Varför just kristen? – Inte en okänd Gud

Vi kan veta att GUD FINNS, men vi kan också veta VEM och HURUDAN Gud är. Och då syftar jag inte på någon av de många religionernas olika ”gudar”, utan på den Gud som presenterar sig själv i Bibeln, i skapelsen, i historien, i människors samveten och erfarenheter, men framför allt i och genom Jesus Kristus. Jesus, som är Guds Son och ”ett med sin Far”, han ger oss en korrekt och trovärdig Gudsbild, så att vi slipper att gå vilse ibland alla mänskligt konstruerade och felaktiga föreställningar och uppfattningar om Gud.(1) 

Det kristna livets signum

Som kristen tror jag inte på en okänd Gud. Det är det kristna livets signum och hör till det unika med att vara kristen, nämligen att vi kan veta vem vi tror på.(2)  Vi behöver inte famla i okunnighet och förvirring angående den Gud som vi tror på. Därför är jag kristen. 

En relation med Gud

Som kristen har jag inte enbart en teoretisk kunskap om Gud, utan framförallt en daglig relation med honom. En personlig relation med en personlig Gud. Grundläggande så handlar kristen tro och kristet liv inte om religion, utan om en relation med varje person i Gudomen, där varje del av vår personlighet är involverade. 

Guds namn och karaktär

I Bibeln och i det kristna tänkandet, så är Guds namn och hans karaktär oerhört viktigt, därför att det är genom Guds namn och hans karaktär som vi får veta vem och hurudan Gud är. Därför har vi i Bibeln en presentation av Guds namn och av hans karaktärsdrag. Listan kunde göras lång, men här får jag begränsa mig till några grundläggande namn och karaktärsdrag som Gud har.

Gud är en Förbundsgud, vilket innebär att Gud har olika Förbundsnamn. Namn med en oerhörd dignitet, som vart och ett av dem talar om för oss vem Gud är och vad han har förbundit sig att vara, tala och göra för oss människor. Och framför allt för de människor som vill ha med honom att göra. Det bryter nämligen emot Guds karaktär, att tvinga någon människa att ha med honom att göra, både under vårt liv här och nu och sedan i evigheten. Men vill vi ha med Gud att göra, då får vi också lära känna honom. Detta hör ihop med vartannat på ett odelbart sätt.

Här nämner jag de förbundsnamn som Gud har: Allsmäktig Gud, Alltillräcklig Gud, Överflödets Gud, Den Gud som är mera än nog. Herren vår Rättfärdighet, Herren vår Herde, Herren vår Frid, Herren vår Läkare, Herren vår Försörjare, Herren vårt Segerbanér, Herren Den alltid närvarande och Herren vår Helgelse.(3) Gud är allt detta för sina barn och för sitt folk, och det är därför vi kan säga, mitt i alla omständigheter och förhållanden som kan vara både bristfälliga och långt ifrån optimala, att mig skall intet fattas, för Gud är med mig.(4)  Detta som människor genom hela historien kan vittna om, att det är deras erfarenhet, även under förföljelse och mycket svåra förhållanden.

Men jag är samtidigt medveten om,  att de människor som inte tror på Gud och som även aktivt förnekar Guds existens, de vet inte något om dessa erfarenheter, därför att de ingår inte i deras sekulära världsbild och dessa erfarenheter ligger därför utanför deras referensramar. Men trots detta, så har många av dem mycket bestämda åsikter och föreställningar om Gud. Som t.ex Richard Dawkins i en av sina böcker: ”Illusionen om Gud”.(5)  En för övrigt överskattad bok, i sin avsaknad av de avgörande argumenten för Guds icke-existens. Men det är både fördomsfullt och motsägelsefullt att Dawkins och andra med honom har så många och bestämda åsikter om den Gud vars existens de samtidigt förnekar. Åsikter som de är mycket angelägna om att torgföra, och som de har sin fulla rätt att göra. Men utifrån deras utgångspunkt eller position, så är det egentligen bortkastad tid och energi på den Gud som de påstår inte finns. Enkelt sagt: Den Gud som inte finns behöver varken förnekas eller beskrivas. Men samtidigt förstår jag dem, därför att deras osäkerhet lyser igenom och är en drivkraft som inte ska underskattas. Hur gärna skulle inte Dawkins och andra ateister med honom vilja säga, att ´nu vet vi, bortom alla tvivel, att Gud inte finns´. Men den dagen lyser med sin frånvaro. Dawkins och andra med honom får nöja sig med att konstatera, att ”jag vet inte säkert, men jag anser det mycket osannolikt att Gud finns, och jag baserar mitt liv på antagandet att han inte gör det”.(6)  Men av allt att döma, så räcker inte det antagandet för dessa ateister och Gudsförnekare, för deras jakt fortsätter efter de avgörande argumenten. För några bevis på Guds icke-existens vet de, att sådana inte finns.

Nåväl. Nog om detta här och nu.

Här nämner jag några av Guds karaktärsdrag:

Skärmavbild 2018-11-14 kl. 21.51.05

Gud är bland annat allvetande!

– Gud är evig.(7)

Det betyder, att Gud är utan början och utan slut. Gud har ingen upphovsman och ingen avslutare. Detta är ett axiom, en grundsanning, när det gäller Gud. Det betyder, att Gud har alltid funnits, Gud finns just nu och Gud kommer alltid att finnas, i tid och evighet. Men det betyder också, att om Gud inte är evig, då har han aldrig funnits, då finns han inte just nu och då kommer han heller aldrig att finnas, förutom i människors religiösa fantasier och föreställningsvärld. Men nu är och förblir det ett axiom, en grundsanning, att Gud är evig.

– Gud vet allt.(8)

Gud är allvetande på grund av att han är evig och har den totala överblicken över oss människor och över allt skapat.(9) För somliga människor är detta skrämmande, medan det för andra av oss innebär en orubblig trygghet och säkerhet. Eftersom Gud är evig och vet allt, så är han objektiv, till skillnad från oss människor som inte vet allt och som därför är subjektiva. Detta är en grundläggande orsak till varför jag är kristen och vill ha med Gud att göra. Jag erkänner, att jag behöver någon som är större än mig själv och som har ett obegränsat kunskapsföråd, och som därför kan utöva ett objektivt inflytande över mig, så att jag slipper att gå ner mig i subjektivitetens träskmarker.

– Gud är rättfärdig.(10) 

Det går som en röd tråd genom hela Bibeln, att Gud är rättfärdig. Gud har en rätt färdighet och skicklighet inom livets alla områden och han gör inga missbedömningar eller misstag. Det är en fundamental egenskap hos Gud. Objektiv rätt och rättvisa utgår från Guds rättfärdighet, och allt vad Gud är, talar och gör, det är, talar och gör han på grund av att han är rättfärdig.(11)  Kärlek, barmhärtighet, nåd, godhet och trofasthet, som alla är exempel på Guds karaktär, de har sina rötter i Guds rättfärdighet och bestäms av den. 

– Gud är sanningen personifierad.(12)

Gud kan inte ljuga. Han saknar förmåga att ljuga. Detta har Gud gemensamt med sin Son, Jesus Kristus, och med Den helige Ande. Varje person i Gudomen är sanningen personifierad och kan därför inte ljuga.(13) Detta som ytterst har med trovärdighet att göra, därför att det är enbart sanningen som är trovärdig. Lögnen är inte trovärdig och kan heller aldrig vara det. Därför är det så tragiskt då människor tror på lögnen, därför att de inte tar reda på vad som är sanning och vad som är lögn i trender och propaganda i vårt samhälle, som präglas av medial massinformation utan objektiva värderingar. Här är Djävulen Guds totala motsats. Han är ”lögnens fader” och därmed lögnens upphovsman, som står bakom alla lögner, all villfarelse och allt bedrägeri i världen.(14)  Som kristen tar jag bestämt avstånd ifrån honom och ifrån den han är och ifrån allt det som han står för.

Vi människor kan ljuga och vi kan därför bedra och vilseleda både oss själva och andra. Tyvärr är detta ett grundproblem som vi människor har. Därför måste vi vara extra vaksamma och bestämma oss för att tala sanning och låta bli att ljuga. Det är ett medvetet viljebeslut som vi var och en måste fatta. Ja, att hata och lägga undan lögnen och istället älska sanningen och tala sanning med varandra.(15)  Gud behöver aldrig bestämma sig för att tala sanning, därför att han kan enbart tala sanning, och då handlar det om absolut och objektiv sanning som Gud talar och står för. Detta med absolut och objektiv sanning är så viktigt och avgörande för oss människor. Därför återkommer jag till detta sanningsbegrepp i min nästa bloggtext. 

Väl mött!

/ Bength Gustafson

(Detta är del 5 av Bength Gustafsons serie Varför just kristen?)

Källor: (1) Joh. 1:1. Rom. 1:19-20. 1 Mos. 1:1. Hebr. 11:3. Ps. 33:6. 148:1-14. Upp. 1:8. 21:6. 22:13. Rom. 2:14-15. Joh. 1:14, 18. 3:16. 10:30. 14:6-11. (2) 2 Tim. 1:12. Apg. 17:22-31. v.23. (3) Mose var väl medveten om betydelsen av Guds namn för sitt liv och sin tjänst. 2 Mos. 3:13. Genom hela Bibeln så möter vi dessa olika Förbundsnamn som Gud har. (4) Ps. 23:1-6. v.1. 46:1-12. Rom. 8:28-32. v.31. (5) ”Illusionen om Gud”, av Richard Dawkins. Leopard förlag, Stockholm 2007).  (6) 

Dawkins uppställda ”sannolikhetsskala” i boken: ”Illusionen om Gud”. Sid. 70. (7) Jes. 40:28. (8) 1 Joh. 3:20. Hebr. 4:13. (9) 2 Krön. 16:9. Sak. 4:10. (10) Om vi läser i en Bibelkonkordans, t.ex Illustrerat Bibellexikon, då kan vi se att uttrycken ”rättfärdig” och ”rättfärdighet” i samband med Gud, återkommer frekvent genom hela Bibeln. (11) Ps. 11:7. 50:6. 51:6. 92:16. 119:137. 145:17. Dan. 9:14. Rom. 3:4, 26. 1 Joh. 1:9. (12) 4 Mos. 23:19. Tit. 1:2. (13) Joh. 10:30. 14:6. 14:16-17. 15:26. 16:13. (14) Joh. 8:44. (15) Ps. 119:163. Sak. 8:19.b. Ef. 4:25.  

Annonser

84 reaktioner till “Varför just kristen? – Inte en okänd Gud”

  1. Det är vanligt att kristna hänvisar till 1 Mos 1:27 när frågan om människovärde kommer på tapeten. Gud skapade människan till sin avbild, får vi veta. Det är lätt att förstå att människor kan låta sig smickras av detta. Tänk att vi liknar Gud! Men om vi vänder på perspektivet måste denna likhet även gälla åt andra hållet. Gud måste på något avgörande sätt vara lik oss människor.

    Den som läser den hebreiska bibeln (gamla testamentet) kan utan problem se att Gud verkligen liknar oss människor på många sätt. Visserligen är han en gud, med förmågor som är mycket kraftfullare än våra. Men som person framstår samtidigt som förvånansvärt mänsklig. Han är inte ofelbar. Han kan ångra sig. Han kan ändra sig. Han kan revidera ett påbud efter att människor börjat klaga. Och han är social, precis som vi. Omger sig med andra gudar (se Ps 82) eller umgås med människorna. Bjuds på mat av Abraham. Brottas med Jakob. Tar en kvällspromenad i Edens trädgård. Förhandlar. Är lynnig. Svartsjuk och långsint i ena stunden. Utrotar hela folk. Men så kan han plötsligt vara förlåtande och värna de svaga. På många ställen kan vi läsa hur han ömsint vårdar sin skapelse och ser behovet hos minsta djur. Kort sagt framstår han som en människa, fast i storformat. Vissa goda sidor. Andra mindre trevliga. Långt ifrån perfekt.

    Men den Gud som Bength beskriver befinner sig på ljusårs avstånd från den Gud som beskrivs i de gamla texterna och även på ljusårs avstånd från oss människor. Han är allvetande. Det finns ingen människa som är allvetande. Adam och Eva var inte allvetande, varken före eller efter syndafallet. Gud gör inga misstag, säger Bength. Alla människor gör misstag. Adam och Eva gjorde som bekant ett mycket allvarligt misstag. Gud är även god och barmhärtig och trofast. Kort sagt perfekt, rakt igenom. Vilket ingen dödlig människa någonsin har varit. Så hur kan då Gud vara lik oss människor? Det kan han inte. Den Gud som Bength beskriver kan omöjligt ha skapat människan till sin avbild.

    Gilla

        1. Nejdå på båda frågorna i min värld. Fokus var på skillnaden. Men friheten skulle kunna vara en likhet, kroppslighet som konstituerande inte. Då kan man fokusera på hur olika vi blir med hänsyn till kropp eller hur lika vi blir med hänsyn till frihet.

          Här upplevde jag att för att det fanns skillnader så kan vi inte vara lika på ett relevant sätt.

          Gilla

          1. Mitt fokus var på likheter. Precis som Anders påpekade. Jag har inga problem att se hur Gud liknar oss människor, så som han beskrivs i de gamla texterna. Däremot har jag stora problem att förstå hur Bengths Gud kan vara lik oss människor.

            Gilla

            1. Hej Johan!
              Och du fortsätter på din omöjliga och onödiga resa, att beskriva den ”gud” som inte finns. Den ”gud” som inte finns behöver du varken förneka eller beskriva. Det är bortkastad tid och energi att ägna sig åt sådant. Därtill gör du ännu ett misslyckat försök att beskriva den Gud som jag tror på. T.ex då du drar din egen subjektiva slutsats, att ”Gud måste på något avgörande sätt vara lik oss människor”. Det måste han inte alls! Men Jesus måste bli lik oss människor, vilket han också blev då han föddes i mänsklig gestalt och delade våra mänskliga villkor under sitt liv här på jorden. Detta som är så centralt och avgörande i biblisk kristen tro och lära.

              Johan, du läser Bibeln selektivt och tydligen med det syftet, att göra dig en nidbild av den Gud som du läser om i Bibeln. Men samtidigt så tror du ju inte på det som du läser. Förstår du då inte, att dina egna subjektiva slutsatser blir felaktiga och motsägelsefulla? Ditt tillvägagångssätt påminner om Richard Dawkins. Han läser också Bibeln selektivt och drar sina egna subjektiva slutsatser av det han läser, vilket framkommer tydligt i hans bok: ”Illusionen om Gud”. Därför är också det han skriver i den boken hans egen inbillning och falska förhoppning (illusion), att Bibelns Gud inte finns.
              Mvh
              Bength Gustafson

              Gilla

              1. Bength:

                Det är tröttsamt att gång på gång läsa att jag omöjligt kan tala om Gud därför att jag inte tror på honom. Jag kan tala om Krishna, fast jag inte tror på honom. Jag kan ha åsikter om Gandalf och Harry Potter. Du har förmodligen åsikter om Allah, fast du inte tror att Allah finns. Jag pratar om Gud därför att han förekommer i en samling berättelser som varit av avgörande historisk betydelse för den del av världen som jag lever i. Dessa berättelser är mina berättelser lika mycket som dina.

                Du påstår att jag gör en nidbild av Gud. Jag menar att jag gör precis det motsatta. Jag försöker återupprätta det som jag menar är den ursprungliga bilden av Gud, nämligen en Gud med djupt mänskliga drag. Är det en skandal för dig att Gud bjuds på mat av Abraham eller tar en kvällspromenad i Edens trädgård? I så fall får du vända dig med dina klagomål till Bibelns författare.

                Det är förbryllande att du som replik på min utsaga att Gud på något avgörande sätt måste vara lik oss människor skriver: ”Det måste han inte alls!” Okej? Vi kan alltså vara hans avbilder utan att Gud på något avgörande sätt liknar oss?

                Liked by 1 person

                1. Hej Johan!
                  Vadå ”tröttsamt”?!?!
                  Är det ”tröttsamt” för dig, att jag som kristen apologet på detta
                  apologetiska forum förbehåller mig rätten att ifrågasätta:
                  – Din selektiva bibelläsning
                  – Dina subjektiva slutsatser av det du läser i Bibeln
                  – Din nidbild av Gud
                  – Dina försök att beskriva den Gud som jag tror på och som du hävdar inte finns
                  – Dina ”försök att återupprätta det som du menar är den ursprungliga bilden av Gud, nämligen en Gud med djupt mänskliga drag”. Det är väl magstarkt av dig som ateist och Gudsförnekare, att tro dig om att klara av detta på ett trovärdigt sätt. Sedan må du hävda så mycket du vill, att ´Bibelns berättelser är dina lika mycket som mina´. Men du bortser ifrån helt grundläggande och avgörande fakta i dessa bibliska berättelser. T.ex. Det var Gud som skapade människan till sin avbild, och inte tvärtom. Det var människan som föll i syndafallet, och inte Gud. Det var människan som förlorade sin ursprungliga natur och identitet, och inte Gud. Det är människan som kan återfå sin ursprungliga natur och identitet, och inte Gud. Det var Jesus, Guds Son, som kom hit till jorden, och som ”sann Gud och sann människa” gjorde det möjligt för oss människor, att återfå det vi har förlorat. Så jag har inga klagomål att framföra till Bibelns författare, men jag ifrågasätter fullt berättigat vad du påstår angående vad dessa författare har skrivit.

                  Om det är ”tröttsamt” för dig att jag ifrågasätter dina påståenden, då behöver du träna upp din förmåga att få dina påståenden ifrågasatta.
                  Speciellt när du som ateist och Gudsförnekare gör dina påståenden på ett kristet apologetiskt forum, som detta är.

                  Jag tror inte på Allah, och därför skriver och talar jag inte om Allah. Mina eventuella åsikter om Allah är helt ointressanta. Jag upptar inte min tid och energi med det. Men den Gud som jag tror på, honom ägnar jag mig åt.

                  Handen på hjärtat, Johan: Skulle du våga skriva på ett muslimskt forum om Koranen, Allah och Mohammed det som du skriver på detta forum om Bibeln, om Gud, om Jesus och om kristen tro och kristet liv? Det är jag ytterst tveksam till, att du skulle våga. Björn Ulvaeus tog upp just detta på ett event som jag var inbjuden till av Christer Sturmark för några år sedan, och Björn var ärlig nog att erkänna, att ´kristna kan vi hoppa på och gissla det som dom tror på, men vi vågar inte göra samma sak mot muslimer. Det är vi för fega för att göra, men kristna behöver vi inte vara rädda för´. Heder åt Björn Ulvaeus för den ärligheten.
                  Mvh
                  Bength Gustafson

                  Gilla

                  1. ”Det var människan som förlorade sin ursprungliga natur och identitet, och inte Gud.”

                    Menar du att människan ursprungligen hade likheter med den Gud som du tror på? Var Adam och Eva ursprungligen eviga, rättfärdiga och allvetande?

                    ”Det är människan som kan återfå sin ursprungliga natur och identitet, och inte Gud. Det var Jesus, Guds Son, som kom hit till jorden, och som ”sann Gud och sann människa” gjorde det möjligt för oss människor, att återfå det vi har förlorat.”

                    I berättelsen om Eden framgår det att Adam och Eva ursprungligen inte hade kunskap om gott och ont. Det var genom händelsen i Eden som vi fick denna kunskap. När du skriver att Jesus gör det möjligt att ”återfå det vi har förlorat”, menar du då att vi genom Jesus återfår vår ursprungliga okunskap om gott och ont?

                    Gilla

                  2. Om det bara är fråga om ”lite olika betoningar” så vore det väl ingen svårighet för samfunden att gå samman till ett, om man nu inte anser att det ligger i linje med gudens önskemål att det ska vara maximal splittring mellan hans anhängare. Nu är det så att samfunden blir fler och fler trots att de påstås luta sig mot samma Jesus.

                    Och även om vi kan vara tacksamma för att Bength inte predikar för sina anhängare att de ska gå ut och mörda ateister så som muslimerna gör (se hans kommentar ovan), så har det historiskt sett inte varit särskilt svårt för olika kristna grupperingar att ha ihjäl varandras anhängare över dessa ”lite olika betoningar”.

                    Gilla

    1. Hej Johan!
      Jag skrev i min bloggtext, att den Gud som inte finns behöver varken förnekas eller beskrivas. Det är bortkastad tid och energi att göra det. Och den gud som du beskriver i din kommentar finns inte. Det tror jag, att du är överens med mig om.

      Totalt annorlunda förhåller det sig med den Gud som jag skriver om i min bloggtext. Vi kan veta att han finns och vi kan också veta vem och hurudan han är. Den Gud som jag tror på och skriver om, är inte en okänd Gud.
      Mvh
      Bength Gustafson

      Gilla

      1. Nu var inte det frågan. Frågan var hur den fantastiska gud du tror på skulle ha kunnat skapa människan ”till sin avbild”. Ingen av oss är lik den guden. Inte du heller, Bength

        Gilla

        1. Hej Ulf!
          Vem har ställt den frågan: ”Hur den fantastiske Gud jag tror på skulle ha kunnat skapa människan till sin avbild”? Jag har i varje fall inte ställt den frågan, därför att det var inget problem för Gud att ”skapa människan till sin avbild”. Tyvärr har vi människor förlorat mycket av den likheten, vilket Bibeln ingående beskriver, men också hur vi kan få tillbaka vår Gudslikhet.

          En grundläggande ”Gudslikhet” som alla vi människor har, är att vi är treeniga personligheter med ande, själ och kropp, såsom Gud är treenig. En ”Gudslikhet” ifrån konceptionen och sedan för alltid. Här har vi en grundläggande förklaring till människans Gudsmedvetande och Gudslängtan som något allmänmänskligt.

          Men så till den frågan som du ställde. Tror den personen som har ställt den frågan, att Gud finns. Om så inte är fallet, då är det ju meningslöst att den personen ställer den frågan. Därför att den Gud som inte finns kan ju inte skapa någonting över huvud taget.
          Mvh
          Bength Gustafson

          Gilla

  2. Bength skriver: ”Jesus, som är Guds Son och ”ett med sin Far”, han ger oss en korrekt och trovärdig Gudsbild, så att vi slipper att gå vilse ibland alla mänskligt konstruerade och felaktiga föreställningar och uppfattningar om Gud.”

    Hur kan Bength veta att just Bength har hittat rätt? Det finns ju 10000-tals olika kristna rörelser som alla hävdar att just DE har rätt och alla övriga har fel i sina gudsbilder.

    När det gäller konkreta, existerande fenomen brukar ett fördjupat studium göra att bilderna med tiden blir lika, men inom kristenheten blir det precis tvärtom. Ett tecken så gott som något på att det man studerar inte finns utan är en fantasi skapad av människor.

    Gilla

    1. Hur olika är de? Eller är det lite som ett tecken på att det är en person? Vi kanske betonar lite olika sidor av Maja beroende på om hon är min mamma, min syster eller min kompis, men om uppdraget var att presentera hela bilden vi tillsammans har då kanske vi skulle ta med de bilder som vi själva inte betonar?

      Gilla

      1. Jo, men om ni fördjupar sig i studiet av Maja kommer ni så småningom fram till att alla bilder är förenliga och avspeglar samma person. Inom religionen kommer man däremot inte fram till samma person utan alltfler olika och sinsemellan oförenliga bilder. Orsaken är att det objekt ni beskriver inte finns utan är en produkt av olika människors olika fantasier.

        Gilla

        1. Om du fördjupade ditt studium av Jesus i olika kristna traditioner vore fint. Just nu har du inte anfört några skäl till dina åsikter som du använder för att visa att Jesus inte finns.

          Ett så pass starkt påstående blir nog starkare och trovärdigare med lite stöd!

          Gilla

    2. Hej igen Ulf!
      Bra av dig! Helt korrekt citerat!

      Jesus är DEN ENDE som kan ge oss en rätt Gudsbild. Så slipper vi att gå vilse ibland alla mänskligt konstruerade och fantasifulla Gudsbilder.
      Mvh
      Bength Gustafson

      Gilla

      1. Hej Martin och Bength! Jag pratar inte om olika religioner. Jag pratar om olika kristendomar – som kommer fram till olika Jesusar och olika Fadrar. Bength anser att Jesus ger honom hans gudsbild. Men Bengths gudsbild stämmer inte med andra kristnas gudsbilder, trots att de också hävdar sig ha fått bilden från Jesus. Vad är orsaken till det?

        Gilla

            1. Hej Bength! Mitt syfte med att skriva här är att testa apologesen mot lite verklighet. Men av dina senaste inlägg här får jag en bestämd känsla av att du inte tycker bloggen är till för det, utan mer för att redan övertygade kristna ska kunna klappa varandra på ryggen.

              Gilla

              1. Hej Ulf!
                Tack för din redovisning av ditt syfte med ditt skrivande på detta forum: ”Att testa apologesen mot lite verklighet”. Ja, mot den verklighetsuppfattning som du har bejakat, måste då tilläggas. Men det är ju inte självklart, att din verklighetsuppfattning är heltäckande eller objektivt sann, eller hur?

                Om det nu är ”din bestämda känsla”, att jag inte tycker att bloggen är till för detta, så har på nytt igen din känsla tagit fel. Sakliga och respektfulla inlägg och frågeställningar är alltid välkomna. Men det är inte sällan som det du skriver, snarare är en protest mot det jag/vi skriver, än en test. En protest som inte alltid är så väl underbyggd.

                Syftet med SAS bloggsida är det som kristen apologetik handlar om: Att förklara och försvara kristen tro. Syftet är inte, ”att redan övertygade kristna ska kunna klappa varandra på ryggen”, som du något nedlåtande påstår.
                Mvh
                Bength Gustafson

                Gilla

          1. Det är faktiskt inte min sak som icke-troende att förklara och utveckla varför kristendomen han 10000-tals varianter och inte EN och varför de med tiden blir fler och fler i stället för färre och färre. Jag kan bara konstatera att när det gäller objektivt existerande fenomen så brukar människor ena sig med tiden.

            En orsak till utvecklingen kring kristendomens gud kan vara att han inte finns, och då finns det inte heller några objektiva egenskaper hos denna gud som man kan ena sig om.

            Gilla

            1. Nej din sak som kritiker är att visa att du har rätt, både i slutsatser och de delar i resonemang som leder till slutsatsen!

              Gör gärna det så ökar liksom trovärdighet i mina ögon! Jag tar liksom lite lätt på ”det är så här för jag säger det !”

              Gilla

      2. Hej Bength!

        Det är faktiskt svårt att förstå varför du gör dig mödan att skriva artiklar på denna sida. Som jag uppfattar dina kommentarer här ovan, verkar du ointresserad av att föra en dialog. Detta kunde blivit ett intressant samtal om bilden av Gud. Men du sätter stopp för samtalet genom att hänvisa till att den som inte tror som du inte kan säga något om saken – för att den inte tror som du.

        Syftet med din text kan inte vara att övertyga någon om att Gud finns, eller att kristendomen är en väg att följa. Så min fråga är: Vad är/var egentligen ditt syfte?

        Vänligen,
        Annie Svensson

        Gilla

  3. Hej Annie!
    Det är inte första gången som du undrar över min medverkan på SAS bloggsida och på dess kommentarsfält, och vad som egentligen är mitt syfte med min medverkan här.

    Mitt syfte är, att som en kristen apologet förklara och försvara kristen tro. Just det som kristen apologetik innebär på ett kristet apologetiskt forum som SAS bloggsida är.

    Du och Johan m.fl har er fulla rätt att påstå och hävda det ni vill på detta forum, oavsett om jag tror på det eller inte, bara ni håller er inom ramarna som gäller för detta forum. Och jag förbehåller mig rätten, att skriva mina bloggtexter utifrån mitt syfte och att även ifrågasätta sådant som ni påstår eller hävdar som de ateister, Gudsförnekare, agnostiker eller vad ni nu menar att ni är. OM detta stör dig, Annie, och OM du menar att jag är ett hinder för den typ av dialog som du önskar ska förekomma på detta forum, då får du fundera på om dina önskemål är realistiska eller inte.

    När jag besöker någon annans forum med mina inlägg eller kommentarer, då gör jag det därför att jag är genuint intresserad av vad som skrivs där, men jag begär inte att få sätta min agenda där, utan jag respekterar den agendan som gäller på det forumet. Egentligen är detta så självklart, att det inte skulle behöva sägas.
    Mvh
    Bength Gustafson

    Gilla

  4. Bength,

    Menar du att vi Gudsförnekare inte får ifrågasätta det du skriver?

    Om du inte kan säga något om Allah, så kan du väl inte uttala dig om huruvida Allah finns eller inte? Blir inte det en logisk följd av det du skriver? Finns Allah, som du ser det? Om du kan uttala dig om det, varför kan inte vi uttala oss om den kristna guden

    Vänligen,
    Annie Svensson

    Gilla

  5. Hej Annie!
    Det är fritt fram för dig och för vilken Gudsförnekare som helst, att ifrågasätta vad jag skriver. Jag har aldrig påstått något annat, så jag vet inte vad du grundar din fråga på. Både det jag skriver och jag personligen tål dina och andras ifrågasättanden. Men det blir något märkligt Annie, när du vid återkommande tillfällen ifrågasätter min medverkan som kristen apologet på detta apologetiska forum.

    Jag förstår inte logiken i det sista som du skriver ”om Allah” och ”om den kristna guden”, så därför vet jag inte vad jag ska svara dig på dina frågor.
    Mvh
    Bength Gustafson

    Liked by 1 person

    1. Hej Bength!

      Du har ovan använt ordet ”Gudsförnekare”, när du beskrivit min, och andras position. Jag antar att du menar att jag är av uppfattningen att den gud som du tror på inte existerar. Det stämmer bra. Du hävdar även i diskussionen ovan att den som inte tror som du, inte heller ska göra sig mödan att ifrågasätta, eller diskutera, varken din personliga uppfattning, eller frågan om gudsbilder i den kristna traditionen. Detta med anledning av att vi inte kan förstå, och veta något om detta, då vi inte tror som du. Och som en följd av ”gudsförnekandet” i förhållande till den kristna guden, inte läser Bibeln med en troende kristens ögon.

      Det jag undrade över var följande:
      Eftersom du i förhållande till andra gudar, som till exempel Allah, också är en gudsförnekare (eller tror du på Allah? att Allah finns?), undrar jag hur det kommer sig att du kan förstå eller veta något om detta? Som Gudsförnekare borde du, om du följde samma resonemang som du tillämpar på mig, inte kunna säga att Allah inte finns. Stämmer det?
      Du skulle inte heller kunna hävda att islam är ”avgudadyrkan” eller något liknande, då du inte tar del av islam med en troende muslims ögon. Är inte detta logiskt?

      Vänligen,
      Annie Svensson

      Gilla

      1. Hej Annie!
        Du är specifik, och det är bra, att ”du är av den uppfattningen att den Gud som jag tror på inte existerar”. Bra, för då vet jag vilken Gud som du syftar på. Men sedan förstår jag inte VARFÖR du återkommande påstår, att jag HÄVDAR något om dem som har en annan uppfattning än vad jag har, eller inte tror som jag tror, sådant som jag aldrig har hävdat. Detta har blivit något av ett återkommande ”mantra” hos dig. Men Annie, lägg undan det och läs istället vad jag skriver och vad jag tidigare har svarat på denna ogrundade beskyllning.

        Sedan är det självklart, och det förstår även du, att om en Gudsförnekare läser Bibeln, så drar han eller hon andra slutsatser än vad den gör som läser Bibeln ”med en troende kristens ögon”, som du uttrycker det. Både förståelsen av det som de läser och slutsatserna som de drar blir annorlunda. Och det är inget konstigt alls med det. Men det fråntar ju inte någon människa rätten att läsa Bibeln, eller att uttala sig om det som de läser. Så bespara mig och våra läsare ifrån dina ogrundade påståenden och beskyllningar i fortsättningen.

        Så till det som du skriver om ”andra gudar som t.ex Allah, och att jag också är en gudsförnekare om jag inte tror på Allah”.

        Jag har studerat olika religioner med dess olika gudar, både i mina teologiska studier och i studier till gymnasielärare, men också av eget intresse. Jag har inte funnit något belägg eller evidens för att t.ex Allah finns. DÄRFÖR tror jag heller inte på honom, eller på någon annan av religionernas många olika gudar. Och DÄRFÖR lägger jag heller inte ner någon tid eller energi på att förneka deras existens. MEN DET ÄR JUST HÄR som det brister i logiken hos dig och dina gudsförnekande meningsfränder. Ni lägger ner både tid och energi på att förneka den Gud som jag tror på, trots att ni hävdar att han inte existerar. Det är bara att läsa era kommentarer och inlägg på detta forum, så vittnar de om just detta. När ska ni bli färdiga med den Gud vars existens ni förnekar?

        Den enda förklaringen som jag kan se till denna brist på logik hos er, är att er osäkerhet angående Guds icke-existens driver er att fortsätta söka efter argument, så att ni kan komma fram till den punkten då ni kan säga, att ”nu vet vi, bortom alla tvivel, att den Gud som bl.a Bength Gustafson tror på, inte finns”. Men med orubbad övertygelse vågar jag påstå, att den punkten kommer ni aldrig att komma fram till. JUST DÄRFÖR, att vi kan VETA att den Gud finns som jag tror på, och vi kan också VETA vem och hurudan han är. Detta som min senaste bloggtext handlar om, och som miljoner och åter miljoner av människor kan vittna om utifrån deras RELATION MED GUD. Kristen tro och kristet liv handlar nämligen inte om religion, utan om en relation med den Gud som vi tror på.
        Mvh
        Bength Gustafson

        Gilla

  6. Hej Johan!
    Här kommer mina svar på dina frågor i ditt senaste inlägg, om vad jag menar:
    Menar jag, att människan ursprungligen hade likheter med den Gud som jag tror på? JA.

    Menar jag, att Adam och Eva ursprungligen var:
    – Eviga? JA, ifrån att de skapades och allt framåt. Du och jag och alla övriga människor är eviga ifrån konceptionen och allt framåt.
    – Rättfärdiga? JA.
    – Allvetande? NEJ.

    Menar jag, att vi genom Jesus återfår vår ursprungliga okunskap om gott och ont? NEJ.

    Nu har jag svarat dig om vad jag menar, eftersom du frågade efter just det. Men vad jag menar har egentligen ingenting med mina personliga eller subjektiva åsikter att göra. Kristen tro grundar sig inte på våra personliga och subjektiva åsikter, utan den har en saklig och objektiv grund. Som väl är.

    Nu vill jag, att du svarar på den fråga som jag ställde till dig i mitt förra inlägg till dig:
    Skulle du våga skriva på ett muslimskt forum om Koranen, Allah och Mohammed det som du skriver på detta forum om Bibeln, om Gud, om Jesus och om kristen tro och kristet liv?
    Johan, tänk nu noga efter vad du har skrivit och svara ärligt!
    Mvh
    Bength Gustafson

    Gilla

  7. Bength:

    Hur kan Adam och Eva vara eviga när de inte alltid har funnits eftersom de enligt Bibeln skapas vid ett givet historiskt ögonblick? När du själv förklarar vad evig betyder i förhållande till Gud skriver du: ”Det betyder, att Gud är UTAN BÖRJAN och utan slut” (mina versaler).

    Adam och Eva hade i sitt ursprungliga tillstånd ingen kunskap om gott och ont. Så hur menar du att de kan ha varit rättfärdiga? Möjligen kan de ha varit oskyldiga, på samma sätt som barn och djur är oskyldiga.

    Och inte allvetande, som sagt.

    Sedan undrar jag hur du får ihop detta att Jesus ska återge människorna deras ursprungliga natur och identitet, när du samtidigt säger att de inte ska återfå sin ursprungliga okunskap om gott och ont. Om de inte återfår denna okunskap så återfår de faktiskt inte sin ursprungliga natur och identitet.

    Några ord om min eventuella feghet vad gäller kritik av islam. Först vill jag säga att denna fråga är helt ovidkommande. Det är ett försök att prata om min person i stället för att prata om de argument jag framför. Det är ett argumentationsfel. Jag skulle teoretiskt kunna vara världens fegaste person vad gäller islamkritik – det förändrar överhuvudtaget inte din position i förhållande till de sakskäl som jag framfört här. Det enda du kan åstadkomma är att folk rent allmänt börjar nedvärdera mig, men då av helt andra orsaker än att mina sakskäl skulle varit svaga eller ogiltiga. Vad har du åstadkommit genom detta?

    Som information kan jag ändå nämna att jag varit aktiv i ett forum där folk med olika livsåskådningar samsats om utrymmet, även folk med muslimsk tro. Jag kritiserade då alla trosföreställningar som jag ansåg värda att kritisera, även uppfattningar som ateister och muslimer gav uttryck för. Jag lämnade dock detta forum ganska snart eftersom moderatorerna inte höll rent mot antisemitism (från vissa av de kristna). På min FB-sida har jag lagt ut kritik mot politisk islam och islamistiskt våld, exempelvis genom att ge utrymme åt Maryam Namazie och Maajid Nawaz. Jag har skrivit om den avskyvärda förföljelsen av kristna i Mellanöstern och uppmärksammade ex på juldagen 2016 den goda nyheten att kristna åter kunde fira jul i kyrkan i Bashiqa (som tidigare legat under IS). Med mera.

    Slutligen några rader om Björn Ulvaeus mot bakgrund av att du försökt framställa honom som en feghetens ärliga apostel.

    Efter det islamistiska terrordådet på Drottninggatan 2017 publicerade Ulvaeus en debattartikel i Expressen, där han bland annat skrev: ”Jag tror att jag hellre skulle dö än att leva i ett muslimskt kalifat.”

    https://www.expressen.se/debatt/terroristen-ar-invaderad-av-en-parasit/

    Den 12 februari 2015 publicerade han en artikel i Expressen under rubriken ”Att kritisera Koranen är inte rasism”. Här skrev han exempelvis detta:

    ”Skulle man då inte kunna kritisera de texter, som ligger till grund för IS illdåd utan att bli kallad för islamofob? Ska vi bara undfallande acceptera när imamer och andra ofta självutnämnda talesmän (bara män) till leda försäkrar att terroristernas tolkningar är felaktiga och när undfallande politiker köper det med hull och hår? Ska vi inte titta närmare på vad som faktiskt står i den skrift, som den stora majoriteten muslimer på jorden ser som Allahs ord, rent och oförfalskat?”

    https://www.expressen.se/debatt/ulvaeus-att-kritisera-koranen-ar-inte-rasism/

    Gilla

    1. Hej Johan!
      Om vi nu håller oss till min bloggtext, så framgår det tydligt av den och av dina kommentarer, att du och jag har diametralt olika utgångspunkter. Din utgångspunkt är, att Gud INTE finns och din ”teologi” och dina kommentarer och slutsatser blir därefter. Min utgångspunkt är, att vi kan VETA att Gud finns och även VETA vem och hurudan Gud är, vilket min bloggtext handlar om.

      Din ”teologi” blir enbart ett teoretiskt resonemang som går ut på att du vill visa, att Gud inte finns. Du har din fulla rätt att föra ett sådant resonemang och att dra dina slutsatser utifrån din utgångspunkt, att Gud inte finns. Men det har ingenting med Biblisk kristen tro och ett kristet liv att göra, vilket min bloggtext handlar om.

      Med så helt olika utgångspunkter så är det en utopi, att du och jag skulle kunna vara överens. Vare sig vi talar om vad det t.ex innebär att Gud är evig och att vi människor är eviga, eller vad vi människor har förlorat i syndafallet och vad Jesus har gjort möjligt för oss människor att återfå. Nämligen det som Bibeln sammanfattar i begreppet ”härligheten och rättfärdigheten från Gud”. (Rom. 3:23-25). Detta som har med människans ursprungliga natur och identitet att göra. Oavsett vad jag skriver eller säger, så skulle du ifrågasätta det.

      Vi får respektera detta faktum, att du och jag går på helt olika vägar och vi ser på Bibeln och på det den talar om på helt olika sätt. Din ”teologi” är en ”ateistisk teologi”, vilket inte min är. Och personligen är jag ytterst tveksam till, att en sådan ”teologi” kan vara trovärdig, därför att den handlar om Gud vars existens du förnekar. Teologi betyder ju ”läran om Gud”, och då om den Gud som finns.

      OBS, att jag påstod inte att du är feg, utan jag ställde en fråga till dig. Och därmed ställde jag heller inte dig ”i någon dålig dager” inför våra läsare. Men nu heder åt både dig och Björn Ulvaeus för det ni har skrivit och sagt om ”muslimsk tro och ett muslimskt kalifat”.
      Mvh
      Bength Gustafson

      Gilla

      1. Bength:

        Du verkar sitta fast i föreställningen att kristna människor på något magiskt vis kan läsa Bibeln så att sanningen med stort S framträder. Det som starkt talar emot denna hypotes är att kristna människor inte är överens om hur Bibeln ska läsas. Det som en kristen menar vara sanningen med stort S kan en annan kristen avfärda som struntprat. Jag har bevittnat otaliga sådana tolkningsstrider, exempelvis på Hela Pingsten, Tidningen Dagen och Världen Idag. Alla verkar lika tvärsäkra på att just deras läsning av Bibeln är den enda riktiga. Och man slår varandra i huvudet med citat från samma källa.

        Att vara kristen verkar alltså inte vara en garant för varken klarsyn eller samsyn vad gäller Bibeln. Därför har jag svårt att förstå varför jag som icke kristen skulle ha ett handikapp som de kristna inte har. Snarare är det mitt intryck att tron i många fall är ett raster som försvårar läsningen. Det är också svårt att förstå vad du menar med detta kollektiva ”vi” som påstås ”veta” saker. Om det verkligen funnes ett sådant ”vi” som ”vet” saker, hur kommer det sig då att kristna fortsätter att träta om skriften.

        Du skriver att jag med min teologi vill visa att Gud inte finns. Nej, det är inte min poäng i detta fall. Jag är visserligen ateist, men det är inte allt jag är. Jag är även genuint intresserad av de bibliska texterna. Min aktuella kritik av din gudsbild har med det senare att göra. Min kritik är alltså inte: ”Gud finns inte”. Min kritik är: ”Din gudsbild återspeglas inte i Bibelns äldre texter”. Huruvida min kritik har fog för sig eller inte, avgörs inte av mina trosföreställningar. Det som avgör saken är om din bild av Gud de facto överensstämmer med den bild som Bibelns äldre texter presenterar, eller om det tvärtom är så att min beskrivning ligger närmare sanningen.

        Gilla

        1. Hej Johan!
          Jag är helt enig med dig om, att det finns ”tolkningsstrider” när det gäller både Bibelbruk och förståelsen av det vi läser i Bibeln. Vårt val av teologi – det finns många varianter – är en förklaring till det. En annan förklaring är, att ”vår mänskliga kunskap är ett styckverk”. 1 Kor. 13:9-12. En tredje förklaring är, vilket syfte och vilka bevekelsegrunder vi har med vårt bibelläsande. Om vi enbart är ute efter att få våra uppfattningar bekräftade, eller om vi också är beredda på att bli korrigerade i våra mänskliga uppfattningar. Där får vi ju var och en rannsaka oss själva, vare sig vi är kristna eller ateister.

          Jag tar här upp de två huvudspåren i ditt inlägg: Gudsbilden och Bibelsyn, som även hör ihop med varandra. Gudsbilden påverkar Bibelsyn, och Bibelsyn påverkar Gudsbilden.

          GUDSBILDEN
          När det gäller Gudsbilden, så är det för mig som kristen framför allt Jesus Kristus, Guds Son, som visar oss VEM och HURUDAN Gud är. Jesus är själv tydlig med att säga detta. T.ex i Joh. 10:30 och 14:6-11. Och i Joh. 1:1-18 kan vi läsa mer om just detta.

          Du skriver, att ”du är ateist”, men att du ”även är genuint intresserad av de bibliska texterna” och att din kritik är, att ”min Gudsbild inte återspeglas i Bibelns äldre texter”. Det beror ju på vilka texter du syftar på och varför du selektivt har valt just dem?

          Min Gudsbild har med Guds karaktär – personliga egenskaper – att göra, och de finns redovisade i både Gamla och Nya Testamentet. Och då undrar jag över följande: Vilka av de bibliska texterna är det som du är ”genuint intresserad av”? Och varför just de texterna? Kan detta faktum, att ”du är ateist” avgöra vilka texter i Bibeln som du selektivt väljer, och som då ytterst avgör ditt syfte med ditt bibelläsande?

          BIBELSYN
          Jag är en Bibeltroende kristen, och min Bibelsyn bestäms av följande:
          1. Jesus Kristus är Bibelns kärna och stjärna. Jesus är ”Ordet som har blivit kött” och ”det namn han har fått är Guds Ord”. Joh. 1:14. Upp. 19:13.
          2. Bibelns samlade vittnesbörd avgör var sak. ”Det står skrivet, men det står också skrivet”. Detta är något som Jesus visar oss, då han frestades av djävulen, som tydligen också läser Bibeln, eftersom han citerar den. Matt. 4:1-11.
          3. ”Summan av Guds Ord är sanning”. Ps. 119:160. Vi kan inte utgå ifrån några enstaka verser och sedan dra våra egna slutsatser utifrån dem. Allting i Bibeln är skrivet i en ”kontext”. Frånser vi det, då missar vi förståelsen av det vi läser.
          4. Det är Den helige Ande som kan och vill uppenbara Guds Ord för oss, så att vi kan se och förstå vad vi läser. Joh. 16:13. Ef. 1:17-23. Han kan och vill ”leda oss fram till hela sanningen”. Det kan inte vi, hur gärna vi än vill och påstår att vi kan det.
          5. ”Bokstaven dödar, men Den helige Ande gör levande”. 2 Kor. 3:4-6. Jag är en Bibeltroende kristen, men jag är inte ”en bokstavstroende fundamentalist”. Just därför, att ”bokstaven dödar, men Anden gör levande”.

          Vad som avgör din Bibelsyn, det vet du bäst själv. Jag har här redovisat vad som avgör min Bibelsyn och som också självklart påverkar och formar min Gudsbild.
          Mvh
          Bength Gustafson

          Liked by 1 person

          1. Bength:

            Du säger nu att vår mänskliga kunskap är ett styckverk. I nyare översättning står det att vår kunskap är ”begränsad”. Men du har i åtskilliga texter hävdat att din kunskap inte alls är begränsad. Du har hävdat att du ”bortom alla tvivel” kan veta att exempelvis Gud finns. Så vilken av dessa linjer är det som gäller? Är din kunskap begränsad så som Paulus menar att all mänsklig kunskap är, eller utgör din kunskap ett undantag?

            Du frågar om mitt motiv. Det varierar. Just nu är jag framför allt intresserad av hur Bibeln kom till. En annan sak som intresserar mig är hur olika tanketraditioner löper, ibland på tvärs mot varandra. Du lyfter exempelvis fram citat där Jesus gör gudomliga anspråk. Javisst, men i de synoptiska evangelierna, som är äldre, verkar Jesus betydligt mindre intresserad av att lyfta fram sin egen person. Här är det i stället Guds Rike som står i fokus. Och vilka är det som ska komma in i Guds Rike? Inte nödvändigtvis de människor som säger ”Herre, herre” till honom.

            Att säga att summan av Guds ord är sanning framstår för mig som att förtäckt erkänna att det finns motstridiga uppgifter. Min erfarenhet är att denna slogan i praktiken innebär att vissa passager förtigs eller ignoreras. Jag anser exempelvis att vissa saker som Jesus säger står i direkt motsättning till Paulus. När jag påpekar detta brukar jag ofta få ett svar av typen ”summan av Guds ord…” Visserligen låter det som att Jesus säger något helt annat, men allt får sin förklaring när vi lägger Paulus ord ovanpå. Men jag kan inte se att det uppstår någon ny helhet genom denna manöver. Texterna pratar fortfarande emot varandra. Det enda som händer när Paulus läggs ovanpå är att Jesus görs osynlig.

            Visst kan det vara så att min ateism påverkar vilka texter jag sätter i fokus, precis som jag gissar din Gudsbild får dig att hellre lyfta fram de citat som stärker din övertygelse än de passager som pratar om en Gud som ångrar sig eller är svartsjuk. Jag vill ändå påpeka att jag i en del diskussioner med andra ateister tagit Bibeln i försvar. Det finns ateister som inte verkar se något som helst värde i denna bok. Jag tillhör inte den skaran.

            Gilla

            1. Hej Johan!
              Det är vår mänskliga och mentala kunskap som är ”ett styckverk”, eller ”begränsad”, som är ett synonymt begrepp. Denna begränsning gäller alla oss människor, oavsett vilket område vi än talar om.

              MEN och det är ett avgörande MEN: Bibeln talar även om ett annat kunskapsbegrepp, nämligen ”UPPENBARELSEKUNSKAP”. Det är den kunskap som Den helige Ande – den tredje personen i Gudomen – ger till varje människa som ärligt och uppriktigt vill ha med Gud att göra, och som inte enbart säger ”Herre, Herre” när det passar dem. Vad Den helige Ande uppenbarar och visar oss, och som jag skrev om i mitt förra svar till dig, angående min Gudsbild och Bibelsyn. (Ef. 1:17-22. Joh. 16:13). (Punkt 4 under Bibelsyn).

              Vår mänskliga och mentala kunskap inhämtar vi över tid genom bl.a studier, olika examina och erfarenheter, men den kommer alltid att vara begränsad. Men med ”uppenbarelsekunskap” är det annorlunda. Den helige Ande ”uppenbarar”: avslöjar något för oss, så att vi kan SE, FÖRSTÅ och VETA något som vi dessförinnan inte kunde se, förstå och veta. Detta kan Den helige Ande göra både under kort och utsträckt tid. Och självklart befruktar och berikar detta även vår mänskliga och mentala kunskap och våra erfarenheter.

              Det är utifrån den kunskapen som jag skriver och talar om, att vi kan VETA att Gud finns, och att vi kan VETA VEM och HURUDAN Gud är, ”bortom alla tvivel”. Det är enbart utifrån vår mänskliga och mentala kunskap och vår mänskliga tro som vi kan tvivla, därför att de är begränsade, men i ”uppenbarelsekunskap” finns ingen begränsning och inga tvivel. Därför säger t.ex Paulus, att ”jag VET på vem jag tror”. (2 Tim. 1:12). Detta som är ett så viktigt och avgörande inslag i kristen tro och kristet liv och i den dagliga relationen med Gud – en relation med varje person i Gudomen.

              Bra att du är intresserad av Bibelns 1500-åriga tillkomsthistoria och av Guds rike. Guds rike som är ett huvudtema i Bibeln och i Jesu liv och tjänst. Det rike där Jesus är kung. (Joh. 18:36-37. Upp. 19:16. Dan. 7:13-14). Guds rike som svarar upp emot vad vi människor längtar efter i alla tider och på alla platser utöver jorden. T.ex sanning, rätt och rättfärdighet, och det som är oförstört, rent, ädelt, vackert och bestående.

              UTOPI? NEJ! När Jesus kommer tillbaka till jorden igen, vilket han kommer att göra, då skall han upprätta Guds rike här på jorden och göra slut på all synd, ondska och djävulskap i alla dess skepnader. Detta ser jag verkligen fram emot. Inte som en verklighetsflykt eller ett ”opium för folken”, utan som ett verkligt framtidshopp. Detta som ateism, sekulärhumanism och evolutionsteorin inte kan erbjuda oss människor. Därför är det så bra, Johan, att du är intresserad av Guds rike. Fortsätt så!

              ”Summan av Guds Ord är sanning”. (Ps. 119:160). Detta är inte en ”slogan”, som du vill göra gällande, utan ett faktiskt förhållande när det gäller Bibelns innehåll och sanningsbegrepp. Och det rimmar väl med det som Jesus säger i Joh. 17:17, att ”Gud, ditt ord är sanning”.

              När det så gäller vad du skriver om Jesus och Paulus och att de talar emot varandra och ”att vissa passager förtigs eller ignoreras”, så kan jag bara konstatera, att så selektivt läser jag inte Bibeln, utan jag låter ”skrift få förklara skrift”. Läs t.ex vad Jesus säger i Joh. 16:12-15. Då kan du se, att det fanns sådant som Jesus inte talade om under sin offentliga tjänst i Israel, utan han överlät det åt Den helige Ande att uppenbara och säga det längre fram. Och Paulus, som ”hedningarnas apostel”, han tog emot detta och förmedlade det under sina missionsresor och i sina brev. Paulus brev som har fått ett ansenligt utrymme i Nya Testamentet. Och Paulus var mycket tydlig med att förklara varifrån han hade fått det som han talade och skrev om. (Gal. 1:11-12. 1 Kor. 11:23.f. 15:3.f).

              Min Gudsbild kommer inte av, att jag framhåller vissa Bibelord och marginaliserar andra som handlar om Guds karaktär – Guds personliga egenskaper. Då konstruerar jag ju min egen ”Gudsbild”, och det är jag inte intresserad av.

              Så måste jag säga, att det är intressant och givande att samtala med dig och jag uppskattar din respektfulla ton. Lika intressant är det, att du som ateist försvarar Bibeln inför andra ateister, som inte betraktar Bibeln som en värdefull bok, vilket du gör. Fortsätt med det, Johan!
              Mvh
              Bength Gustafson

              Liked by 1 person

  8. Man får en känsla av att Bength inte uppskattar att bli emotsagd på det här forumet eftersom han finner det nödvändigt att påpeka vilka villkor som råder inom stora delar av islam. Där dödar man ateister. Förr dödade även kristna ateister. Vi är tacksamma över att en viss utveckling skett inom kristendomen. Den utvecklingen tvingades fram under Upplysningstiden och var knappast något som kom från kyrkans ledare.

    Likväl trodde jag att ateistiska åsikter vore någonting välkommet på ett apologetiskt forum. Vad ska man med apologetik till om alla är överens?

    Gilla

    1. Hej Ulf!
      Du har tydligen blivit totalt lurad av din egen känsla, som enligt dig säger, ”att Bength inte uppskattar att bli motsagd på det här forumet”. Detta har tidigare framförts även av andra på detta forum, men det blir inte mer rätt eller sant därför att det upprepas. Jag har ingenting emot att ateister, Gudsförnekare, agnostiker och andra ifrågasätter eller säger emot vad jag skriver på detta forum, bara det sker på ett sakligt och respektfullt sätt, i enlighet med de regler som gäller på detta forum. Både det jag skriver och jag personligen tål att bli motsagd och ifrågasatt.

      Om det är ”korstågen” som du syftar på då du skriver, att ”förr dödade även kristna ateister”, så ägde det första rum 1096-1099 och det fjärde korståget 1202-1204. Talar vi om ”de svenska korstågen i Finland”, så var de under tiden 1050-1300. Jag försvarar inte dessa ”korståg” på något sätt, för de har inget med Jesu uppmaning att göra, att ”evangelium om Guds rike skulle spridas över hela världen”. Men att ”korstågen” dog ut har ingenting med ”Upplysningstiden” att göra, som du påstår. ”Upplysningstiden” ägde rum några århundraden senare, ifrån slutet av 1600-talet till slutet av 1700-talet. Var försiktig, så att du inte blandar ihop dina ”historiska kort”.

      Så ska vi låta Johan Franzon själv få svara på den fråga som jag har ställt till honom vid två tillfällen. Senast den 25 november 2018 kl. 20.04
      Jag tror inte att Johan behöver din hjälp.
      Mvh
      Bength Gustafson

      Gilla

      1. Korstågen hade ingenting med ateism att göra. Däremot var det möjligt ända in i tidigmodern tid att bli bränd på bål om man hävdade att man inte trodde på guds existens. Senare kunde man av samma anledning bli åtalad och fängslad för hädelse om man offentligt framförde en sådan uppfattning. Upplysningsideerna stoppade åtminstone tillämpningen av dödsstraff, dock knappast med stöd från kyrkan eller det högre prästerskapet.

        Jag tror inte heller att Johan Franzon behöver någon hjälp – varken från mig eller dig.

        Gilla

  9. Bength säger att guden skapade människan treenig: själ, ande och kropp. Det är en uppdelning som ter sig udda. Vad är det för skillnad på själ och ande? Har en chimpans också denna tredelning eller saknas något hos chimpansen?

    Gilla

      1. Hej Ulf!
        Om du tar av dig dina ”evolutionsteoretiska glasögon” och läser Bibeln med ett öppet och ärligt sinne, då kommer du att se, att människan är skapad av en treenig Gud till en treenig personlighet, med ande, själ och kropp. (1 Mos. 1:26-27. 5:1-2. 1 Tess. 5:23. Hebr. 4:12). Detta är inte något ”udda”, utan ”en klassisk kristen människosyn”, som Martin Walldén mycket riktigt skriver här ovan. Och det är en tydlig och klar distinktion mellan ande, själ och kropp.

        En schimpans är inte skapad av Gud till Guds avbild, och är därför heller inte en treenig personlighet.
        Det är en tydlig och klar skillnad mellan en Biblisk och en evolutionsteoretisk människosyn.
        Mvh
        Bength Gustafson

        Gilla

          1. Hej Ulf!
            Vår ande, som är en del av vår mänskliga och treeniga personlighet, beskrivs på många olika sätt i Bibeln. Och jag menar inte någonting annat med vår ande än vad Bibeln beskriver. Här redovisar jag några sådana beskrivningar:
            – ”Vår invärtes människa”. Rom. 7:22. 2 Kor. 4:16. Ef. 3:16.
            – ”Den andliga människan”. 1 Kor. 2:15.
            – Den del av vår personlighet med vilken vi kan direktkommunicera med Gud och tillbedja honom. Joh. 4:23-24.
            – Där Gud som ”vår andes Fader” vill bo. Jes. 57:15. Hebr. 12:9.
            – ”Vårt hjärta”. Rom. 5:5. Vår personlighets centrum. (Inte vårt fysiska hjärta).
            – Kan vara andligt död eller andligt levande. Ef. 2:1-10.
            etc. etc.

            Schimpansen har ingen ande, därför att schimpansen är inte en människa, och människan är inte ett djur, vilket evolutionsteorin felaktigt hävdar. Detta som är så förödande för både människosyn och människovärdet och för människolivets okränkbarhet ifrån konceptionen och allt framåt.
            Mvh
            Bength Gustafson

            Gilla

            1. Bength,

              När man talar om djur brukar man vanligtvis tala om flercelliga organismer som — till skillnad från (t ex) svampar och växter — är rörliga och hetrotrofa, det vill säga; som konsumera organiskt material:

              https://sv.wikipedia.org/wiki/Djur

              På vilket sätt menar du att människor, givet denna definition, inte är djur? Det faktum att människan är ett djur är ju dessutom ingenting som evolutionsläran säger. Det är ju ett välkänt faktum som stod klart redan för Linné på 1700-talet då han placerade människan bland primaterna, just på grund av människans enorma likheter med just (t ex) just schimpanserna.

              Även om du, och många kristna med dig, menar att människan är MER än BARA ett djur, är det väl ändå tämligen uppenbart att människan faktiskt ÄR ett djur? Eller menar du att du inte riktigt känner igen dig i den här definitionen? Är du inte flercellig, rörlig och hetrotrof, Bength?

              Liked by 1 person

              1. Hej Christian!
                Jag är kristen och bibeltroende, vilket är väl bekant för dem som läser mina bloggtexter och mina kommentarer på detta forum. Och då utgår jag följaktligen ifrån EN BIBLISK MÄNNISKOSYN. Och utifrån den så definieras INTE en människa utifrån hennes kropp eller utifrån att kroppen är ”flercellig, rörlig och hetrotrof”, som du använder som argument för att människan skulle vara ett djur. Människokroppen och människan som en treenig personlighet är SÅ MYCKET MER än detta som du beskriver. Och i ditt inlägg skriver du ENBART OM KROPPEN, vilket är otillräckligt om du ska definiera vad en människa är.

                Med en biblisk människosyn, så definieras människan utifrån:
                – Att människan är skapad AV Gud och TILL Guds avbild. 1 Mos. 1:26-27.
                – Att människovärdet bestäms av att vi är skapade av Gud till Guds avbild. Ps. 8:1-10. 139:1-16.
                – Att människan innefattar både man och kvinna. 1 Mos. 5:1-2. Således ingen könsneutralitet eller könslöshet när det gäller oss människor.
                – Att människan är en treenig personlighet med ande, själ och kropp. 1 Tess. 5:23. Hebr. 4:12. Gud är treenig och människan som Guds avbild är treenig.
                – Att människan är skapad för att ha en relation med Gud. 1 Joh. 1:1-3.
                – Att människan utifrån sina själsliga egenskaper och förmågor kan tänka, känna, vilja, värdera och fatta genomtänkta och viljemässiga beslut. Joh. 7:17.
                – Att människan är ”skapelsens krona” och satt att råda över skapelsen, bl.a över djuren. Ps. 8:1-10. 1 Mos. 1:26-28.
                – Att människan är evig ifrån konceptionen och allt framåt, och med ett nedlagt evighetsmedvetande inom sig. Pred. 3:11. Detta som också hör samman med människans Gudslikhet, då Gud är evig. Jes. 40:28. Ps. 90:1-2.

                INGET AV DETTA kan sägas om schimpansen eller om något annat djur. Men att det finns likheter mellan människokroppen och t.ex en schimpans kropp hör samman med, att Gud skapade våra kroppar av ”stoft” eller jord. 1 Mos. 2:7. Våra kroppar är dödliga och förgängliga och bryts ner och återgår till ”stoft” då vi dör. 1 Mos. 3:19. Men med den grundläggande skillnaden, att människokroppen ska bytas ut mot en odödlig och oförgänglig kropp. 1 Kor. 15:1-57. En annan avgörande skillnad mellan människokroppen och djurens kropp, är människokroppens syfte, höga status och värde. Rom. 12:1. 1 Kor. 6:15, 19-20.

                Ja, det finns mycket mer att säga om människan utifrån Bibelns människosyn, men jag stannar här.
                Mvh
                Bength Gustafson

                Gilla

                1. Bength:

                  Du skriver: ”Våra kroppar är dödliga och förgängliga och bryts ner och återgår till ”stoft” då vi dör.” Gäller detta även för Jesu kropp? Bröts den ner och återgick till stoft? Paulus skriver i 1 Kor 15 att Jesus har uppstått som ”den förste” av de döda, vilket verkar antyda att uppståndelsen för de troende kommer att likna hans. Men om Jesu kropp i så fall bröts ner och återgick till stoft så borde väl detta nedbrutna stoft legat kvar i graven. Men det låg bara linnedukar där.

                  Gilla

                  1. Tja på andra ställen läser vi just om uppståndelsekroppen?! 1 Korinthierbrevet kapitel 15 t ex ffa i slutet. Huruvida han han brytas ned? Tja han var ju död, på riktigt. Bryts man ned då? Ja!

                    Gilla

                  2. Martin:

                    Min fråga gäller om uppståndelsekroppen är en helt annan kropp. Paulus verkar vara inne på det med sin liknelse om fröet. När den nya växten sprängt fröet borde fröskalen ligga kvar. Skalet efter Jesus, hans kött och blod (som ju inte kan ärva Guds rike), borde legat kvar.

                    Gilla

                  3. Hej Johan!
                    Nej, detta gäller INTE Jesu kropp. Den bröts inte ner och återgick inte till stoft. Detta står tydligt och klart i Apg. 2:24-32. v. 27, 31. 13:34-37. Och David förutsade (profeterade) om just detta. Ps. 16:10.

                    Jesus uppstod från de döda med en ”oförgänglig” och ”förhärligad” och ”odödlig” kropp, vilket bl.a Paulus undervisar oss om i 1 Kor. 15:1.f. Den kroppen har Jesus idag och den kommer han alltid att ha, i tid och evighet. Samma ”oförgängliga” och ”förhärligade” och ”odödliga” kropp kommer alla de som tror på Jesus att få då ”den första uppståndelsen” kommer att ske. Upp. 20:1-6. 1 Kor. 15:35-57.
                    Mvh
                    Bength Gustafson

                    Gilla

                  4. Bength:

                    Du nämner 1 Kor 15:1 med fortsättning. Det Paulus säger i början av 1 Kor 15 är att Kristus ”visade sig” för olika människor. Jag tror att många läser detta med evangeliernas berättelser om den uppståndne Jesus i bakhuvudet. Det vill säga man ser framför sig en fysisk Jesus med en påtaglig kropp som går omkring och gör saker och säger saker. Men är det verkligen vad Paulus menar? Notera att han konsekvent använder detta ”visade sig” rakt igenom hela passagen, sitt eget möte med Kristus inkluderat. Det förefaller alltså som att dessa ”visningar” är exempel på samma fenomen, det är bara tidsaspekten som skiljer. Vissa ”visningar” ligger före i tidsordning och andra ligger senare, Paulus ligger sist. Problemet som nu uppstår är att Paulus möte med Kristus tidsmässigt måste ligga BETYDLIGT senare än de andras, i alla fall om vi tror att Jesus kom till himlen ganska snart efter uppståndelsen (högst en dryg månad eller så). Paulus kan omöjligt ha hunnit möta Kristus inom denna månad. Han har ju exempelvis hunnit med en karriär som förföljare av Guds församling. Vi bör alltså tänka oss att åtminstone ett år har förflutit, kanske flera år. Och då blir frågan: på vilket sätt visade sig Kristus för Paulus efter så lång tid? Var det en fysisk Jesus som kroppsligen gick omkring i området och som således måste ha gått omkring där i minst ett år? Nej, det förefaller inte rimligt. Det rimliga är att Kristus visade sig från himlen, så att säga. Ungefär som kristna även i våra tider kan berätta att Jesus visat sig i uppenbarelser. Det rimliga, menar jag, är alltså att Paulus beskriver en andlig vision. Och eftersom Paulus som sagt inte gör någon skillnad på de olika ”visningarna” så bör vi dra slutsatsen att det är just andliga visioner som han beskriver rakt igenom i denna berömda passage. Jag tror inte att Paulus tänkte sig att Jesus fysiska kropp av kött och blod återuppstod. Jag tror att han föreställde sig att Gud väckte Jesu ande till liv och att han gav honom en helt ny ”andlig” kropp. Samma sorts andliga kropp som du själv föreställer dig att de troende kommer att få, en kropp som inte sitter ihop med den gamla kroppen. Och eftersom du menar att vanligt folk klarar av att få en andlig kropp som inte sitter ihop med det gamla stoftet, varför skulle Jesus vara sämre?

                    Gilla

                  5. Nu finns ju flera gånger omnämnt hur Jesus kommer med en ny fast gammalliknande kropp när han visade sig.

                    Att blanda in Paulus utläggning och påminnelse om trosbekännelsen han delgett med hans undervisning om uppståndelsekropp och hur det en gång blir tycker jag inte låter sig göras. Dock har du nog rätt i att Paulus inte träffade Jesus före himmelsfärden så den uppenbarelsen var iaf ”andlig”.

                    Gilla

                  6. Martin:

                    Det är inte jag som ”blandar in”. Det ena följer ju på det andra. Först pratar P om hur den uppståndne Kristus visat sig. Sedan följer i direkt anslutning hans egna utläggningar kring vad uppståndelse innebär, bland annat detta om kroppen.

                    Gilla

                2. Bength,

                  Det känns dessvärre som att missförstod min ytterst enkla poäng, så jag provar igen genom att göra det hela ännu litet enklare:

                  Premiss 1: Ett djur är en flercellig organism som är rörlig och heterotrof.

                  Premiss 2: Människan är en flercellig organism som är rörlig och heterotrof.

                  Alltså: människan är ett djur.

                  Har du någonting att invända mot mot detta argument? Vilken av dessa premisser skulle du i sådant fall vilja förkastas och varför? (Jag har ytterst svårt att se hur någon, någonsin skulle kunna förneka att slutsatsen följer logiskt ur premisserna).

                  Även om du försanthåller allt det du skriver om människan i ditt inlägg här ovan så förhindrar ju ingenting att människan likafullt och alltjämt förblir just ett djur. Carl von Linné till exempel — varmt troende kreationist — menade ju att människan var ett djur, trots att han naturligtvis också ansåg att vi i andlig och själslig bemärkelse vara skapade i Guds avbild.

                  Bara för att människan är ett djur behöver det ju som sagt inte innebära att vi inte samtidigt också är MER än BARA djur, inte sant?

                  Gilla

                  1. Hej Christian!
                    Nej, jag missförstod inte din ”ytterst enkla poäng”, så du behöver inte göra den ”ännu lite enklare”. Så barnsliga eller trögfattade är varken du eller jag. Men du och jag har OLIKA MÄNNISKOSYN och det får både du och jag acceptera och respektera att vi har.

                    Det är utifrån din människosyn, att människan är ett djur, som du VÄLJER dina premisser och ställer upp dem som du gör. Därför har jag tydliga och klara invändningar mot detta ditt sätt att argumentera. Du definierar människan utifrån hennes kropp. Det är en materialistisk, sekulär och evolutionär människosyn, vilket jag inte har. Därför definierar jag heller inte människan utifrån hennes kropp.

                    Låt oss göra ett tankeexperiment, utifrån dina uppställda premisser om djurens och människans kropp, som ”en flercellig organism som är rörlig och heterotrof”. Om vi kastar om dina premisser, så att premiss 1 och 2 byter plats med varandra, är då djur människor? Den logiska slutsatsen är, att så är fallet. Men är du beredd att dra konsekvenserna av att djur är människor?

                    I ett filosofiskt resonemang, som uppställningen av dina premisser är, så ska det vara möjligt att göra den omkastningen av premisserna 1 och 2 och komma fram till samma logiska slutsats. I detta fall, att människan är ett djur och att djur är människor. Rätta mig om jag har fel.

                    Som kristen och bibeltroende så tror jag, att människans kropp eller ”kött” som den också benämns i Bibeln, är av ”EN ANNAN ART” än djurens kropp. 1 Kor. 15:39. Människans kropp är av en annan art, den har en högre status, ett helt annat värde och ett helt annat syfte än djurens kroppar. Detta framkommer tydligt i Bibeln, och det är därifrån som jag hämtar min människosyn. Och våra kroppar ska uppstå från de döda, men det ska inte djurens kroppar göra. Att du sedan tror, att människan är BÅDE djur OCH människa, det respekterar jag att du tror. Men jag tror INTE det.

                    Att du sedan väljer att använda Carl von Linné för att bekräfta din människosyn, det förändrar inte den människosyn som jag har bejakat. Linné är möjligen din auktoritet i det som du vill framhålla, att människan är ett djur, men när det gäller min människosyn, så är inte Linné min auktoritet. Men det hindrar inte mig, att hedra honom för så många andra av hans förtjänster och upptäckter. Och jag förnekar heller inte, att han var en kristen.
                    Mvh
                    Bength Gustafson

                    Liked by 1 person

                  2. Bength,

                    Det verkar tyvärr som att du alltjämt fortsatt missförstår mig. Du skriver till exempel att jag ”definierar människan utifrån hennes kropp”. Men jag har naturligtvis aldrig definierat vad en människa är (vilket man ser om man faktiskt läser mina inlägg). Men däremot har jag ju — på ett väldigt klart och tydligt sätt — preciserat vad ett DJUR är, och sedan också argumenterat för att människan, givet denna definition, bör räknas till djuren.

                    Men jag har ju också — på ett så tydligt sätt jag bara kan — konstaterat att detta på intet sätt innebär att människan inte samtidigt är MER än bara ett djur. Men denna poäng går dig tydligen helt förbi, gång efter gång, alldeles oavsett hur tydlig jag än är.

                    Min argumentation är ju i själva verket förbluffande enkel, Bength; ett djur är något som har egenskaperna X, Y och Z. Människan har egenskaperna X, Y och Z. Alltså är människan ett djur. Det är verkligen inte svårare än så. Om du menar att någon av premisserna i det här argument bör förkastas får du gärna precisera vilken och varför.

                    Vi kan absolut byta plats på premisserna om du vill, men det hjälper dig tyvärr föga. Du får bara exakt samma argument ytterligare en gång i sådant fall:

                    Premiss 1: Människan är en flercellig organism som är rörlig och heterotrof.

                    Premiss 2: Ett djur är en flercellig organism som är rörlig och heterotrof.

                    Alltså: människan är ett djur.

                    Hur i hela fridens namn du lyckas komma fram till att “den logiska slutsatsen” av ett sådant byte är att alla djur är människor förstår jag tyvärr inte. Vad får du det här ifrån? Att vara en flercellig, rörlig och heterotrof är nödvändigt och tillräckligt för att du skall vara ett djur, men det är inte tillräckligt för att vara en människa.

                    Gilla

                1. Hej Ulf!
                  Oj då! Teologiskt är detta ett stort och omfattande ämne som inte går att avhandla här och nu, och definitivt inte på detta begränsade utrymme. Så det får bli mycket kortfattat:
                  Anden hos en kristen och ”pånyttfödd” människa är den del av vår personlighet som har blivit ”född på nytt” och som har fått del av Guds liv och av Guds natur. Joh. 1:12-13. 3:1-8. Ef. 2:1-10. 2 Petr. 1:1-4. v.4.
                  Anden är livets centrum i en kristen människas personlighet.

                  Själen är vår förmåga att tänka, känna, vilja, reflektera, värdera och fatta genomtänkta och viljemässiga beslut. Själen är också förbindelselänken mellan anden och kroppen. Och varje del av vår personlighet behöver ”helgas”. 1 Tess. 5:23-24. Detta som bl.a betyder, att vi ska ”avskiljas för” och ”invigas i” de syften som Gud har med vårt liv.

                  För en människa som inte är kristen eller ”född på nytt”, så förhåller det sig annorlunda när det gäller hennes ande, själ och kropp. Grundläggande därför, att hennes ande inte har Guds liv och inte har någon relation med Gud, vilket då får konsekvenser för hennes själ och kropp. Rom. 3:23. Gal. 3:22. Ordet ”synd” i Bibeln beskriver detta på ett realistiskt sätt. ”Synd” betyder: ”Att missa målet”. Att missa Guds syfte med sitt liv här på jorden och sedan i evigheten.

                  En schimpans har inte en själ, såsom människans själsfunktioner beskrivs i Bibeln. Djuren beskrivs som ”oskäliga”, dvs. de drivs av instinkter och inte av förnuftsmässiga och genomtänkta skäl. 2 Petr. 2:12. Judas brev v.10.

                  Ja, du Ulf, du får nöja dig med detta mycket kortfattade svar.
                  Mvh
                  Bength Gustafson

                  Liked by 1 person

                  1. Ande och själ är omskrivningar av vanliga mänskliga tankar och ingenting annat än synapser i hjärnan, i grunden styrda av kvantfysik. Skadas hjärnan försvinner också allt detta.

                    Att påstå att djur i allmänhet enbart drivs av instinkter är uppenbart felaktigt. Alla högre djur kan interagera med sin omgivning mycket mer avancerat än så. Vissa arter kan t.om. luras https://ehinger.nu/undervisning/starta-har/nyheter/7111-drongon-kalaharioknens-lurigaste-fagel.html

                    Gilla

  10. Hej Martin!

    Det där med ”Guds ande” kan faktiskt var svårt att förstå. Det finns många kristna, och också teologistudenter som känner sig osäkra. Dessutom finns det ju väldigt många böcker som beskriver kristen teologi, med olika uppfattning. Så Ulfs fråga är relevant tycker jag.

    Vänligen,
    Annie Svensson

    Gilla

  11. Hej Anders!
    Kvantfysik, även kallad kvantteori och kvantmekanik, är en relativt ny vetenskaplig atomfysikalisk teori från 1900-talets början och framåt, och som grundades av Max Planck. Teorin har sedan haft sina kriser och utvecklats under årens lopp.
    Vilka kunskaper har du inom kvantfysikens område som gör, att du kan uttala dig så kategoriskt om människans ande och själ?

    Om det nu förhåller sig så som du skriver i ditt inlägg: Är då inte också dina mänskliga tankar, om t.ex människans ande och själ, ingenting annat än synapser (kontaktställen mellan dina nervceller) i din hjärna, och i grunden styrda av kvantfysik? Om din hjärna skadas, då försvinner ju även dina mänskliga tankar, oavsett vad de handlar om, eller hur?

    Vilka djur syftar du specifikt på, som inte styrs av sina instinkter?
    Mvh
    Bength Gustafson

    Gilla

    1. Jag har noll kunskap om kvantfysik, men jag kan läsa. Om hjärnforskarna säger att våra tankar i grunden styrs av kvantfysik så finner jag ingen anledning att inte tro på det och naturligtvis försvinner även mina tankar om min hjärna skadas. Har jag någonsin skrivit nånting någonstans som ens antyder något annat???

      Sedan syftar jag inte på någon varelse som inte styrs av sina instinkter.
      Alla gör det, inklusive människan, men i varierande grad.
      Kollade du på den film jag länkade till?

      Gilla

  12. Hej Christian!
    Ditt syfte är helt uppenbart – det kan inte missförstås av någon – att du vill påvisa att människan är ett djur. För det syftet så använder du dina konstruerade premisser för att visa, att ”Alltså är människan ett djur”. Men problemet med dina uppställda premisser är, att de också säger oss, att djur är människor, vilket du inte vill tillstå. Men dina premisser förmedlar nämligen ingen övrig kunskap om vare sig djur eller människor.

    Och så skriver du: ”Hur i hela fridens namn du lyckas komma fram till att den logiska slutsatsen av ett sådant byte (min omkastning av dina premisser) är att alla djur är människor, förstår jag tyvärr inte”. Och så ställer du frågan till mig: ”Vad får du det här ifrån?”
    Det får jag UTESLUTANDE all övrig kunskap ifrån dina uppställda premisser. DÄRFÖR att de säger ingenting om, ”att vara en flercellig, rörlig och heterotrof är nödvändigt och tillräckligt för att du skall vara ett djur, men det är inte tillräckligt för att vara en människa”. De kunskaperna ger inte dina uppställda premisser om vare sig djur eller människor, utan de kunskaperna måste jag redan ha eller inhämta, för att kunna förstå vad du vill visa med dina premisser och med dess slutsats. Så din ”ytterst enkla poäng” visade sig vara mer komplicerad än så, och fick dig att göra en logisk kullerbytta.

    SÅ TYDLIGT OCH KLART IFRÅN MIG: Jag varken tror eller menar, att människan är ett djur. Det är en evolutionär, materialistisk och sekulär människosyn, som jag inte har. Jag tror och menar heller inte, att djur är människor. Det kan enbart utläsas av dina uppställda premisser, som visade sig vara både bristfälliga och vilseledande i sitt innehåll och i sina slutsatser.
    Mvh
    Bength Gustafson

    Gilla

    1. Men vänta nu Bength! För att alla katter är djur, behöver inte alla djur vara katter. Det måste kunna gälla även för människor, om man har uppfattningen att människor är djur.

      Liked by 1 person

    2. Benght,

      Jag kan göra argumentet ännu litet tydligare — om du tycker att det fanns tvetydigheter:

      Premiss 1: Alla organismer som är flercelliga, rörliga och heterotrofa är djur.

      Premiss 2: Människan är flercellig, rörlig och heterotrof.

      Alltså: Människan är ett djur.

      Vi kan också byta plats på premisserna om du vill:

      Premiss 1: Människan är flercellig, rörig och heterotrof.

      Premiss 2: Alla organismer som är flercelliga, rörliga och heterotrofa är djur.

      Alltså: Människan är ett djur.

      Hur du lyckas komma fram till att det här argumentet (i någon form) visar att djur är människor har jag dessvärre ytterst svårt att förstå. Du får gärna precisera.

      Slutligen kan det också vara värt att (återigen) nämna att det här resonemanget bygger på helt vanlig vedertagen biologisk systematik – en systematik som dessutom grundlades av bibeltroende kristen, långt innan Darwin publicerat Om arternas uppkomst. Det är alltså (återigen) INTE så att det är några sekulära materialister som har hittat på det här: det är en religiös människa vars systematik man använder inom biologin, Bength.

      Gilla

      1. Hej Christian!
        Jag förstår att du behöver komplettera dina tidigare uppställda premisser med dess tvetydiga slutsatser, men dina nya premisser förändrar ingenting i sak.

        Vad ditt syfte är det är helt uppenbart, nämligen att påvisa att människan är ett djur. Och jag kommenterar inte ytterligare, vare sig dina tidigare eller nu kompletterande premisser, med dess slutsatser.

        Det finns inget stöd i Bibeln för att människan är ett djur. Och eftersom du utgår i dina premisser ifrån djurens och människans kroppar och visar på vissa likheter dem emellan, så är det värt att notera, att människans kropp är av EN ANNAN ART än djurens kroppar. 1 Kor. 15:39. De likheterna som du påtalar gör INTE människan till ett djur, och INTE HELLER djur till människor. Och jag hämtar min människosyn ifrån Bibeln.

        Om du däremot menar, att det finns stöd i Bibeln för att människan är ett djur, då får du redovisa det. Men att du hänvisar till en ”bibeltroende kristen” och att han grundlade en systematik som man använder inom biologin, för att påvisa att människan är ett djur, det förändrar heller ingenting i sak.

        Att betrakta eller beskriva människan som ett djur, det är i enlighet med en evolutionär, materialistisk och sekulär människosyn. Och både du och jag vet, att det fanns evolutionära tankegångar innan Charles Darwin presenterade sitt verk: ”Om arternas uppkomst”. Så det var inget nytt med Darwin.

        Christian, detta som du har tagit upp på detta kommentarsfält om att människan är ett djur, det är ett ”stickspår” och det har ingenting med min bloggtext att göra, som handlar om att GUD INTE ÄR EN OKÄND GUD, utan vi kan VETA att Gud finns och vi kan VETA vem och hurudan Gud är. Därför önskar jag, att vi avslutar detta ”stickspår”. Men om du menar, att det finns stöd i Bibeln för att människan är ett djur, så får du redovisa det. Annars sätter jag PUNKT här för detta ”stickspår”.
        Mvh
        Bength Gustafson

        Gilla

  13. Hej Johan!
    Ja, min kommentar till ditt senaste inlägg blir kort. Det som du skriver om 1 Kor. 15:1.f. är ett bra exempel på ”en ateists teologi”. Det som du skriver har likheter med ”liberalteologi”. Jag är väl förtrogen med den teologin, men jag är inte en ”liberalteolog”.
    Mvh
    Bength Gustafson

    Gilla

  14. En ”liberalteolog” har uppenbarligen en ganska annorlunda bild av Gud än du, Bength, trots att ni läser samma bibel. Hur kommer det sig och varför har du rätt och liberalteologerna fel?

    Gilla

    1. Hej Ulf!
      Jag är väl förtrogen med liberalteologi efter flera års studier av den, men jag är ingen liberalteolog, och det av flera skäl som jag inte går in på här. Men dina frågor ska du ställa till en liberalteolog och inte till mig.
      Mvh
      Bength Gustafson

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s