Påsken – livets triumf

Påsken är den viktigaste och längsta kristna högtiden, som firas för att komma ihåg att Jesus dog och uppstod, men firandet har även influenser från andra håll. Här kommer ett försök att bringa lite klarhet i påskens olika seder. (Seder är också namnet på den ursprungliga påskmåltiden, men det är en annan historia.)

 

lunar

Påsken firas på våren, vid olika datum varje år. Det är alltså en rörlig helg.  Påskdagen infaller första söndagen efter fullmånen efter vårdagjämningen, vilket  gör att påsken tidigast kan infalla den 21 mars och senast den 25 april.

Påsken påverkar två andra högtider, som alltså också är rörliga: Kristi Himmelsfärdsdag, 40 dagar efter påskdagen – Jesu uppståndelses dag, och Pingstdagen, ytterligare 10 dagar senare, som ibland kallas Kyrkans födelsedag.

Ofta tänker vi på ägg, kycklingar, sill och lamm när vi tänker på påsk. På senare år också på godis, påskmust och påskharen. Påskkärringar, häxor, fyrverkerier och påskliljor är också inslag i våra svenska påsktraditioner.

pask

Varifrån kommer allt detta då?

Häxor och Blåkulla förekom i gammal svensk folktro, och våreldar liksom raketer var sätt att skydda sig från dessa, tänkte man sig. Vårdagjämningen var ”magisk” i dåtidens tänkande och man var rädd för olika onda väsen.

Påskharen har vi importerat på senare år från tyska vårtraditioner, och annat som också hör mest till glädjen över vårens ankomst är förstås påskliljorna, fjädrar i björkris och kycklingar.

När våren kommer börjar också hönorna värpa, men under påskfastan, 40 dagar före påsk, åt man inte kött, fisk eller ägg. Därför hade man gott om ägg när påsken kom. Dessa blev en självklar del av påskmaten, och man dekorerade dem gärna och gav bort, eller gav bort konstgjorda ägg, numera ofta med massor av godis i.

Innan fastan åt man fet mat, och vår fastlagsbulle, semlan, är ett bra exempel. Dessvärre har fastan blivit frossan istället för många, med semlor ända till påsk.

Påskmaten är förövrigt ganska lik vår festmat vid de andra stora helgerna, jul och midsommar, med must (som blev ett populärt alkoholfritt alternativ till öl) men oftare med lamm än skinka tillsammans med sillen.

Påskalammet går tillbaka till den judiska påsken, som vi kan läsa om i Andra mosebok. Farao hade vägrat släppa det förslavade judiska folket, trots nio plågor, men nu skulle den sista plågan över Egypten komma. En dödsängel skulle slå alla förstfödda, men genom att stryka dörrarna med blodet från ett slaktat lamm skulle alla judar räddas. Blodet skulle göra att ängeln pesach – gick förbi. Samma betydelse finns i engelskans passover. Påsk betyder alltså ”gå förbi”. Lammet skulle ätas i hast, och alla skulle vara klara att lämna snabbt, vilket också skedde när hela folket drevs ut ur Egypten några timmar senare.

Vi kristna kallar ofta Jesus för vårt påskalamm, vars blod utplånade världens synd när han slaktades på korset. Bakgrunden till den kristna påskens passionsdrama finns i den judiska påsken, och det var den Jesus och lärjungarna firade när nattvarden instiftades och då han tvättade deras fötter.

Påskens huvudsakliga budskap är berättelsen om hur Jesus led och dog och hur han uppstod igen.

Veckan före påsk kallas stilla veckan, och inleds med Palmsöndagen, då man påminner sig om hur Jesus red in i Jerusalem och hyllades av folket, bara dagar innan hosianna-ropen byttes mot korsfäst, korsfäst!

Själva påskhelgen, som vi oftast tänker den, består av fem dagar med olika namn och innebörd:

Skärtorsdag – Jesus äter den sista påskmåltiden med sina lärjungar. Ordet skär kommer från ett gammalt ord för att tvätta (fötter), att skära.

Långfredag – Jesus plågas, korsfästs och dör.

Påskafton – Jesus ligger begravd i Josef från Arimateas grav.

Påskdagen – Jesus uppväcks till liv igen.

Annandag påsk – Möten med den Uppståndne.

Kuriosa:

På engelska kallas långfredagen för Good Friday, vilket är ett mycket lämpligt namn på den dag då döden besegrades.

I många kyrkor hälsar man varandra från påskdagen med Kristus är uppstånden!, vilket besvaras med Ja, han är sannerligen uppstånden!

Det är påskens budskap i ett kärnfullt koncentrat.

 

Veckans video är ett hopklipp av flera filmer som ska illustrera påskens budskap:

Annonser

Varför mirakler är så frånvarande i västerländsk apologetik

På populär nivå har kristna hänvisat till mirakler som argument för trons sanning ända sedan urkyrkan. I NT ser vi hur man pekar på mirakler för att visa hur Israels Gud är med Jesus (Joh 3:2), att han är levande och verksam (Luk 7:16) och att han existerar (Apg 17:31). Läser man missionshistoria ser man gång på gång hur missionärer demonstrera evangeliets sanning genom att låta den Helige Ande verka mirakulöst. Som John Wimber med kollegor uppmärksammade på Fuller Seminary under 1980-talet är tecken och under något miljontals människor uppger som skäl till att de tagit emot Jesus världen över.

Trots detta lyser dessa mirakler med sin frånvaro i modern, västerländsk apologetik. Det finns ett mirakel som vi flitigt diskuterar och debatterar med ateister om: Jesu uppståndelse. Möjligtvis lyfter vi in andra bibliska mirakler i den diskussionen. Men moderna mirakler undviks av flera inflytelserika apologeter, och betraktas ibland som lite oapologetiskt.

Apologeter utan under

Justin Brierly
Justin Brierley

Den store apologeten William Lane Craig har sagt “I don’t appeal to miraculous healings as arguments for God’s existence […] I think that there are weightier arguments for the existence of God than pointing to miracles.” Timothy McGrew når diskuterar i sin välskrivna artikel om mirakler nästan uteslutande bibliska mirakler, inte moderna. Justin Brierley, värd för det apologetiska debattprogrammet Unbelievable på Premier Christian Radio (vars podcast jag verkligen rekommenderar), har uppmärksammat moderna mirakler några gånger men har medgett att det inte är särskilt ofta. Som förklaring till detta har han sagt följande

This is kind of unusual for me […] we’re tending to deal with the kind of philosophical arguments for God, can we trust Scripture, those kinds of brainy, intellectual issues if you like. And in the field of apologetics, as it’s sometimes called, the sort of miracles stuff is sort of considered a bit like, “out there”. It’s very difficult to verify, it’s not objective in the way that we can talk about evidence for God and the Bible and that kind of thing. So in my view I think a lot of apologists tend to steer away from it.

Att mirakler inte skulle vara objektiva och möjliga att verifiera stämmer inte, jag har tidigare skrivit om vetenskapligt oförklarliga tillfrisknanden efter bön som utgångspunkt i ett terasologiskt* Gudsargument. Varför verkar inte Brierly medveten om det, och varför avskriver Craig och McGrew moderna mirakler som en bra grund för apologetiska argument? Jag kan tänka mig följande anledningar:

1. Frånvaro av karismatiker

Inom pingströrelsen har det länge funnits ett teologiförakt, som i Väst kom att förändras först för bara några decennier sedan. Västerländsk apologetik har istället dominerats av ickekarismatiska evangelikaler, anglikaner och katoliker. Flera av dem har trott på cessationism, läran att Andens gåvor upphörde med apostlarna, och få har personliga erfarenheter av mirakler. Detta gör att en del apologeter har hållt med ateisterna om att moderna mirakler inte sker, och andra har tyckt att det varit för främmande och ”out there”, som Brierly säger, för att användas inom apologetik.

2. Frånvaro av logisk struktur

De flesta apologeter ägnar största  delen av sin tid åt att upprepa saker andra har sagt och skrivit. Det är inga konstigheter, så gör alla tänkare. Vi bygger på dem som gått före genom att modifiera och kombinera existerande idéer. De som ägnar sig åt ett grundarbete med att bygga upp ett nytt argument eller en ny teori from scratch är i minoritet.

Vad jag vet har ingen än så länge satsat på att utveckla strukturen för ett argument utifrån moderna mirakler som man kan använda i kristen apologetik – förmodligen på grund av punkt 1 ovan. Karismatiska apologeter är då mindre rustade att prata om mirakler, och faller hellre tillbaka på kosmoliska, teleologiska eller moraliska Gudsargument som redan är utvecklade.

3. Frånvaro av erfarenhet

Även apologeter som har en karismatisk teologi kan ibland sakna särskilt stor erfarenhet av mirakulösa händelser. Jag själv har läst om betydligt fler mirakler än jag faktiskt sett själv med egna ögon. Möjligtvis så kan det hos vissa finnas en oro att ateisten man debatterar mot begär bevis där och då, medan diskussioner om Jesu uppståndelse eller universums finjustering ställer mindre krav på att man lever som man lär. I själva verket skulle en sådan invändning från ateisten vara osaklig – att man menar att mirakler sker idag innebär inte nödvändigtvis att man kan beställa dem på kommando.

Förändring på gång

Keener's Book
Keeners bok

Jag tror dock att vi inom en snar framtid kommer börja använda miralogiska argument för Guds existens i västerländsk apologet. Professor Craig Keeners arbete Miracles, som består av över 1000 sidor i två volymer, introducerade moderna miraklers existens till den breda massan akademiska kristna. Apologeten Gary Habermas uttryckte i en gemensam föreläsning med Keener att det är dags att använda dessa moderna mirakler i apologetiska resonemang.

Jag själv kommer snart kicka igång ett bokprojekt om dokumenterade mirakler och hur de kan användas som argument för Guds existens. Jag tror jag kommit något på spåren när det gäller den logiska strukturen som behövs för att ett sådant här argument ska fungera.

Naturligtvis kommer jag behöva interagera med mer litteratur och fler tänkare under projektets gång – säg gärna till om du vill bidra med dina tankar eller känner till bra känslor. Jag är hoppfull över möjligheten att detta så småningom kan bli ett nytt standardargument tillsammans med de kosmologiska, teleologiska, moraliska och Jesu-uppståndelsegiska argumenten för Guds existens.

Uppdatering: Nu kan du stötta mitt bokprojekt om dokumenterade mirakler via Kickstarter!


*Det är symptomatiskt att det inte finns ett etablerat ord för studiet av mirakler. Dynamologi syftar på studiet av krafter, och semeiologi på studiet av skyltar, så teras (under) var det enda grekiska ordet kvar. Även om terasologi än så länge inte orskar mer än rynkade pannor föredrar jag det ändå framför miralogi, eftersom det skulle vara en skandalös blandning av latin och grekiska.

Apologetik överallt!?

Idag publicerar vi en liten länklistan, ett galleri för merläsning; våra bloggares olika andra plattformar och bloggar! En del av dessa alster är kanske kan ge lite andra infallsvinklar och vara en smula annorlunda än det som publiceras på bloggen, en del är givetvis likt eftersom avsändarna är de samma. Vi lyfter här också fram vår eminenta Youtubekanal!

Först ut är

Teddy Donobauer

65922-td_200

Facebook och hemsida

Micael Grenholm

Micael Grenholm KS

Hela Pingsten och Holy Spirit Activism

Bength Gustafson

Kontakt

Bloggar på Inblicks sida

Martin Walldén

2017-03-26 20.36.15

Goda grunder samt Livet, Gud och allting

img_7419
Några vägvisare?!

Några tankar och vägvisare kanske?!

Missa inte heller vår femte bloggare, Hajdi Moche!

/ Martin Walldén, bloggredaktör

Debatt: Jesu uppståndelse – fakta eller myt?

Denna veckas bloggpost handlar inte om vad som är eller vad som skett utan vad som kommer!

Debatt mellan Per Ewert och Patrik Lindenfors.

10 april kl. 18, Citykyrkan i Stockholm. Arrangörer är Svenska apologetiksällskapet, Citykyrkan och Claphaminstitutet.

Clapham debatt lindenfors ewert

Vi vet inte hur vi kommer att uppfatta denna debatt, men om man vill kika lite på ämnet ur ett apologetiskt perspektiv kan följande rekommenderas:

Påsken – vad kan vi veta?

Jesu uppståndelse: gravplundring, hallucinationer – eller mirakel?

Allt gott och välkommen! / Martin Walldén, bloggredaktör

Jag har inte tillräckligt med tro för att vara ateist

Veckans klipp är en intressant intervju/samtal med John Lennox, professor i matematik och välkänd föreläsare om tro och vetenskap.

Här delar han med sig av erfarenheter i debatter med bl a Dawkins och Singer, han förklarar hur man ofta definierar om tro till att betyda ickevetande, när det betyder evidensbaserad övertygelse, och han tar upp vanliga invändningar och klassiska missuppfattningar om kristen tro och vetenskap.

Lite Nacho Libre och klipp från filmen om Hawkins blir det också.