isär. Inte ens kring hans fysiska uppståndelse från de döda är folk eniga. Det finns troende som menar att Jesu kropp förmodligen blev mat åt hundar och rovfåglar – men de kallar sig ändå kristna. Det finns folk som kallar sig kristna som menar att Jesus var en ängel (och vissa saker tyder på att även Paulus varit inne på den linjen). Och hur är det med en sådan grundläggande sak som frälsningen? Är det genom tro på Jesus Kristus som vi blir rättfärdiga inför Gud? Ja, menar Paulus och Johannes. Men läser vi vad Jesus säger i de synoptiska evangelierna är saken inte alls självklar. Jesus använder inte ordet ”nåd” någonstans i sin undervisning och säger i sin långa utläggning om domens dag i Matt 25:31-46 att det är våra gärningar som kommer att vara avgörande. Och är det verkligen så att de troende kommer till himlen? Inte om vi ska tro Jesus när han pratar om Guds rike här på jorden – låt jorden bli så som himlen redan är.

    Jag är övertygad om att anledningen till dessa många olika svar, har att göra med den kristna trons historia. Bibeln är inte en berättelse. Det är många olika berättelser. Skrivna av många författare som sinsemellan inte alltid varit eniga. Detta är också anledningen till att jag är så intresserad av detta ämne. Hade frågan om Gud och kristen tro haft entydiga svar i Bibeln (så som det ofta hävdas) så hade jag nog inte tyckt att dessa frågor varit intressanta nog att fundera vidare kring.

    Mvh Johan

    Gilla

    1. Hej Johan.
      Tack för din uppriktiga och öppna kommentar!
      Det finns mycket att svara men jag tror inte jag har möjlighet att göra det i detta kommentarsfält. Jag kan dock nämna några saker.
      I frågan om evolution och kristendom så tror jag att de på flera sätt (men inte i allt) är oförenliga, och att evolutionsteorin i sig, i likhet med vad många evolutionsbiologer numera sinsemellan diskuterat och funderar kring, också på flera sätt är oförenlig med sig själv (kolla royal institute:s konferens förra året).
      Vad säger att han inte både kan vara pappa och överpersonlig världssjäl och treenig? Jag tycker inte det nödvändigtvis finns en motsättning däremellan. Han kan vara både fader, tidlös/immateriell osv., skapare och i tre ”personer” (i brist på bättre ord för att förklara treenigheten). Skulle det för dig, om du mot förmodan skulle bli gudstroende, att han är en av de beskrivna sakerna?
      I din andra fråga om kristendom, så ja, det finns olika grenar som har lite spridda tankar om t ex frälsning osv. Det är en teologisk fråga som handlar om (på engelska) sanctification och justification mm (och därför kan du kanske uppfatta att Paulus och Jesus säger olika saker, vilket de inte gör). Grunden till kristendom ligger i att vi människor är obotliga syndare mot Guds ”perfekthet”, som vi skulle bli dömda för, men via Jesus (Gud) liv, död och uppståndelse på korset så har Gud gett oss gåvan att bli fria från domen och återupprätta relationen som vi va menade att ha med honom.

      Liked by 1 person

      1. Hej igen Hajdi!

        Det sista du skriver är ett utmärkt exempel på vad jag menar. Jag var i kontakt med en kristen så sent som igår, som inte håller med dig om att vi människor är obotliga syndare. För om vi vore obotliga syndare, menade hon, då är vi ju utan ansvar för våra dåliga handlingar. Det är bara om vi verkligen kan välja det goda, som vi blir ansvariga. Jag vill inte skapa en debatt om just denna fråga, bara påvisa att alla kristna inte tycker precis som du. Jag tycker att detta är ett återkommande problem på denna sida, att troende uttalar sig å hela kristenhetens vägnar, som om de hade fått en mandat från världens över 2 miljarder kristna att tala i deras sak.

        Mvh Johan

        Gilla

        1. Det finns ingen motsättning mot det vi säger, jag och den du pratar om. Jag tror också på det hon säger. Här kommer vi in på syndens teologi. Vi är obotliga syndare i den mening att vi föds in i en syndig natur, som vi ärver. Däremot är vi individer som kan synda mer eller mindre och därmed blir ansvariga för våra handlingar.
          Så ditt antagande att kristna inte håller med varandra håller inte i detta fall. Vissa saker kräver bara en djupare förståelse för företeelsen.

          Liked by 1 person

          1. Jag anser att din sista mening är oförskämd och snorkig. Vad vet du om vad jag förstår och inte förstår?

            Om vi är obotliga syndare som bara har alternativen att synda ”mer eller mindre”, då kan vi inte välja det goda. Vi kan bara välja det onda, i olika grad. Detta var inte hållningen hos den kristna person som jag var i kontakt med.

            Du påstår gång på gång att det inte finns några motsättningar, där jag ser tydliga sådana. Okej, låt oss gå in på detaljer. Om vi läser Jesu redogörelse för hur domens dag kommer att förlöpa i Matt 25:31-46 så framgår det att fåren kommer att ärva Guds rike, därför att de har behandlat de fattiga och förtrampade väl. Det är deras gärningar och ingenting annat än deras gärningar som kommer att vara avgörande. Hur går detta ihop med Paulus lära om nåden? Eller med Joh 3:16 som säger att det är tron som är avgörande? (Se även Matt 16:27)

            Gilla

            1. Hej Johan!
              Då ber jag om ursäkt ifall jag uppfattades som snorkig. Det var inte min avsikt utan det jag ville peka på är att man, och inte specifikt dig, kan tänka eller anta något men bryter man ner det så kan man se att det finns mer att förstå, och som därför gör ens ursprungliga tanke eller antagande fel.
              Nej, vi kan t ex helt låta bli att stjäla. Stjäl vi ändå så begår vi en synd, eller något ont (och olagligt för den delen). Men att leva ett helt liv utan synd har aldrig skett i mänsklighetens tid, bortsett från Jesus då.
              Denna motsättning som du påpekar är inte en motsättning för det handlar dels om gräns/övergång mellan salvation och sanctification (har inte de svenska orden för det just nu) samt att uppståndelsen och syndernas förlåtelse ännu inte var uträttad i de olika fallen.
              Jag förstår att du säkert kan tycka att Bibeln är full av motsättningar och kan ha många frågor om detta, men detta blogginlägg syftar inte till att besvara sådana frågor, så därför kommer jag avstå från att fortsätta svara på de frågorna i detta blogginlägg.
              Vänligen,
              Hajdi.

              Liked by 1 person

              1. ”Man kan tänka eller anta något men bryter man ner det så kan man se att det finns mer att förstå, och som därför gör ens ursprungliga tanke eller antagande fel.”

                Detta gäller i så fall för alla – även dig. Mina exempel på motsättningar i Bibeln och inom kristen tro kanske vid en första betraktelse från din sida verkar skenbara, men om du bryter ner dem (vilket jag påbörjade – men som du avstyrde) så kanske du skulle upptäcka att det finns mer att förstå.

                Frågan om motsättningar inom kristen tro kan inte lösas med hjälp av teologi. För du kommer att hitta precis samma motsättningar inom teologi, eftersom det inte finns en teologi utan en rad olika. När jag har ställt frågor till kristna som de inte kunnat besvara, har de ofta sagt att jag i stället borde vända mig till en teolog. Okej? Inom vilken kristen tradition och inom vilken teologisk gren inom denna tradition?

                Nej, frågan är empirisk. Är kristenheten enad i en enda kyrka samlad kring en enda tro? Svaret är uppenbart nej. Katoliker tror inte likadant som olika typer av ortodoxa som inte tror likadant som protestanterna som i sig är uppdelade i otaliga varianter. Om du vill uppleva när kristna grälar med varandra om allt mellan himmel och jord, så är det bara att gå in på något kristet forum där deltagarna kan kalla sina motståndare för både det ena och det andra och regelmässigt slå varandra i huvudet med citat från samma Bibel.

                Jag menar att den bild du försöker ge – att alla motsättningar bara är skenbara – inte stämmer med min erfarenhet och heller inte med de fakta vi har på marken, i form av alla tusentals olika varianter av kristen tro som finns spridda över världen. Varianter som inte bara handlar om nyanser i trons periferi, utan som även handlar om dess kärnfrågor.

                https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_Christian_denominations

                Slutligen: jag vet att det finns människor som kallar sig kristna som inte skulle skriva under på din definition av kristendomens grund. Menar du att de inte är kristna? Vad är de i så fall? Och vem bestämmer det?

                Gilla

                1. Hej Johan F. Du skrev:
                  ”Frågan om motsättningar inom kristen tro kan inte lösas med hjälp av teologi. För du kommer att hitta precis samma motsättningar inom teologi, eftersom det inte finns en teologi utan en rad olika.”

                  ##### 1) Välskrivet, men du gör ett logiskt misstag här. Det är som att säga ”tändstiftet på bilen kan inte skruvas ur med verktyg, eftersom det finns många olika storlekar på verktyg och alla passar inte”.
                  2) Det stämmer dessutom inte att de skenbara motsättningarna i Kristen tro skulle vara samma som de skenbara motsättningarna inom rättvisande teologi. De har olika men delvis överlappande domäner, och vissa skenbara motsättningar kommer då endast att finnas i den ena kategorin.

                  Mvh Joel

                  Gilla

                  1. JF4_______Hej Johan F.
                    Du skrev:
                    ”Frågan om motsättningar inom kristen tro kan inte lösas med hjälp av teologi. För du kommer att hitta precis samma motsättningar inom teologi, eftersom det inte finns en teologi utan en rad olika.”

                    ##### 1) Välskrivet, men du gör ett logiskt misstag här. Det är som att säga ”tändstiftet på bilen kan inte skruvas ur med verktyg, eftersom det finns många olika storlekar på verktyg och alla passar inte”.
                    2) Det stämmer dessutom inte att de skenbara motsättningarna i Kristen tro skulle vara samma som de skenbara motsättningarna inom rättvisande teologi. De har olika men delvis överlappande domäner, och vissa skenbara motsättningar kommer då endast att finnas i den ena kategorin.

                    Mvh Joel

                    Gilla

                2. Till Johan,
                  Jag förstår inte riktigt vad du försöker insinuera med detta. För att det finns olika inriktningar inom kristendom så kan inte kristendom vara sann? Är det din tes? Och om det hade funnits en enda kyrka, skulle du ha lättare att tro på det?
                  Är inte det som att säga att alla människor måste vara överens på alla punkter inom t ex etik för att etiken ska vara sann?

                  Liked by 1 person

                  1. Hej!

                    Jag tycker inte att jag insinuerar. Åtminstone har det varit min avsikt att vara rak och tydlig i min kritik. Vad mina svar till dig handlat om är inte huruvida X är sant, utan om vi överhuvudtaget kan betrakta X som en enhet. Rent hypotetiskt skulle givetvis någon av alla kristna varianter kunna vara den sanna, exempelvis att Jesus är en ärkeängel. Men varför skulle jag tro just detta hellre än att han är Gud? Eller kanske att han inte är Gud, men en människa utvald av Gud. Och så vidare. Jag menar att det inte kan vara så att han är en ärkeängel underställd Gud, SAMTIDIGT som han är hundra procent Gud och jämbördig med Fadern, SAMTIDIGT som han bara är en jordisk människa utvald av Gud. Allt går inte att förena.

                    Om det hade funnits en enda kyrka med en enda tro, så hade det varit mycket enklare att besvara dina frågor. Men jag tror inte att det hade underlättat för mig att tro, eftersom jag inte kan se några starkt vägande skäl till att någon av alla varianter skulle vara sann, även om jag absolut tycker att vissa former av kristen tro är avgjort mer sympatiska än andra.

                    Vet inte riktigt vad du syftar på när du skriver etiken, i singularis. Även här finns ju en del att välja på. Men om du menar att existensen av moraliskt tänkande (på ett generellt plan) inte förutsätter att alla är överens, så håller jag med dig. Men att människor, precis som många andra djur, tänker i moraliska banor är inte något vi behöver betvivla. Det är ett faktum att vi har detta tänkande. Som jag ser det är moraliskt tänkande en växande kunskap som vi erövrar över tid, precis som all annan kunskap.

                    Mvh Johan

                    Gilla

        1. Dina kommentarer innehåller ibland personliga påhopp har jag lagt märke till, vilket förklarar att dina senaste kommentarer blivit redigerade i detta inlägg. Hädanefter kommer jag därför att välja att inte besvara sådana sorters kommentarer från dig här på bloggen då jag inte tycker det är okej eller är något jag vill ge mig in på.
          Vänligen,
          Hajdi.

          Liked by 1 person

    1. Ja, Johan Karlsson, är det inte lite lustigt att många inte vill veta av Guds Ord, men samtidigt är det samma som ropar högljutt när någon bryter mot just Guds budord (med tanke på #metoo, #deadline, osv)?!

      Den västerländska uppfattningen av rätt och fel baserar sig ju på de bud som Gud givit människorna:
      ”Hedra din far och din mor…”
      ”Du ska inte mörda.”
      ”Du ska inte begå äktenskapsbrott.”
      ”Du ska inte stjäla.”
      ”Du ska inte bära falskt vittnesbörd mot din nästa.”
      ”Du ska inte ha begär…”

      ”Hela lagen uppfylls i ett enda budord: Du ska älska din nästa som dig själv.” (Gal. 5:14)

      De ogudaktiga tar det gudomliga för givet och ropar sig hesa när det tas ifrån dem!

      Gilla

      1. Snarare är det du som suger blod från min icke-teistiska moraliska realism, ty enligt kristen teologi är Guds natur den ontologiska grunden för existensen av objektiva värdefakta. Den här synen på värdefakta är djupt problematisk p.g.a.:

        (i) Den logiska distinktionen mellan ”är” och ”bör”, d.v.s. att det inte är möjlig att utifrån en premiss som innehåller kopulan ”är” sluta sig till en slutsats innehållande kopulan ”bör”. (Humes dikotomi).

        (ii) Moores ”den öppna frågans-argument”, d.v.s. att värdefakta aldrig kan reduceras till naturliga egenskaper på ett sådant sätt att formen ”värdefakta M är den naturliga egenskapen N” utgör en analytisk sanning.

        Därmed är det omöjligt för teisten att grunda värdefakta i Guds natur. Han kan endast argumentera att man ”bör göra X” p.g.a. att Gud beordrar att X är moraliskt korrekt. Problemet är att man då kan fråga varför man bör göra som Gud beordrar? Teisten får nu införa ytterligare ett bör-påstående av typen:

        Man bör göra som Gud beordrar att man bör göra.

        Men varför bör man följa detta påstående? Teisten har två val:
        (i) Antingen acceptera en infinit regress av bör-påståenden. I sådana fall kan han aldrig berättiga sin etik.
        (ii) Acceptera att det finns ett axiomatiskt värdefaktum som är oberoende av Gud. I sådana fall måste han parasitera på icke-teistisk metaetik.

        Ergo, varje gång du utgår ifrån att det existerar objektiva värdefakta så måste du suga blod från min icke-teistiska moraliska realism.

        Gilla

    2. J23____Hej Johan! Låt oss granska din mem ”Take the Bible..”- den innehåller en del problematiska påståenden (åtminstone 12 fel/problem).

      Johan,
      1.1 Bibeln beskriver hela kosmos, och missar alltså inte 99% av världen.
      1.2 Jämför det med Dawkins bok The God delusion, som gör en felaktig beskrivning inte bara av den materiella världen, utan även av den immateriella världen.
      1.3 Det finns förmodligen ingen geografibok som ger någon bättre beskrivning av världen 2000 år framåt i tiden än Bibeln.

      2.1 Bibeln är en utmärkt historiebok, särskilt om den kombineras med andra historieböcker som beskriver de delar av historien som Bibeln inte tar upp.
      2.2 Men även utan andra böcker kan man klara sig till en topp-position i klassen med hjälp av andra media och med Bibeln som enda vanliga bok. Din mem missar att det går utmärkt att studera historia utan historiebok nuförtiden.

      3. Angående kommentaren i memen om biologi så faller den på
      samma misstag- se 2.2, ovan.

      4. Angående Kosmologi så faller den på samma misstag- se 2.2, ovan.
      5. Angående medicin så faller den på samma misstag- se 2.2, ovan.

      6. Angående militär etik, så kan man bygga en god militäretik utifrån Bibelns etik. Det blir inga war crimes av det Kristna kärleksbudskapet.

      7. Angående barnuppfostran, så kan man bygga en god etik för barnuppfostran utifrån Bibelns etik. Det blir inga tvångsomhändertaganden av det Kristna kärleksbudskapet.

      6. Angående lagar, så kan man bygga en god juridisk etik utifrån Bibelns etik. Det blir inga fängelsevistelser av att följa det Kristna kärleksbudskapet.

      7. Angående mänskliga rättigheter, så bygger de nästan helt på bibliska principer. Det blir inga fängelsevistelser av att följa det Kristna kärleksbudskapet.

      ### Så det var minst tolv problem i din mem. Den fungerade inte.

      Mvh Joel

      Gilla

      1. Jag tror du har fel i varje punkt Joel, men jag fokuserar på en.
        6. ”Det blir inga war crimes av det Kristna kärleksbudskapet.”
        Nej, men det blir det av det kristna folkmordsbudskapet!
        Du har själv påstått att det finns ”onda folk” och signaturen Thomas har sagt ungefär samma sak på HP bloggen.
        Att möta ett sådant argument i det fredliga Sverige på 2000 talet känns helt bisarrt. Argumentet är helt igenom rasistiskt och precis som Johan K påpekade ren nazistetik.
        Du har inte ens försökt rentvå dig från dessa anklagelser som ju har levererats tidigare, så man får anta att du faktiskt fortfarande bekänner dig till nazismens syn på etik. Därför blir ditt senaste inlägg enbart förvirrat svammel.

        Hur ni andra som propagerar för kristendomen kan samsas med personer som hyser sådana här åsikter kräver verkligen en bra förklaring. Delar ni Joels och Thomas syn på etik?

        Gilla

        1. a19____Nej Anders. Det där håller inte.
          1)Det finns ingen folkmordsvänlig etik i min världsåskådning, så det där är en straw man- och du misslyckas att skydda den fallerande memen som jag vederlade i inlägg J23.
          2) Vi vet att det har funnits folk som systematiskt mördat sina medmänniskor, och dessa folk kallar jag onda. Jag anser att man bör föredra fred framför mord, Anders….
          ___________________________________
          3)Du skrev:
          ”du faktiskt fortfarande bekänner dig till nazismens syn på etik”

          ### Jag har _aldrig_ gjort det, (redigerad i enlighet med bloggens riktlinjer).Du missrepresenterar min position igen trots att jag rättat dig. Inte bra, Anders.

          Gilla

          1. ”Bibeln beskriver hela kosmos, och missar alltså inte 99% av världen.”

            Den beskriver jorden som en rund cirkelskiva. Därmed missar den tydligen 100 % av världen.

            ”Jämför det med Dawkins bok The God delusion, som gör en felaktig beskrivning inte bara av den materiella världen, utan även av den immateriella världen.”

            Substanslöst svammel.

            ”Angående militär etik, så kan man bygga en god militäretik utifrån Bibelns etik. Det blir inga war crimes av det Kristna kärleksbudskapet.”

            Det blir folkmord, spädbarnskrossning och våldtäkt.

            ”Angående barnuppfostran, så kan man bygga en god etik för barnuppfostran utifrån Bibelns etik. Det blir inga tvångsomhändertaganden av det Kristna kärleksbudskapet.”

            Nej, det blir spädbarnskrossning.

            ”Angående lagar, så kan man bygga en god juridisk etik utifrån Bibelns etik. Det blir inga fängelsevistelser av att följa det Kristna kärleksbudskapet.”

            Det blir folkmord, spädbarnskrossning och våldtäkt.

            ”Angående mänskliga rättigheter, så bygger de nästan helt på bibliska principer. Det blir inga fängelsevistelser av att följa det Kristna kärleksbudskapet.”

            Det blir folkmord, spädbarnskrossning och våldtäkt.

            (Redigerad i enlighet med bloggens riktlinjer)

            Gilla

  4. Hej Hajdi!

    Tänkte att jag ska försöka svara på dina frågor utifrån några saker du skrivit ovan. Jag hämtar dessa citat från ditt inlägg och dina svar på kommentarer som du fått.

    ”Så för dig som har läst detta – vilka grundantagningar tror du att du har om Gud och kristendom? Hur har du kommit fram till dem? Och varför tror du att de stämmer?”

    Jag kan i och för sig förstå att ordet ”tror” återkommer två gånger i dina frågor. Det är ett religiöst grundantagande att det går att tro, eller inte tro.
    Men för mig som baserar mina etiska ställningstaganden på hur var och en har ett intresse att bli behandlad (om denna så är teist, ateist, människa eller djur) finns det inget utrymme för detta ord ”tror”. Här handlar det istället om att skaffa sig så mycket kunskap som möjligt om de andra som mina handlingar berör. Jag ”tror” inte att du har ett intresse att du vill bli behandlad väl (utifrån dina preferenser) – jag vet det.

    Att reducera detta mycket svåra och viktiga ansvar till frågor som handlar om en gud, är inte bara onödigt, utan också kontraproduktivt. Relationen mellan en människa och en gud blir en omväg där mycket kan gå fel. Så fråga därför inte: Hur ska jag följa guds bud? Fråga dina medvarelser direkt hur du kan handla på bästa sätt. Varför blanda in en gud (som ju kan uppfattas och tolkas på så många sätt – se Johan Franzons text här ovan) överhuvudtaget? Hur går det att veta att gud är god, om inte kunskapen om medvarelsenas behov finns? Den kunskapen måste finnas först.

    Sedan vill jag peka på något som ofta dyker upp när teister får frågor om detaljer och motsägelser inom (i detta fallet den kristna) tron. Svaret blir då som du skriver:

    ”Så ditt antagande att kristna inte håller med varandra håller inte i detta fall. Vissa saker kräver bara en djupare förståelse för företeelsen.”

    Här framgår tydligt att det bara finns ett enda svar – och detta svar kan man få genom något du kallar ”en djupare förståelse för företeelsen”. Med bakgrund av detta blir nästa uttalande från dig en självmotsägelse:

    ”Självklart har jag argument för att påstå att kristendom och kristna inte är vetenskapsmoståndare eller motståndare mot fritt tänkande.”

    Det verkar som om när det sist och slutlgen gäller – tillåts inget fritt tänkande alls. Den totala likformigheten i tankesätt slås fast av den ”djupare förståelsen av företeelsen”.

    Ytterligare en viktig sak som jag vill tillägga, är att sökandet efter sanning och ett etiskt förhållningssätt inte är exklusivt teistens område. Jag söker sanningen lika helhjärtat som du, och påståendet som ibland görs här på SAS, att ateister skulle sakna moral, eller att de inte skulle söka efter sanningen, är inget vidare att få slängt i ansiktet.
    Sedan görs det också ibland antydningar om att alla icke-troende som deltar i diskussioner här, gör det för att de egentligen söker en gudstro. Inget kunde vara mer felaktigt, i alla fall inte när det gäller mig själv. Jag hoppas att något av det jag skriver ger nya perpektiv, och nya tankar hos er som tror på gud. Jag är också en apologet, fast med en annan agenda.

    Vänligen,
    Annie Svensson

    Gilla

    1. Hej Annie och tack för en intressant kommentar!

      Intressant distinktion mellan tro och vetskap du gör. Var tycker du den gränsen går? När går tro över till vetskap?

      Jag är inte säker men jag tror inte det behöver finnas en motsättning mellan hur andra vill bli bemötta och Guds bud, jag tror att de ofta går hand i hand. Om jag talar för egen del så kan jag tycka att jag har starkare incitament nu som troende än jag hade tidigare när jag inte var troende i att bemöta mina medmänniskor på ett bra sätt. Likaså kan jag se den tendensen, eller strävan, hos mina kristna bekanta.

      Jag tror inte man kan eller bör säga att en ateist eller icke-troende inte kan ha moral. Jag är säker på att du har en moral och vill göra gott. Det som däremot kanske kan diskuteras är huruvida det är möjligt att moral som begrepp och företeelse kan existera utan existensen av Gud (men det är en egen diskussion som jag inte har avsikt att gå in i nu).

      Jag vet att det finns väldigt många inriktningar inom kristendomen och att allt inte kan lösas med ”djupare förståelse”, så det var inte en generell regel jag pekade på när jag skrev så till Johan Franzon. Även här kan jag skriva mer utförligt och försöka beskriva varför det finns olika inriktningar och skillnader bland kristna, och där försöka förklara skillnad på ”inom-kristna inriktningar” (pingst, baptism, ortodox) och ”utom-kristna inriktningar” (jehovas vittnen, mormoner) mm. men det känns som en egen och lång diskussion som jag inte tycker hör till här. Du kanske inte håller med mig där och visst tycker det hör till, men då får jag i förväg be om ursäkt för att jag inte kommer gå in i den diskussionen.

      Vänligen,
      Hajdi.

      Gilla

      1. Klokt av dig att inte gå in på moraldiskussionen Hajdi. Det är högst osannolikt att du klarar en vandring på sådan lövtunn is. Alla troende som har provat hittills har plurrat ordentligt.

        Gilla

          1. Skillnaden är att jag kan lägga fram argument för min ståndpunkt, och anser därmed inte att jag håller på med något tomt tyckande.

            Humes är-bör-distinktion och Moores ”öppna frågan” är inga nyheter för de som i alla fall läst en bok i grundläggande värdeteori.

            Gilla

  5. Anders om du tycker att dom kristna du diskuterat moral med har ”plurrat ordentligt” beror det nog snarare på att dom liksom jag utgick från en definition betydligt närmare den allmänna förståelsen av ordet än din definition ”Moral är handlingar som styrs av vår moraluppfattning. ”

    Liked by 1 person

    1. ”Moral är en kvalitativ egenskap i en handling, ett beteende eller hos en person att följa de etiska normerna” och ”Termen moralisk används som sammanfattning av de beteenden som överensstämmer med god sed för en enskild människa, grupp eller kollektiv av människor.” Wikipedia.
      Det är vad jag kan se ”den allmänna förståelsen av ordet”. Du och dina trosfränder har tydligen en annan åsikt, men det låter väl mest som att ni utgår från en alldeles egen förståelse av ordet då.

      Gilla

      1. Wikis definition är luddig, tillkrånglad och kan missuppfattas eftersom dom 2 meningarna inte riktigt går ihop. Jag tycker NE har en kortare, enklare och tydligare. Dom definierar moral till ”uppfattning om rätt”. Jag tycker även det stämmer bättre med hur ordet används.

        Liked by 1 person

        1. So What? Ingen av er har så mycket som kommit i närheten av att bevisa att synen på rätt eller fel INTE är påverkbar av verkligheten och då alltså med största möjliga säkerhet också formad av verkligheten.

          Gilla

  6. Hej Heidi!

    Skillnaden mellan tro och vetskap är, som jag ser det, detsamma som mellan tro och vetenskap.
    Vetskap och vetenskap baseras på systematiskt insamlande av fakta.
    Tro inbegriper att övernaturliga väsen, som till exempel Gudar tillåts förklara verkligheten.

    Jag tror inte att det är någon slump att du skrev etik i singular ovan. Styrs ens tankar av en omnipotent Gud, blir mångfald något som i det ideala tillståndet bör undvikas. Och anledningen till det, menar jag, är att när ens världsbild baseras på tro (som har svagheter när det gäller att förklara verkligheten på ett empiriskt och systematiskt sätt), istället för vetenskap (som är kunskapssökande och stabil i sin strävan) blir röster med olika budskap ett problem för teisten. Vetenskapen välkomnar i stället detta – då det är så nya kunskaper om omvärlden utvecklas.

    Vänligen,
    Annie Svensson

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s