Varför arrangerar vi en konferens om mirakler?

Om precis en månad är det dags för Svenska apologetiksällskapets konferens för 2019: Mirakler och Guds existens. Vi kommer utforska hur mirakler och Gudsargument förhåller sig till varandra och hur vi utmanar den naturalistiska föreställningen att mirakler inte finns.

Anmäl dig redan idag så får du 50 kronors rabbat på anmälningsavgiften (150 kr)!

Varför arrangerar vi den här konferensen? Miraklers och det övernaturligas existens är en grundläggande förutsättning för den kristna tron. Som Paulus påpekar: ”om döda inte uppstår, har inte heller Kristus uppstått… då är er tro meningslös och ni är fortfarande kvar i era synder.” (1 Kor 15:16-17). Miraklers existens är en förutsättning för fundamentet för vår tro: Jesu uppståndelse.

En av de vanligaste anledningar till att skeptiker avfärdar de historiska bevisen för uppståndelsen är att de inte tror att mirakler kan ske, och därför heller väljer en naturalistisk förklaringsmodell hur långsökt den än är. På samma sätt är det många som avfärdar kosmologiska argument för Gud med att säga att något övernaturligt omöjligt kan skapa något naturligt.

Skärmavbild 2019-08-14 kl. 14.38.10

Även om Gud givetvis är kausalt mer grundläggande än mirakler, har vi därför skäl att argumentera för miraklers och det övernaturligas existens som en än mer grundläggande nivå än att argumentera för Guds existens, på samma sätt som vi ofta betraktar argument för Guds existens som mer grundläggande än för just den kristna Guden, och vi betraktar kristen tro som en grundförutsättning för att debattera kristna läror.

Naturalism, idén att det övernaturliga inte finns, är än mer långtgående än ateism, idén att Gud inte finns. En naturalist har svårare att upptäcka Gud än någon som är öppen för det övernaturliga, men saknar tro på Gud. Därför är det en viktig apologetisk uppgift att nedmontera naturalismen.

68510857_10156987903517839_3464724330699554816_o

På konferensen kommer den erfarne och duktige apologeten Mats Selander från Apologia att prata om naturalismens ursprung och hur man kan bemöta dess argument. Hajdi Moche som är tränad i psykologi kommer prata om placeboeffekten och varför naturalister inte särskilt enkelt kan skylla helanden efter bön på den.

David Kärrsmyr kommer prata om Jesu uppståndelse och andra argument för kristen tro. Joel Samuelsson kommer hjälpa oss se hur mirakler och omvändelse kan förhålla sig till varandra. Och jag själv kommer bemöta invändningar jag fått mot min bok Dokumenterade mirakler.

Det kommer bli en riktigt spännande och stimulerande konferens, där vi också får möjlighet att lära känna varandra lite mer. Än en gång vill jag uppmuntra dig att anmäla dig om du inte gjort det redan. Vi har också tagit fram en affisch som du gärna får sätta upp i ditt sammanhang.

Affisch för Mirakler och Guds existens

6 reaktioner till “Varför arrangerar vi en konferens om mirakler?”

  1. Ni vill utmana ”den naturalistiska föreställningen att mirakler inte finns”, skriver ni. Längre ner i texten läser man ”Naturalism, idén att det övernaturliga inte finns, är än mer långtgående än ateism, idén att Gud inte finns”.

    Ni talar om filosofisk (eller ontologisk) naturalism. Erfarenheten har lärt mig att man i religiösa sammanhang lätt blandar ihop med denna med den metodologiska naturalism som är typisk för vetenskapligt arbete, och slarvigt kallar allt för ”naturalism”.

    Men vetenskapens metodologiska naturalism utesluter inte att underverk/mirakler skulle kunna ske, tvärtom det forskas om saken. Se H. Benson, et al.: Study of the Therapeutic Effects of Intercessory Prayer (STEP) in cardiac bypass patients. American Heart Journal (2006) 151: 934–42 https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16569567

    Den filosofiska naturalismen är ateistisk, medan den metodologiska naturalismen är agnostisk (det är därför det finns så många troende forskare). Jag skulle därför vilja be er att använda en mer precis terminologi och skilja på dessa former av naturalism under er konferens. Så att ni diskuterar rätt saker.

    Gilla

    1. Tack för god tanke och goda exempel. Det finns goda skäl att klargöra definitioner och användningen av dessa!

      Både vad vetenskaplig naturalism har för företräden och baksidor, men oxå vad naturalism är etc.

      Allt gott!

      Gilla

    2. Hej Lars Johan!

      Ja, när vi nämner naturalism ovan utan förtecken är det ontologisk/filosofisk naturalism vi menar. Jag kommer dock ta upp och kritisera även metodologisk naturalism (MN) i mitt seminarium utifrån min bok Dokumenterade mirakler. I kontrast till vad du säger innebär MN att man inte kan forska kring huruvida mirakler sker, därför att MN per definition innebär att man utesluter övernaturliga förklaringar. Benson, Byrd, Harris och Brown har alla utfört STEP-studier med varierande resultat för att se om bön tycks ha någon effekt på hälsa, men inga av studierna presenterar Gud som en möjlig förklaringsmodell därför att de använder sig av MN. Och ändå har alla dessa studier möts av kontrovers och motstånd från stora delar av forskningssamhället för att enbart studier som involverar bön, trots att man inte diskuterar mekanismerna, anses utmana MN för mycket.

      MN är bara begripligt som metod om ontologisk naturalism är hundraprocentigt bevisad, för då är MN en tidssparare. Men nu är inte ontologisk naturalism bevisad, den tycks inte kunna bevisas. Och då innebär MN att man utesluter saker från ens kunskapsvärld som möjligtvis finns där. Det blir som att utesluta utomjordingars eller Japans existens på förhand, och tolka alla data som kommer in genom ens tolkningsfilter som stöd för att grundantagandet var rätt. Vetenskapen producerar inga bevis för det övernaturliga därför att den definitionsmässigt inte kan det så länge den använder MN. Men det är inte samma sak som att det övernaturliga inte finns eller inte kan bevisas.

      Så jag håller inte med dig om att MN är agnostisk, MN är att bedriva vetenskap utifrån antagandet att det övernaturliga inte kan eller ska studeras. Som Brad Gregory skriver i sin artikel ”The Other Confessional History: On Secular Bias in the History of Religion” är detta en dogmatiskt styrd vetenskap likt hur religiösa dogmer tidigare bestämt vad som är OK att studera och inte, medan en sant agnostisk vetenskap – vilket vi bör eftersträva – inte kan ha något dogmatiskt filter alls, inklusive det naturalistiska.

      Allt gott!

      Gillad av 1 person

  2. Micael,

    Du skriver att ”MN är att bedriva vetenskap utifrån antagandet att det övernaturliga inte kan eller ska studeras”. Det är inte sant. Bensons artikel är ett exempel på motsatsen – en stor, dyr, klinisk studie som utgår från en hypotes om att det existerar övernaturliga krafter, och som utförs helt enligt MN. Och som publiceras i en välrenommerad vetenskaplig tidskrift.

    Det Benson studerade var inte om Gud finns, utan om en viss böneritual fungerade under vissa, specifika, omständigheter. Det gjorde den inte, vilket inte säger ett dugg om Guds existens. Hade den fungerat hade det heller inte sagt något om Guds existens. Däremot hade den visat på möjligheten av någon sorts övernaturlig verklighet. Hur den i så fall skulle se ut har vi ingen aning om, dock finns en gigantisk folklore om gudar, andar och demoner. Jag skrev ”möjligheten” eftersom det finns andra tänkbara förklaringsmöjligheter, som placeboeffekter. Den som är medveten om att andra ber för en skulle kunna sig trygg och stärkt, vilket mycket väl skulle kunna påverka ett sjukdomsförlopp.

    Benson har naturligtvis fått kritik. Alla studier som sticker ut får kritik – det är så vetenskap fungerar, helt oberoende av om man studerat något övernaturligt eller inte.

    Du skriver också att ”Vetenskapen producerar inga bevis för det övernaturliga därför att den definitionsmässigt inte kan det så länge den använder MN”. Det där är inte heller sant. Det skulle vara fullt möjligt att studera möjligheten av att vårt medvetande (själ?) kan lämna kroppen genom studier av nära-dödenupplevelser. Man skulle då i ett tillräckligt stort antal operationssalar installera en apparat som var så beskaffad att den visade en symbol som bara kunde ses uppifrån, och inte av dem som stod på golvet. Den skulle byta symbol på ett sätt som var oförutsägbart och inte möjligt att observera eller påverka utifrån, samtidigt som tid och symbol registrerades i ett intern minne. Alla patienter skulle intervjuas efter uppvaknandet, och om någon uppgav sig ha svävat under taket skulle vederbörande tillfrågas om vilken symbol apparaten hade visat. Efter det att man samlat ihop tillräckligt många berättelser skulle försöket avslutas. Man skulle då tömma minnet på alla apparaterna och para ihop den informationen med vad patienterna hade sagt efter operationen.

    Om nu studien vore tillräckligt stor och rigoröst genomförd, och det skulle visa sig att det fanns en stark korrelation mellan apparatminne och patientupplevelser, skulle det bara vara att acceptera faktum – det finns någon sorts ”själ”. Men det skulle förstås bli ett himla liv. Själv skulle jag inte ha några problem med saken, men andra skulle säkert ha det.

    Det går alltså mycket väl att studera övernaturliga fenomen med MN, under förutsättning att vi kan formulera hypoteser om hur det ”övernaturliga” skulle sätta avtryck i vår fysiska verklighet. Som apologet vill du bevisa Guds existens, men det kräver att du helt säkert kan tillskriva din gud tillförlitliga och uteslutande egenskaper som skulle gå att påvisa i den fysiska verkligheten. Du måste alltså ha oberoende, säker kunskap om Gud, som du kan passa ihop med säkra observationer om den fysiska verkligheten. Du kan alltså inte sluta dig till Guds egenskaper från observationer av verkligheten – då uppfinner du en gud som passar dina observationer.

    Jag förstår att du som apologet är missnöjd med MN eftersom den inte levererar det du vill. Det betyder dock inte att det är fel på den – det är den bästa metod vi har för att studera den fysiska verkligheten. Vill du studera något utöver det får du hitta andra metoder.

    Gilla

    1. Det här är väldigt spännande Lars Johan, jag överdriver inte när jag säger att du är den allra första jag någonsin stöter på som tror att metodologisk naturalism inkluderar studier av det övernaturliga. Du verkar tänka dig att det egentligen är en metodologisk ateism där man inte anser sig kunna studera Gud eller finna argument för honom, men man kan studera övernaturliga saker såsom mirakler och själ. Varsågod att presentera bevis för detta med ordentliga källor! Allt jag kan finns och har funnit är att metodologisk naturalism innebär att man inte använder sig av övernaturliga förklaringar i den vetenskapliga metoden. Det är därför det kallas just naturalism.

      Jag håller dock med dig om att det ibland görs försök att etablera det övernaturligas existens med vetenskap, det beror dock på att forskare inte alltid följer MN. Till exempel har många kulturantropologer övergivet MN sen flera år tillbaka för det ses som neokolonialism. Det blir dock slarvigt att säga att exempelvis Benson hävdar sig studera det övernaturliga för att han undersöker böns effekt på hälsa, jag kan inte se att han gör något sådant påstående. Snarare är han och andra som studerar bön öppna med att det kanske finns naturliga fenomen som förklarar eventuella tillfrisknanden (som per definition är okända för oss i nuläget, placebo som du nämner är uteslutet pga att vi känner till dess effekter som är väldigt begränsade). På samma sätt blir det fel att säga att alla som studerar den historiskt Jesus studerar eller menar sig studera det övernaturliga, snarare är det vanligaste där att man utgår från att mirakler inte finns innan arbetet börjar och sedan börjar leta naturliga förklaringar till allt. Hägerlands och Wasséns bok Den okände Jesus är ett praktexempel på det, som jag har kritiserat. Om du inte vill kalla det för MN får det stå för dig, det är inte desto mindre ett utbrett problem som vi behöver göra oss av med för att få en mer objektiv och sanningsenlig forskning.

      Att hävda att vetenskapliga resultat inte kan användas som argument för Guds existens har inget som helst med metodologi att göra, det är en filosofisk uppfattning du har som tusentals andra filosofer är glada att bestrida. Många av de Gudsargument som diskuteras på högsta filosofiska nivå innehåller premisser som understöds av MN-vetenskap, såsom universum uppkomst och finjustering. På samma sätt är VOTEB något som observerad med vetenskap som använder MN, som jag sedan utgår från i ett filosofiskt argument för Guds existens. Om du inte anser att dessa argument lyckas är du fri att tycka det. Men att hävda att inga vetenskapliga resultat KAN användas som stöd för Guds existens, oavsett hur de ser ut, framstår för mig som filosofiskt orimligt. Det tycks förutsätta att även om Gud finns kan han inte skapa en värld och kommunicera med den, och en sådan teologisk föreställning är omöjlig att bevisa – i synnerhet om man inte är teolog.

      Allt gott!

      Gillad av 1 person

  3. Micael,

    Jag tror inte att ”metodologisk naturalism inkluderar studier av det övernaturliga”. Som jag skrev menar jag att om det ”övernaturliga” skulle sätta avtryck i vår fysiska verklighet i form påvisbar påverkan på vår hälsa eller minnen efter operationer, skulle vi kunna studera just dessa avtryck. Vi skulle kunna konstatera empiriska effekter utan uppenbara ”naturliga” förklaringar. Det skulle öppna för övernaturliga förklaringar, men inte mer. För att kunna studera det övernaturliga direkt måste man ha så säker kunskap om detta övernaturliga att man kan formulera tydliga, prövbara hypoteser. Och där är vi inte.

    Om man skulle få ett positivt resultat av nära-dödenexperimentet jag skisserade (inte mitt påhitt förresten, det har diskuterats) skulle det visa att antagandet att vårt medvetande måste vara knutet till vårt nervsystem och våra sinnesorgan inte är korrekt. Inte mer. Jag skrev ”själ” eftersom det är det ord man brukar använda för ett medvetande som inte är knutet till kroppen. Om man emellertid skulle kunna påvisa och verkligen empiriskt undersöka den här ”själen” skulle det bli ett objekt för MN, och i någon mening upphöra att vara övernaturligt.

    Jag påstår inte att ”Benson hävdar sig studera det övernaturliga” som du skriver, bara att studien ”utgår från en hypotes om att det existerar övernaturliga krafter”. Vad skall man annars säga om en studie som bygger på hypotesen att gudstroende människor kan be för någon och bli bönhörda? Att den är naturalistisk? Att Benson är öppen för alternativa förklaringar är en självklarhet för en vetenskaplig studie. Placebo (och dess negativa variant, nocebo) är förresten inte alls så väl kända att vi kan kosta på oss att bortse från dem.

    Jag kan inte se att jag påstått att ”inga vetenskapliga resultat KAN användas som stöd för Guds existens, oavsett hur de ser ut”. Jag skriver tvärtom att ”det kräver att du helt säkert kan tillskriva din gud tillförlitliga och uteslutande egenskaper som skulle gå att påvisa i den fysiska verkligheten. Du måste alltså ha oberoende, säker kunskap om Gud, som du kan passa ihop med säkra observationer om den fysiska verkligheten”. Har du den kunskapen kan du använda MN. Annars inte.

    Micael, om vi skall fortsätta den här diskussionen vill jag be dig att faktiskt läsa det jag skriver, och kommentera det. Inte saker jag inte har sagt. Det är så tröttsamt att behöva lägga tid på att korrigera dig, och vi kommer ingen vart.

    Gilla

Lämna ett svar till Micael Grenholm Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s