Evangeliernas trovärdighet: Jämförelse av vanliga och ovanliga namn på Jesu tid

Richard Bauckham besökte nyligen Sverige. Han är en framstående forskare i Nya Testamentet som 2006 publicerade boken Jesus and the Eyewitnesses: The Gospels as Eyewitness Testimony, vilken haft stort inflytande på forskarvärlden och synen på evangelierna som ögonvittnesskildringar. Bauckham utmanar bl.a. en idé om att evangelierna (Matteus, Markus, Lukas och Johannes) inte skulle vara baserade på ögonvittnesskildringar av faktiska händelser, eftersom evangelierna t.ex. av majoriteten anses vara skrivna utanför det judiska Palestina. Detta är en viktig fråga att undersöka om vi vill kunna ta evangeliernas historiska trovärdighet på allvar. Om evangelierna inte kan visas basera sina påstående på information som kommer från faktiska ögonvittnen blir det mycket svårare att hävda att deras påståenden är trovärdiga. Om vi däremot kan hitta skäl att tro att evangelierna innehåller ögonvittnesmaterial blir det mycket svårare att förkasta dem som påhittade sagor utan grund i historiska händelser. Här följer en kort redogörelse av en liten del av Bauckhams många argument för evangeliernas historiska trovärdighet.

Bauckham tar sin startpunkt i ett verk av Tal Ilan, en Israelisk forskare som sammanställt en lista men namnet på ca 3000 personer från 330-talet f.Kr. till 200 e.Kr. som man hittat i olika skrifter och arkeologiska fynd från tidsperioden.1 Ilan själv liknar sammanställningen vid en slags telefonkatalog för perioden och Bauckham har jämfört denna ”telefonkatalog” med evangelierna och Apostlagärningarna för att se hur pass bra namnen på personerna i dessa texter stämmer överens med vad som var vanliga namn i det judiska Palestina vid denna tid. Namngivningen under denna period har varit någorlunda konstant och den stora majoriteten av namn kommer från början av det första århundradet fram till ca år 135, vilket gör att sammanställningen inte kan sägas vara för ”bred” i årtal för att jämföras med evangelierna.2

Bauckham räknar med 2953 förekomster av 521 olika namn i ”telefonkatalogen” under perioden, där 2625 av dem är förekomster av 447 olika mansnamn och där 328 av dem är förekomster av 74 kvinnonamn.3 Med en så pass stor samling namn går det att statistiskt jämföra vilka namn som var vanligast under perioden och hur väl detta motsvarar namnen på de personer som evangelierna berättar om. Om evangelierna inte innehåller information som kommer från faktiska ögonvittnen utan är senare efterhandskonstruktioner eller rena påhitt så borde vi förvänta oss att namnen på personer i evangelierna inte motsvarar populära namn i det judiska Palestina. Bauckham’s forskning visar dock att motsatsen är fallet: namnen i evangelierna stämmer mycket väl överens med hur vanliga namnen var på Jesu tid.

Några exempel på hur namn förhöll sig till varandra i det judiska Palestina på Jesu tid:

  • 15.6% av män hade ett av de två vanligaste mansnamnen: Simon och Josef.
  • 41.5% av män hade ett av de nio mest populära mansnamnen.
  • 7.9% av män hade ett namn som vi inte har några andra exempel på.
  • 28.6% av kvinnor hade ett av de två mest populära kvinnonamnen: Maria och Salome.
  • 49.7% av kvinnor hade ett av de nio mest populära kvinnonamnen.
  • 9.6% av kvinnor hade ett namn som vi inte har några andra exempel på.

Jämför detta med hur namnen i evangelierna och Apostlagärningarna förhåller sig till varandra:

  • 18.2% av män hade ett av de två vanligaste mansnamnen: Simon och Josef.
  • 40.3% av män hade ett av de nio mest populära mansnamnen.
  • 3.9% av män hade ett namn som vi inte har några andra exempel på.
  • 38.9% av kvinnor hade ett av de två mest populära kvinnonamnen: Maria och Salome.
  • 61.1% av kvinnor hade ett av de nio mest populära kvinnonamnen.
  • 2.5% av kvinnor hade ett namn som vi inte har några andra exempel på.

Eftersom det statistiska underlaget för kvinnonamn är mycket mindre än det vi har för mansnamn så är det inte förvånande att dessa siffror inte är precis lika träffsäkra som de för männen. Denna höga grad av överensstämmelse är dock i båda fallen mycket osannolik om personerna i evangelierna och Apostlagärningarna skulle vara påhittade av någon som inte hade tillgång till ögonvittneskällor från det judiska Palestina.

En annan intressant aspekt är problemet med att, som Bauckham uttrycker det, ”skilja Simon från Simon”.4 Eftersom t.ex. Simon var det vanligaste mansnamnet under tidsperioden (243 förekomster i ”telefonkatalogen”) så måste ju folk kunna skilja mellan Simon 1 och Simon 2 på ett vettigt sätt. Samma problem finns inte för t.ex. Nikodemus (4 förekomster i ”telefonkatalogen”)5. Bauckham listar elva vanliga sätt som detta kunde ta sig uttryck på, t.ex. att man namnger vem som var personens far (eller en annan släkting), var personen kommer ifrån eller att man ger personen ett smeknamn osv. Bauckham menar att nästan alla elva sätt som man vanligtvis skiljde mellan personer också förkommer i evangelierna och Apostlagärningarna.6

Om du läser evangelierna och Apostlagärningarna så kommer du märka att vissa personer får tillägg till sina namn och andra inte. Simon ligger som sagt först på listan över vanliga mansnamn och i evangelierna och Apostlagärningarna hittar vi bland annat Simon Petrus, Simon Garvaren, Simon Zeloten, Simon den spetälske etc. Du kan själv göra en enkel sökning på ”Simon” för att se alla exempel. Jämför detta med t.ex. ”Filippos” (plats 61) eller ”Sackeus” som inte ens finns med bland de 100 vanligaste namnen. Personer som inte har vanliga namn får inte något tilläggsnamn eller smeknamn.

Denna poäng kanske blir tydligast i Matteus 10:2-4 (plats i listan av namn står inom parentes):

”Detta är namnen på de tolv apostlarna:

  • först Simon (1) som kallas Petrus (80) och hans bror Andreas (100+),
  • sedan Jakob (11), Sebedeus (100+) son, och hans bror Johannes (5),
  • Filippus (61) och Bartolomeus (50),
  • Tomas (100+) och tullindrivaren Matteus (9),
  • Jakob (11), Alfeus (61) son,
  • och Taddeus (39),
  • Simon (1) seloten
  • och Judas (4) Iskariot, han som skulle förråda honom.”

Detta tyder på att berättelserna om dessa personer kommer från ögonvittnesmaterial från det första århundradet och att de inte är senare hopdiktade sagor.

Bauckham skriver:

Dessa särdrag hos informationen i Nya Testamentet skulle vara svåra att förklara som ett resultat av slumpmässigt påhitt av namn inom Palestinsk-Judisk Kristendom och omöjliga att förklara som resultatet av en sådant påhitt utanför det Judiska Palestina. […] Detta understryker sannolikheten hos förslaget [att dessa namn] indikerar ögonvittneskällorna hos de individuella berättelserna i vilka de förekommer.7

Stefan Gustavsson ger en bra sammanfattning av Bauckhams argument:

Kom ihåg: de flesta menar att att evangelierna skrevs på platser runt omkring Medelhavet, långt från den verklighet som gällde för Jesus och hans lärjungar. […] Gör nu tankeexperimentet att du ska skriva en berättelse om vad som hände i till exempel södra Polen för 70 år sedan. Skulle du få namnen rätt? Skulle din namngivning stämma överens med topplistorna för södra Polen under 1940-talet? Inte om du själv har fabulerat ihop berättelsen. Den sortens precision som evangelierna uppvisar skulle du bara kunna åstadkomma om din berättelse var grundad i faktiska händelser i dåtidens Polen.8

Naturligtvis finns det mycket mer som skulle kunna nämnas på ämnet, t.ex. författarnas kunskap om Israels geografi, växtlighet, unika väderfenomen, juridik, politik, sociologi, arkitektur osv. Här har vi fått en liten inblick i ett av de goda skäl vi har att tro att berättelserna i evangelierna och Apostlagärningarna kan härledas tillbaka till historiska ögonvittnen och att de inte är några hopdiktade myter.

/Joachim Arting

Vidare resurser

Skeptikerns Guide till Jesus 1: Om evangeliernas trovärdighet av Stefan Gustavsson sammanfattar mängder av nutida forskning på ett lättillgängligt sätt för den som vill få en bra överblick över argumenten för evangeliernas trovärdighet utan att behöva läsa tusentals sidor akademisk litteratur på ämnet.

Richard Bauckham intervjuades av Apologia när han besökte Sverige, vilket går att lyssna på här.

Källor

Bauckham, Richard, Jesus and the eyewitnesses: the Gospels as eyewitness testimony, Eerdmans, Grand Rapids, Michigan, 2006.

Gustavsson, Stefan, Skeptikerns guide till Jesus 1 Om evangeliernas trovärdighet, Credoakademin, Stockholm, 2013.

Referenser

1 Verket heter Tal Ilan, Lexicon of Jewish names in late antiquity, Mohr Siebeck, Tübingen, 2002.

2 Bauckham, 68.

3 Bauckham, 71.

4 Bauckham, 78.

5 Se listan över namn i Bauckham, 85-88.

6 Bauckham, 78.

7 Bauckham, 84.

8 Gustavsson, 138.

7 reaktioner till “Evangeliernas trovärdighet: Jämförelse av vanliga och ovanliga namn på Jesu tid”

  1. Jag anser att det är olyckligt att ”baserade på ögonvittnesskildringar” ställs mot ”påhittade sagor”. Det är vad jag förstår extremt få experter som påstår det senare. Att uppställa denna extremposition som enda alternativet till ögonvittnesskildringar ger, menar jag, en skev bild. Det stora alternativet till ögonvittnesskildringar är att berättelserna om Jesus varit i muntligt omlopp under perioden från Jesu död fram tills dess att evangelierna började skrivas ner. Detta är ex Bart Ehrmans position. Denna position innebär att berättelser om Jesus cirkulerat muntligt runt östra delarna medelhavsområdet i 30-40 år och att de personer som slutligen skrev ner berättelserna hade dessa muntliga traditioner som källa, snarare än ögonvittnen. Betyder det att det saknas ögonvittnesskildringar i Nya Testamentet? Nej. I Paulus brev, dvs de sju brev som de flesta forskare anser vara äkta, har vi skildringar från en person som verkligen återger händelser från ett förstahandsperspektiv, ex när han beskriver mötet med Jakob i Jerusalem eller återger händelser i de olika församlingarna som han själv varit med om.

    Gilla

    1. Hej Johan och tack för din input.

      Jag inser att uttrycket ”påhittade sagor” kan vara missledande. Tack för din diplomatiska kritik av begreppet 🙂

      Bauckham vänder sig direkt mot formkritiken (där Ehrman kanske är den främsta förespråkaren), som påstår att flera berättelser i evangelierna är senare tillägg (t.ex. av muntlig tradition) utan grund i ögonvittnesskildringar (och i den bemärkelsen ”påhittade sagor”). Om din poäng är att det inte nödvändigtvis var ögonvittnena själva som talade med författarna till evangelierna och Apostlagärningarna så ser jag inga större problem med det. Poängen är att informationen går tillbaka till ögonvittnen och att de inte är senare tillägg av en muntlig tradition. Bauckham skriver t.ex.

      ”If, as I shall aruge in this book, the period between the ‘historical’ Jesus and the Goseps was actually spanned, not by anonymous community transmission, but by the continuing presence and testimony of the eyewitnesses, who remained the authoritative sources of their traditions until their deaths, then the usual ways of thinking of oral tradition are not appropriate at at all. Gospel traditions did not, for the most part, circulate anonymously but in the name of the eyewitnesses to whom they were due. […] So in imagining how the traditions reached the Gospel writers, not oral tradition but eyewitness testimony should be our principal model.” (s. 8).

      Namnargumenten indikerar att berättelserna har sitt ursprung i ögonvittnesinformation. Ytterligare ett exempel är följande (givet statistiken över vanliga namn):

      ”In Palestine we might expect the addition of popular names like Joseph, Judas, Jonathan, or Mattathias, but not Zacchaeus, Jairus, Nathanael, Malchus, Cleopas, or Nicodemus, just to mention some of the male names that have most often been suspected of being late additions rather than original to the Gospel traditions.” (s. 74)

      Allt gott!
      /Jocke

      Gilla

      1. Tack för vänligt svar!

        Jag menar att det finns en vedertagen förståelse av vad ordet ”ögonvittnesskildring” betyder. Det betyder en skildring där någon som verkligen var på plats när det hände berättar om det som hände. När ex Paulus berättar att han träffade Jakob i Jerusalem så är det en klockren ögonvittnesskildring. Men låt säga att Paulus berättat detta muntligt för någon som sedan i sin tur fört vidare berättelsen till en annan person som i sin tur berättat för en annan … och så vidare i en lång kedja. Är det då fortfarande okej att säga att den sista personen i denna kedja hade ett ”ögonvittne” som källa eftersom det i början av kedjan fanns ett ögonvittne? Jag tycker inte det. För i så fall måste vi säga att alla skildringar som vi tillmäter någon grad av historisk trovärdighet är ögonvittnesskildringar, vilket jag menar fullständigt urvattnar betydelsen av ordet.

        Mvh Johan

        Gilla

          1. Det är just detta – långa kedjor av muntligt berättande – som Ehrman menar är fallet. Wassén/Hägerland är av samma uppfattning. Bauckham själv verkar mena att långa kedjor är den dominerande teorin bland forskare (”the usual ways of thinking of oral tradition”).

            Gilla

            1. Hej igen!

              Jo jag köper din kritik, det blir verkligen en urvattnad betydelse av ”ögonvittnesskildring”.

              Angående den ”dominerande teorin bland forskare” så vänder ju sig Bauckham uttryckligen emot en sådan syn på traditionsförmedling som är en del av den s.k. formkritiken. Han sade själv när han var här i Uppsala att hans bok egentligen innebär ett paradigmskifte inom forskningen om hans argumentation i boken håller.

              Allt gott!

              Gillad av 1 person

              1. Hej!

                Ja, jag tror vi är överens om att Bauckhams teori skiljer sig från den som tycks vara dominerande inom den akademiska forskningen. Jag vill rekommendera en debatt i två delar mellan Ehrman och Bauckham på Unbelievable (Justin Brierleys serie). Finns på YouTube! De är mycket oense, men på ett tydligt och lärorikt sätt.

                Mvh Johan

                Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s