Gästbloggare – Hanna Lundqvist

På onsdag är det premiär för Hanna Lundqvist som gästbloggare här på Svenska apologetiksällskapets blogg!

Hon kommer att skriva om kopplingen mellan Bibelns Nya Testamente och Bibelns Gamla Testamente.

Så här beskriver hon sig själv

Jag heter Hanna Lundqvist och är en gymnasielärare i matematik och religion som helt oväntat (för mig själv i alla fall) fick möjligheten att bli lärare i bibelkunskap. Något som känns som en gåva i mitt liv, en utmanade men otroligt givande sådan. Jag jobbade först knappa 10 år på hjälmared folkhögskola på deras bibellinje, mina ämnesområden var gamla testamentet, interpretation, homiletik och själavård. Sedan i höstas arbetar jag på LM Engström gymnasium i Göteborg där jag undervisar i matematik och bibelkunskap igen fast på ett lite annat sätt.

Jag har vuxit upp i ett hem med stor närhet till bibelordet och min egen Gudsrelation bygger mycket på växling mellan vilsam frid och envis brottning. Kanske är det därför jag tycker om GT så mycket, för att jag ser samma växling där. Jag har blivit ombedd att skriva om kopplingen mellan GT och NT och här nedan delar jag några av mina tankar på detta stora område. Min förhoppning och bön är endast en, att denna text inspirerar läsaren till att själv söka och finna, och själv känna sig funnen.

/ Hanna Lundqvist

Annonser

Vad är ett människoliv egentligen värt?

Jag tar upp tråden ifrån min förra bloggtext: Gud och livet, som publicerades här på SAS bloggsida den 8 mars 2018.

Frågan: Vad är ett människoliv egentligen värt? är verkligen berättigad att ställa i vårt  så kallade civiliserade land, där sekularismen vinner teräng och där omkr. 1,4 miljoner människoliv har avslutats genom aborter sedan vår nuvarande abortlagstiftning trädde i kraft den 1 januari 1975.(1)  Och som om detta inte var nog, så propageras det idag för att dödshjälp ska praktiseras i Sverige.

Som kristen och skapelsetroende är jag övertygad om människolivets okränkbarhet ifrån konceptionen, under hela graviditeten och allt framåt.

GRUNDEN

Grunden eller fundamentet som jag står på och utgår ifrån är, att livet har sin uppkomst in i skapelsen och in i vår värld utifrån en Gudomlig vilja och intelligens, plan, mening, syfte och mål hos en personlig och evig Gud. Den Gud som har kapacitet att stå för alla de begynnelsevillkor och förutsättningar som livet, universum och hela skapelsen krävde och kräver, både för dess uppkomst och för dess fortsättning.(2)  Jag beskrev något av just detta i min förra bloggtext här på SAS bloggsida.

Jag tror således inte på en inomvärldslig, evolutionär och slumpmässig process, som utan vilja och intelligens, plan, mening, syfte och mål har orsakat livets uppkomst in i vår värld och tillvaro, som t.ex professor Torbjörn Fagerström ger uttryck för:  Allt liv (inkl. människans liv. min anm.) är frukten av en oplanerad utveckling, byggd på slumpens skördar, utan mening, syfte eller plan.(3)  Varje sådant försök att förklara livets ursprung och uppkomst utan en bakomliggande vilja och intelligens etc. faller på sin egen orimlighet, då varje sådant försök förutsätter just vilja och intelligens hos dem som står för de försöken. Deras viljestyrda och intelligenta försök som är mer eller mindre komplexa, de kommer ändå inte i närheten av livets komplexitet. Därför är det heller inte trovärdigt när de hävdar, att livet var oberoende av vilja och intelligens etc. vid dess uppkomst in i skapelsen.

En personlig och evig Gud, som jag tror på och som står för livets ursprung och uppkomst, han är också den som råder över livet och över döden, över både levande och döda.(4)  Därför vill jagförhålla mig ödmjuk inför Gud, och inför livet och döden, men också frimodigt stå upp för människolivets okränkbarhet ifrån konceptionen, under hela graviditeten och allt framåt.

HOTEN OCH ARGUMENTEN

Under årens lopp har jag både läst och lyssnat till hoten och argumenten mot människolivets okränkbarhet ifrån konceptionen, under graviditeten och in i det mänskliga livets slutskede. Jag återger här några sådana citat:

Människan härstammar inte från nu levande apor, utan går tillbaka på tidigare grenar av utvecklingsträdet. Men människan hade slutligt ryckts ned ifrån sin gudomlighet, hon var ingen Guds avbild, hon var släkt med de oskäliga djuren.(5)   Människan är därmed likställd med djuren, och hennes liv ska inte aktas mer värt än ett djurs liv. Att utifrån en evolutionsteoretisk utgångspunkt eller position tala om människolivets okränkbarhet ifrån konceptionen, under graviditeten och allt framåt, det blir då orimligt.

Som ett led i detta evolutionära synsätt på människan och på människolivet, så talar filosofiprofessor Torbjörn Tännsjö om att genmanipulera bort dåliga anlag hos människor och han anser att vetenskapen bör ta tillfället att förändra människan.(6)  I sin bok: Du skall understundom dräpa,(7)  skriver han, att handikappade barn ska aborteras och att vi bör införa aktiv dödshjälp i Sverige.(8)  Vidare ställer sig Tännsjö frågande till värdebegreppet människolivets okränkbarhet. Utifrån sin utilitaristiska ståndpunkt menar Tännsjö, kan det nämligen vara rätt att döda.(9)  Därför förespråkar Tännsjö, att man genom fosterdiagnostik och stamcellsforskning, med modern teknik och ny lagstiftning ska undanröja olikheter hos elever i skolan.(10)   Här grinar cynismen varje människas liv och värde, unika personlighet och identitet i ansiktet.

Ett förljuget argument som används i abortdebatten är, att barn ska vara välkomna. Handen på hjärtat, är detta inte ett primitivt sätt att resonera? Konsekvensen av detta resonemang är ju för det lilla barnet i mammans mage: Du är inte välkommen, så därför får du inte födas.(11)

Vår tidigare vice statsminister och dåvarande jämställdhetsminister, Margareta Winberg, gav uttryck för samma cyniska hållning angående människovärdet och människolivets okränkbarhet, då hon i Sveriges Radio den 3 april 2003 gjorde följande uttalande i abortfrågan: Fostret, hur litet det än är, ges ett egenvärde (av abortmotståndare. min anm.) och det är ju sådant som vi här i Sverige lämnat bakom oss för länge, länge sen. Men som väl var för Margareta Winbergs egen skull, så såg tydligen inte hennes egen mamma det på samma sätt som hennes blivande dotter skulle göra i vuxen ålder, att det lilla fostret inte hade ett egenvärde, utan hon lät sin dotter ha ett egenvärde även under graviditeten och före sin födsel och lät henne födas.

Argumenten i abortfrågan har nått ett lågvattenmärke, då man talar om abort som en mänskligrättighet.Tidigare demokrati- och integrationsminister Mona Sahlin anser att rätten till den egna kroppen, inklussive abort, är en del av de mänskliga rättigheterna.(12)  I riksdagsledamoten, då i Folkpartiet, Birgita Ohlson, hade Sahlin en meningsfrände, som har motionerat om att Sverige ska kräva att FN antar fri abort som en mänsklig rättighet.(13)  Även RFSU:s dåvarande generalsekreterare Katarina Lindahl har uttryckt samma sak i ett uttalande: En av FN:s mänskliga rättigheter är rätten att planera sin familj, och abort är en del av det.(14)

Jag är medveten om, att mina citat har några år på nacken, men mig veterligt har ingen av dem som jag har citerat här, gått ut och sagt att de har ändrat sin uppfattning angående abort och sin syn på människolivets okränkbarhet. Samma argument lever vidare och används än idag då abortfrågan kommer på tal. Så där är inget nytt under solen.

Förvridet tänkande och en talande tystnad

Dessa citat visar, enligt min mening, hur förvridet tänkandet har blivit i vårt sekulära samhälle där sekularismen vinner mer och mer teräng. Och jag konstaterar, att tystnaden ifrån ateisterna och sekulärhumanisterna i Sverige idag, talar sitt tydliga språk, nämligen att ifrån deras håll kan vi inte förvänta, att de står upp för människolivets okränkbarhet ifrån konceptionen, i moderlivet och allt framåt.

Då förstår jag också varför barnmorskor som t.ex Elinore Grimmark inte får något gehör ifrån vare sig ateistiskt, sekulärhumanistiskt, politiskt eller juridiskt håll i Sverige idag, då de för sina samvetens skull inte vill medverka vid aborter. Men heder åt dessa barnmorskor, som håller sig till sitt yrkeskodex, att vara med och förlösa liv och inte avsluta liv. Och heder åt alla dem som står på deras sida och stöttar och hjälper dem juridiskt, ekonomiskt och på annat sätt. Och heder åt vårt grannland Norge, som öppnar sina dörrar så att dessa ”landsförvisade” barnmorskor  kan utöva det yrke som de älskar.

Bength Gustafson

Väl mött!

Källor: (1) Socialstyrelsen.se  Antal aborter i Sverige. (2) 1 Mos. 1:1-2:25. Ps. 139:13-16. Upp. 4:11. (3) ”Om arternas uppkomst”, av Charles Darwin. Natur och Kultur. 2000. Sid. 383-384. Under efterskrift av professor i teoretisk ekologi, Torbjörn Fagerström. (4) 1 Petr. 4:5. Apg. 10:42. Rom. 14:9. Upp. 1:17-18.  (5) Se källa 3. Sid. XV, under förord av professor i genetik, Åke Gustafsson. (6) Artikel i Aftonbladet, söndagen den 30 januari 2000. (7) Stockholm. Prisma. 2001. (8) Google.se Under sökordet Torbjörn Tännsjö, Slitz Oneline Magazine. (9) ”Vilket Sverige vill vi ha”? av Bength Gustafson. Pro Rhema Förlag. 2005. Sid. 33-34. (10) Google.se under sökordet Torbjörn Tännsjö, Värdegrund och moraliskt handlande. (11) Se källa 9. Sid. 26. (12) Artikel i Dagens Nyheter den 31 januari 2004. ”Ny abortlag öppnar gränser”. (13) Världen Idag, onsdagen den 4 augusti 2004. ”Sverige vill exportera aborter till Polen”. (14) Intervju med Katarina Lindahl av journalisten David Högfeldt, för tidningen Världen Idag. Den 7 juni 2004. ”För och emot fri abort”.

Dokumenterade mirakler som gudsargument!? Kickstarter till 4 maj!

Hur vore det att vara med och formulera ett nytt gudsargument? Några klassiska gudsargument finns listade här och några från denna blogg finns här!

Micael Grenholm, en av Svenska Apologetiksällskapets medarbetare, har dragit igen ett Kickstarterprojekt för att dokumentära mirakel och av detta material skriva en bok och formulera ett gudsbevis/gudsargument utifrån dokumenterade/bekräftade mirakel! Spännande!

Du kan stödja detta projekt på Kickstarter och också se en presentationsvideo, notera att om inte målet är nått till den 4 maj så försvinner projektet från Kickstarter!

Här nedan kommer några urdrag ur projektets beskrivning!

Kvalité

Jag vill i min bok samla de mest högkvalitativa dokumenterade mirakler jag kan hitta. Det innebär mätbara förändringar efter bön som det saknas någon vetenskaplig förklaring till. Jag kommer fokusera på helande och leta efter exempel på när läkare har konstaterat att någon är sjuk, att de inte kan botas medicinskt och att de efter bön blivit friska på ett för vetenskapen oförklarligt sätt. Jag kallar dessa händelser för VOTEB – Vetenskapligt Oförklarliga Tillfrisknanden Efter Bön.

VOTEB kan inte förklaras med placebo eller psykosomatiska effekter, för då hade de inte varit vetenskapligt oförklarliga. Jag vill samla fall som både är så häpnadsväckande och väldokumenterade att ateismen kräver mer tro än kristendomen.

Metod

Jag ser även fram emot att intervjua människor som har upplevt helanden och deras anhöriga, läkare, vetenskapsmän, filosofer och teologer. Jag vill att boken ska ha tyngd, samtidigt som jag strävar efter att paketera det på ett lättillgängligt sätt som många kan ta till sig.

Bön

Min bön och förhoppning är att boken ska vara till uppmuntran och hopp för dem som redan tror, och en ögonöppnare och inbjudan för dem som ännu inte tror. Be gärna med mig att boken får nå dem som behöver den och att den Helige Ande inspirerar skrivandet.

 

Böner och välsignelser över projektet!

/ Martin Walldén (bloggredaktör)

PS. För lite mer bakgrund om samma ämne från Grenholm kan följande studeras:

Om vetenskapligt oförklarliga tillfrisknandet efter bön (VOTEB)

och

Människan och livsmiljöns gradvisa sönderfall

Ett av samtidens mest infekterade ämnen har gett upphov till en ny religion. Miljörörelsen har sedan lång tid övergått från att vara förankrad i faktiska förhållanden till en serie försanthållanden med bräcklig eller rent av obefintlig grund. Motstridiga uppgifter baserade på samma datamängd gör det svårt för vanliga medborgare att ha en klar blick på vad saken gäller.

Men vi skall tro att klimathotet är verkligt, och att det är människans påverkan på ‘naturen’ som är orsaken, den största, viktigaste och enda väsentliga område att ägna sig åt. Och vi skall betala för utsläppsrätter och minska CO2 avtrycket och sluta flyga och sluta utvinna kol och olja och allt det som hör till den nya ‘rättfärdigheten’.

Så här ser det ut: människan förefaller sakna insikt om att det är hon som orsakar det mesta av miljöns problem, alltså måste en politiskt tillsatt och vald kommission, till råga på allt utsedd av FN fostra oss alla till att svälja dess minsta rapport som varande sanningen med stort S.

Vad som dock aldrig med ett ord berörs är hur det kommer sig att just människan så kapitalt har blivit så onaturlig att hon kackar sönder sitt eget bo. Alla andra levande organismer finns inneslutna i sina ekosystem där de med mycket små variationer lever som livsutrymmet tillåter. Men människan, denna hybriserade självöverskattade ”homo sapiens”, denna ‘medvetandemaskin’ , demonstrerar sin totala oförmåga att förstå sin plats i det egna ekosystemet. I sin brist på kunskap saboterar hon det på ett otal olika sätt. Effekterna drabbar henne själv och hela den sammantagna ‘skapelsen’. Så formulerar hon sig genom miljörelsen till ett slags ‘pseudosyndamedvetande’ som ser ut som insiktsfull bekännelse men i själva verket missar den verkliga kärnan.

Man kan likna det vid barnet som har slagit sönder en glasruta värd en miljon men bara bekänner att hon har tappat bort den boll som hennes mamma sa åt henne att vara aktsam om, för den har du fått av ”din snälla farfar som är död”. Den nya syndabekännelsen är ‘jag lämnar ett för stort koldioxidfotspår’, ve mig! Ve mig! Bollen är borta, jag skall skämmas. Vem krossade rutan?

Insikten om människans urledvridning från sitt ursprung, sig själv, sin medmänniska och sin livsmiljö är borttappad. Det verkliga skälet till den nyväckta ‘syndamedvetenheten’ är att det passar utmärkt som ‘placebo’ för den djupare insikten att det är människans inre miljöförstörelse som är orsaken till att världen ser ut som den gör. CO2 är en försvinnande liten del av dess effekt.

Som de vet som har följt denna blogg så anser jag att det faktiskt inte finns något nytt under solen. Därför har jag en benägenhet att hellre lyssna på ‘urberättelsen’ sådan den är gestaltad i bibeln än till vare sig alarmisters eller överslätares brösttoner. Vad säger urberättelsen?

Människan är skapad för ett visst syfte. Att se på en förebild och göra enligt det mönstret i sin uppgift att förvalta hela ‘naturen’, att förvandla, bruka och bevara sin livsmiljö enligt ägarens intentioner och enligt de kunskaper och insikter som är inneboende i naturens egen ordning. Men förutsättningen är att människan inte övergår från att leva med naturen till att tillbe naturen i sig. Bara om människan inte vänder sig bort från Gud kan hon förbli jordbrukare enligt skaparens ordning. Tappar människan bort sin gudsrelation fördummas hon på den viktigaste punkten. Hon övergår från att vara förvaltare åt någon till att bli självsvåldig utnyttjare.

Fördumningen leder till beteenden som skaparen skakar på huvudet åt och oroas över: ”Ingenting som människorna beslutar sig för att göra kommer att misslyckas för dem”. Det erkännadet har vi redan fått. Men det är kopplat till en annan insikt: ”Överallt är människornas tankar upptagna med det onda.” Kombinationen ondska i hjärteroten och en brilliant intelligens är det primära skälet till människans elände. Så säger den heliga skrift.

Konsekvenserna är hur många som helst. Detta sammanvägda elände hos människan är anledningen till krig och hungerssnöd, Det är anledningen och grunden till torka och missväxt. Det är skälet till att halva världen har mer än den behöver medan den andra halvan svälter och dör. Det är den inre miljöförstöringen hos individen som är orsaken till den yttre miljöförstörelsen.

”Detta folk har ett motsträvigt och upproriskt hjärta. De har vänt sig bort och gått sin egen väg. De säger inte i sina hjärtan: ”Låt oss frukta Herren vår Gud, som ger regn i rätt tid, både höst och vår och som skänker oss de bestämda skördeveckorna.” Era missgärningar har nu bringat detta i olag, era synder håller det goda borta ifrån er, för ibland mitt folk finns ogudaktiga människor.” Jeremia 5:24-26

Vi skulle kunna citera sida upp och sida ner. Anledningen till jordens tillstånd är moraliskt förfall.

Det förfall som började med avfall från skaparen, himmelens och jordens Gud. Sedan dess är människan självsvåldig miljöterrorist i en annans vingård. Och skörden är vredens druvor. Men istället för att göra bättring och böja knä inför Skaparen medan tid är ägnar hon sig åt sin förstörande genialitet och sin moraliska uppstudsighet samtidigt. Men för att undslippa sig självinsikten om sin inre förstörelse letar hon i världen efter an attraktiv avledare från den individuella skulden och väljer ett relativt oskyldigt tema att innesluta alla under. ‘Eftersom vi alla är medskydiga till CO2 utsläppen så kan vi alla känna oss lite skyldiga och göra bot inför naturen med att minska dessa utsläpp’. Att det inte är i nörheten av att vara det verkliga problemet undandrar sig den uppmärksamhet som det borde ha.

Kan miljörörelsen ‘rädda’ världen? På intet vis. Undergången, förfallet och skapelsen slutliga termiska död kan inte ens uppskjutas. De kommer oavsett. Skapelsen är nämligen underlagd den s k värmedödens ofrånkomlighet. Bibeln igen: ”Hela skapelsen längtar och trängar efter befrielse. Den längtar efter att Guds barn skall uppenbaras. Skapelsen har ju blivit lagd under förgängelsen, inte av egen vilja utan genom honom som lade den därunder. Ändå finns det hopp om att även skapelsen skall befrias från sitt slaveri under förgängelsen och nå fram till Guds barns härliga frihet.”

Tills människorna på nytt böjer sina knän inför Gud skaparen och omvänder sig och blir som barn kommer miljöförstöringens inre pågående att öka på miljöns undergång.

Klimathotet lovar oss ett scenario där stora delar av de mänskliga bosättningarna kommer att läggas under vatten. Vi kommer att drunkna i den nedsmälta isen heter det. Men den prognosen är i alla delar falsk. Gud dränkte nämligen jorden med vatten en gång för att bli av med de människr som före syndafloden fyllt jorden med sin orättfärdighet. Och Gud gav regnbågens tecken som ett löfte om att någon nya syndaflod inte skall drabba jorden. Betyder det att någon nya universiell dom inte kan komma? Nej det betyder bara att klimathotarnas scenario är vilseledande. Nästa dom kommer att uppplösa alla element i eld. Om det är genom värmedöden där all tillgänglig energi slutar vara tillgänglig eller om det sker genom den ondhjärtade människans geniala infångande av atomfissionens eller atomfusionens resultat: atombomben, får stå öppet. Men vad miljörörelsen än säger blir det ingen ny global översvämning.

Vad borde den så ofta upprepade hotbilden om miljöns förstörelse leda till? Att hela mänskligheten gör bot och bättring i säck och aska. Det kan ni vara säkra på att IPCC aldrig kommer fram till.

”Om himlen stängs och regnet uteblir för att de har syndat emot dig.. om det blir svält i landet, om det blir pest, om det blir sot eller rost, om det kommer gräshoppor eller gräsmaskar, om fienden tränger in i deras land och deras städer eller någon annan plåga eller sjukdom drabbar…om de syndar emot Dig- och det finns ingen människa som inte syndar..om de då kommer till besinning och vänder om och ropar till dig om nåd.. om de då vänder om till dig av hela sitt hjärta och av hela sin själ… hör då och förlåt ditt folk som har syndat emot dig..” 1 Konungaboken 8:35ff

Det ni kan vara säkra på är att så långt kommer miljörörelsen aldrig att nå i självinsikt och ödmjukhet. Genom att tillbe naturen men strunta i skaparen omintetgör de varje förutsättning för det viktigaste miljöarbetet: att förnyas och pånyttfödas till den inre människan. Att omvända sig bort ifrån den självvalda vägen till en bättre och högre väg.

Miljöpartier är nog bra, men rosor odlade på en dynghög är otillräckliga för att dölja doften av dyngan. Lite skenbart moraliskt oantastlig jakt på CO2 utsläpp är en ros på ett berg av dynga, skapad av rosenodlaren själv.

Om miljömedvetandet inte når in till miljöförstöraren själv är den tyvärr mest kosmetika. Dynga lär vara kosmet…

Teddy Donobauer, f d medlem i MP.

Naturen är lite för fantastisk

Man kan bygga för funktion. Det är praktiskt.

Man kan också bygga med estetik i främsta rummet. Funktionen täcks med skönhet och design.

Sådan är naturen. Fylld av skönhet och ett överdåd som många gånger inte har någon uppenbar praktisk nytta, ingen funktion som kan anpassas till det bättre.

Darwinismen fungerar inte som förklaringsmodell när vi möter verkligheten. Här i barockens biologi – mysteriet med icke-adaptiv ordning:

 

Guldmyntfoten och de tre björnarna – om Gud som moralens garant och rättesnöre

Det som nu kommer att vara bloggposten huvudärende; att en kristen gudstro är en garant för att det finns verkligt rätt och fel, har dryftats många gånger. Det finns vanliga och säkert ovanliga invändningar, här ska vi se på några olika sätt att se på Gud som moralens garant. 

Först ett ord om de där björnarna, de träffade ju inte sagofenomenet Guldmyntfoten utan Guldlock (en riktig sagofigur, eller etablerad kanske man ska säga, för sagofigurer kanske inte riktigt finns!?). Det handlar alltså om flickan Guldlock som kommer till ett hus, rör lite saker, äter lite mat, med mera, och allt visar sig tillhöra tre björnar som bor i huset. De upptäcker spår efter henne: ”Någon har ätit av min mat”, ”Någon har sovit i min säng, och gör det fortfarande” är några citat som mitt minne återger från barndomens sagoläsande. Mer av sagan finns här. 

The_Three_Bears_-_Project_Gutenberg_eText_17034
Guldlock och de tre björnarna. Från vänster: Mamma Björn, Barnet Björn, Pappa Björn. Frånvarande: Guldlock

Nu ska vi gå över till den helt fiktiva sagan om Guldmyntfoten och de tre björnarna eller hur pengars värde garanteras och omfamnas. Jag räknar med att denna titel kommer att göra den till en storsäljare i åldrarna 5-7 år! 

Det var en gång tre björnar som ville göra något annat i livet än att gå i ide. De bestämde sig för att köpa upp blåbär av blåbärstrollen med hjälp av pengar de själva gjorde. 

Den första björnen hon tog fram papper och penna och började rita ett fint mönster, så skrev hon en siffra som motsvarade det antal kottar som den var värd (som vi alla vet är blåbärstrollens enda glädje i livet som är större än att plocka blåbär att få fatt i kottar). 

Hon kom till det första blåbärstrollet, halade fram sin fina sedel och förväntade sig få rikligt med blåbär! Men blåbärstrollet skakade på huvudet, för honom var inte lappen värd en enda kotte, och inga blåbär ville han därför ge björnen. ”Men jag tycker den är värd det!” insisterade björnen. Ett annat troll kom vägen förbi, hon kände björnen och tyckte att den var värd flera kottar och gav björnen blåbär för sedeln. 

Den andre björnen, han samlade ihop kottar, han band dem samman med band och skrev utanpå de hopknutna kottarna antalet av dem och allt annat man behövde veta för att förstå att det var fina kottar! Han gick och mötte blåbärstrollen, de bytte glatt till sig kottar mot blåbär och de uppskattade att det stod mer förklarat och garanterat på omslaget till kottarna! 

Den tredje björnen hon började samla in kottar tills hon hade ett stort förråd, sedan gjorde hon ett antal papperssedlar och skrev på var och en av dem upp den andel av kottarna man fick för varje sedel. Hon gav sig iväg på blåbärsjakt och fann snart några blåbärstroll, hon visade dem på sedlarna och berättade om sina insamlade kottar och att närhelst de kom till henne så kunde de visa lappen och få det bestämda antalet kottar i utbyte mot den. Blåbärstrollen blev nöjda och bytte glatt bort sina blåbär mot sedlarna! 

För den som undrar vad detta har med guldmyntfot eller moral att göra så ska vi börja med pengarna och spara moralen till sist. 

Vi börjar med pengar i sig. Guldmyntfot, eller vilken metallfot som helst innebär att det finns en referensenhet i en viss metall gentemot man vilken sedan värderar andra metallmynt (de ska ha ett sådant metallvärde som om de var gjorda i referensenhetens metall, till exempel Sveriges silvermyntfot (här finns mer beskrivet kring detta). Det mest kända och mest imposanta utfallet av detta är världens största mynt, våra svenska plåtmynt och framförallt tio silverdaler kopparmynt där kopparvärdet skulle motsvara silvervärdet hos tio silverdaler. 

8 daler silvermynt
8 daler silvermynt. Ett präktigt stort mynt, men inte lika stort som ett 10 dalers silvermynt koppar! Foto: StAnshelm

Detta kan sedan utvidgas till att gälla alla pengar, att de motsvarar ett riktigt metallvärde, att de alltså kan växlas in mot metall (guld, silver eller vad det kan vara). 

Efter denna lilla pekuniära utflykt ska vi ta oss till moralen där följande två ståndpunkter ofta målas upp: Antingen finns bara den förste björnen eller den andre björnen. Om bara björnen som säger att lapparna är värda ett visst antal kottar finns så är det bara så för att han sagt så, inte för att det på något objektivt sätt är så. 

Om bara björnen som kommer med själva kottarna, som i sig är något, då blir björnen i sig onödig, kottarna finns honom förutan och de är objektivt sätt värda sitt antal blåbär antingen björnen finns eller inte.

Nu tror jag att jag frångår sagoberättelsen för att kanske tydligare säga vad jag tänker. 

Man brukar hävda att om det är Gud som är upphovet till det moraliska rättesnöret så är moralen subjektiv, inte helt som det som kan höras ibland som en nidbild av vårt moderna samhälle ”Om det känns rätt så är det rätt”, men bra nära. Det är helt enkelt rätt bara för att Gud säger det, eller tycker det eller. 

Det första vi kan lära av Guldmyntfoten och de tre björnarna är att det kan sammanfalla godheten och Gud; det är gott och Gud är god. Gud är god och det är gott det Gud säger/anbefaller. 

Det andra vi kan lära är att det skulle kunna vara så att kottarna fanns, att moralen finns, och att den är frikopplade från Gud, men vad händer då? Moral är själva rätt och fel, själva vårt rättesnöre, men kottar i skogen finnas, de påverkar då inte någon, moralen kan finnas, men ger då inga implikationer, det finns ingen grund för att vi ska följa den. Det är en större invändning mot en ateistisk moral, kanske kan man resonera sig fram till att det skulle kunna finnas etik Gud förutan, men moral, etikens utlevelse, varför skulle det vara bättre än något annat? 

Men med Gud i ekvationen så blir saken den att rätt och fel får en garant, den finns grundad i Gud själv, den finns nedlagd i hans skapelse människan, eftersom den finns i Gud/hos Gud så förpliktar den för alla och den garanteras för alla! 

I och med att moralen finns med hos den som en gång i tidens slut ska döma världen då ger den oss förpliktelser (hos Luther talar man om lagens tre bruk: 1 – Att ha ordningar i tillvaron, samhällen, polis etc. 2 – Att driva till Kristus (att människan inser att vi kan inte vara helt goda, kärleksfulla, endast i Jesu död på korset kan vi få bukt med vår ondska). 3 – Som förlåten syndare (det som i dagligt tal kallas kristen) får vi viljan att för Jesu skull (inte av rädsla för straff, eller för att skryta med våra handlingar/vår godhet) och hjälpen av Anden att gör gott) och den ger också en garanti för att den kommer att gälla alla. På den yttersta domen då kommer rättvisa att skipas, rättfärdighet att bestå, rätten kommer föras till seger. 

Nu blev det en liten predikan på slutet, det är lätt hänt (en yrkesskada skulle man kunna säga), men huvudstycket i vad jag vill säga är att med guldmyntfotens hjälp vill jag främst bemöta detta med att Gud är en subjektiv moralgrund, det är gott och Gud vill det kan sägas sammanfatta den delen. Sedan lade jag ut texten till varför det, trots att det finns kottar i skogen och kanske kan finnas någon slags etik, eller någon slags moralens grund Gud förutan, ändå blir annorlunda om Gud är med i moralfundamentet.

Allt gott till er alla! / Martin Walldén