Varför tro att Jesus uppstod övernaturligt från de döda?

Det finns ett antal fakta kring Jesu död som alla historiker är överens om. Vad kan förklara dessa fakta? Det har framförts ett antal alternativa förklaringar som konkurrerar med hypotesen att Jesus uppstod övernaturligt. Vår målsättning med den här texten är att visa att uppståndelsehypotesen är den absolut bästa förklaringen till de fakta vi har tillgång till. Vi menar att uppståndelsen är så pass sannolik att det är rimligt att tro att den kristna guden existerar. Låt oss börja med att titta på de fakta som behöver förklaras.

3 fakta kring Jesu död

Det finns 3 viktiga fakta kring Jesu död som behöver förklaras:

  1. Jesus grav var tom
  2. Jesus visade sig levande efter sin död
  3. Lärjungarna började tro på hans uppståndelse

Låt oss nu studera de evidens som måste förklaras, en i taget, för att sedan studera de hypoteser som kan förklara dessa fakta.

  1. Jesus grav var tom.

    Detta vet vi inte minst utifrån den historiska tillförlitligheten hos redogörelsen för Jesu begravning. Det är nämligen så att om gravberättelsen i grunden är riktig så var platsen för Jesu begravning känd i Jerusalem både bland judar och kristna. Men i så fall måste graven ha varit tom när lärjungarna började predika att Jesus hade uppstått.
    Varför? Om Jesu kropp låg kvar i graven så hade lärjungarna givetvis inte kunnat tro på hans uppståndelse. Likaså hade ingen annan heller kunnat tro på uppståndelsen vid åsynen av Jesu döda kropp. Slutligen hade de judiska myndigheterna säkerligen tagit fram Jesu döda kropp om den fanns i graven för att kväsa den spirande kristna rörelsen i dess linda.
    Så givet att Jesus blev begravd har vi goda skäl att tro att hans grav var tom.

    Men hur vet vi att Jesus blev begravd?
    För de första finns det tidiga och oberoende källor som sa att Josef av Arimataia lade Jesus i sin familjegrav. En specifik tradition som citeras av Paulus i 1kor 15:3–5 nämns Jesu begravning, och den traditionen kan härledas tillbaka till de 5 första åren efter Jesu död, år 30 e.kr.
    För det andra så är det faktumet att Jesus begravdes av Josef av Arimataia en stark indikation på att begravningen var verklig då det är osannolikt att det första kristna skulle hittat på detta faktum, om begravningen inte var verklig. Detta för att det stora rådet, i vilken Josef var en medlem, hade gjort ett justitiemord på Jesus och alltså i det närmaste var kyrkans fiender.

    Men vad är då skälen att tro att Jesus grav faktiskt var tom?
    Jo, det finns extremt tidiga och oberoende källor om den tomma graven.
    Till exempel är det väldigt sannolikt att Markus källa innehöll upptäckten om den tomma graven då passionshistorien är ofullständig utan segern i slutet. Med andra ord verkar det osannolikt att de tidiga kristna skulle sprida en berättelse om Jesu lidande och död som slutade med hans begravning.
    Likaså säger den källa som Paulus citerar i 1kor 15:3–5 att han ”uppstod” direkt efter att den säger ”han blev begravd” vilket implicerar en tom grav då detta är det enda sätt som den tidens judar kunde förstått texten.
    Totalt har vi 6 källor om den tomma graven, av vilka vissa av dem är det tidigaste materialet som överhuvudtaget finns om Jesus.

    Hur vet vi att det inte är en legend?
    Vi kan konstatera att enkelheten i Markus redogörelse om den tomma graven ett starkt skäl att tro på vittnesbördets tillförlitlighet. Senare legendära skildringar brukar vara utsirade med en massa teologiska och apologetiska utläggningar. Men Markus följer inte det mönstret. Det finns exempelvis inga ögonvittnen till uppståndelsen eller någon beskrivning av hur den uppståndne Jesus såg ut, osv. Något som ytterligare styrker faktumet att Jesu grav var tom är att det var kvinnor som upptäckte och blev huvudvittnen till den tomma graven. Detta samtidigt som kvinnor under denna judiska period ansågs vara värdelösa vittnen. Om den tomma graven varit en legend borde det ha varit manliga lärjungar som upptäckte att graven var tom, inte kvinnliga.

    Slutligen förutsätter den omedelbara judiske reaktionen på förkunnelsen om Jesu uppståndelse att graven var tom. Det går att läsa i Matt 28 att de judiska ledarna betalade soldaterna vid graven en stor summa pengar för att de skulle säga att lärjungarna rövat bort Jesu kropp. Men detta förutsätter givetvis att Jesu grav faktiskt var tom och att de inte visste var kroppen var någonstans.

    Sammantaget är evidensen för den tomma graven så starkt att en expert på området, Jacob Kremer, säger: ”De allra flesta forskare är fast övertygade om att Bibelns utsaga om den tomma graven är tillförlitlig”.
  2. Jesus visade sig levande efter sin död.

    Vi kommer först titta på Paulus uppräkning av vittnen i 1kor 15:3–8 och studera om de är generellt tillförlitliga.
    Inledningsvis kan vi studera det faktum att texten hävdade att Jesus visade sig för de tolv. Detta ingår i den mycket tidiga tradition som Paulus citerar, men finns också oberoende i Luk 24:36-42 och Joh 20:19-20. I texten framgår det tydligt att det är den fysiskt uppståndne Jesus som visar sig för lärjungarna. Och något mindre än det skulle inte kunna få lärjungarna att utstå all sorts förföljelse.
    Nästa framträdande som nämns i texten är när Jesus visar sig för mer än 500 personer. Det är väldigt anmärkningsvärt eftersom det inte är något som Paulus kunde hitta på, då vem som helst kunde gå till dessa vittnen och förhöra sig om vad de hade sett. Det är ju till och med det som Paulus uppmuntrar i texten. Han poängterar att det går att uppsöka dessa vittnen, eftersom de flesta ännu är i livet, och förhöra sig med dem.
    Slutligen ska vi studera framträdandet för Jesu bror Jakob. Detta framträdande är häpnadsväckande så varken Jakob eller någon av Jesu yngre bröder verkar ha trott på honom under hans levnadstid. Men det är lika säkerställt att Jakob en tid efter uppståndelsen ansågs vara en av den tidiga kyrkans främsta apostlar. Nu är frågan: Vad skulle krävas för att få dig att tro att din bror är Gud? Dessutom till den grad att du är beredd att dö för den tron, vilket Jakob gjorde. Kan det råda något tvivel om att orsaken till denna förvandling ligger i orden ”därefter visade han sig för Jakob” (vers 7)?

    Finns det tillräckligt många oberoende källor?
    Vi kan konstatera att det finns åtskilliga oberoende rapporter om hur Jesus visar sig efter sin död. Detta styrker påståendet att Jesus verkligen gjorde flera framträdanden för olika grupper under en längre period av tid.
    Bland annat nämns framträdandet för Petrus både hos Paulus och Lukas. Likaså nämns framträdandet inför de 12 oberoende av Paulus, Lukas och Johannes. Framträdandena inför de kvinnliga lärjungarna omtalas oberoende av Matteus och Johannes (vilket också bekräftas av kriteriet som gäller besvärande detaljer eftersom kvinnors vittnesbörd ansågs värdelöst). Slutligen omtalas framträdandet i Galileen oberoende av Markus, Matteus och Johannes.
    Efter att nu ha gjort det troligt att lärjungarna faktiskt hade olika upplevelser av den uppståndne Jesus kvarstår bara att visa att dessa upplevelser var fysiska, dvs där ”ute i verkligheten”, och inte bara synupplevelser.

    Var det verkligen fysiska framträdanden och inte bara inre upplevelser?
    Vi kan börja hos Paulus som tydligt uppfattade uppståndelsekroppen som fysisk. Alla är nämligen överens om att Paulus inte bara förkunnade själens odödlighet utan kroppens uppståndelse (se exempelvis 1kor 15). Det är också tydligt att Paulus gjorde skillnad på kroppsliga framträdanden och syner av Jesus, där syner skedde ”i medvetandet” och framträdanden ”där ute i verkligheten”. Alltså implicerar det faktum att lärjungarna upplevde framträdanden av Jesus, enligt Paulus, att dessa var fysiska till sin natur.
    Vidare visar evangelieberättelserna att Jesu framträdanden var fysiska och kroppsliga. Detta är nämligen evangeliernas samstämmiga vittnesbörd. Om ingen av framträdandena ursprungligen var fysiska, då är det mycket märkligt att evangelierna ger ett fullkomligt samstämmigt vittnesbörd om att alla framträdanden var fysiska.

    Kan historien ha modifierats innan evangelierna skrevs ned?
    Att berättelsen skulle ha ändrats på denna punkt verkar också orimligt då de ursprungliga ögonvittnena fortfarande levde när evangelierna skrevs ned.
    Det vore dessutom oförklarligt hur en samstämmig tradition om fysiska framträdanden skulle kunna utvecklas om de ursprungliga framträdandena bara var synupplevelser.
    Varken judar och hedningar förväntade sig att någon skulle uppstå fysiskt från de döda innan världens slut. Men båda dessa grupper kunde acceptera berättelser om att den döda visat sig i syner. Därför är det extra anmärkningsvärt att de tidiga kristna så starkt betonar att Jesus uppstod fysiskt.

    Sammantaget har vi goda skäl att tro att Jesus visade sig för individer och grupper under en längre tid, eftersom vi har många texter som tydligt vittnar om att det fanns gott om människor som tydligt hade sett Jesus fysiskt efter hans död.
  3. Lärjungarna började tro på hans uppståndelse

    Lås oss nu gå vidare till det sista faktumet som måste förklaras. Det vore knappast möjligt för kristendomen att uppstå utan Jesus uppståndelse. Det fanns nämligen inte i judarnas föreställningsvärld att messias, istället för att besegra Israels fiender, skulle bli skamligt avrättad som brottsling. Därför kan man inte nog understryka vilken katastrof korsfästelsen var för lärjungarnas tro. Men så hände något. Plötsligt fick lärjungarna tillbaka sin tro på att Jesus verkligen var messias. Så till den grad att de var beredda att dö för den övertygelsen. Hur är detta ens möjligt? Svaret kan rimligtvis bara finnas i det faktum att Gud uppväckte Jesus från de döda. Något som i sin tur vände korsfästelsens katastrof i seger. Lärjungarna var i alla fall helt säkra på detta. Människor dör inte för en medveten lögn.

Bayes sats och betingade sannolikheter

Det vi vill undersöka är om det är berättigat att tro att Gud uppväckte Jesus från de döda, givet de evidens vi har gått igenom och viss bakgrundskunskap (som bland annat olika gudsargument). Alltså huruvida sannolikheten för uppståndelsehypotesen är över 50%, givet evidensen och bakgrundskunskapen. För att kunna göra denna sannolikhetsbedömning använder vi Bayes sats och betingade sannolikheter. Låt oss nu förklara vad det är, så att vi så småningom kan tillämpa det på Jesu uppståndelse.

Ett exempel på betingad sannolikhet är ”sannolikheten att du är mormon givet att du bor i Salt Lake City”, vilket alltså är större än ”sannolikheten att du är mormon” (eftersom väldigt många som bor i Salt Lake City är mormoner).

Bayes sats förklaras bäst med ett exempel. Du kan fråga dig hur sannolikt det är att du har cancer givet att du testat positivt på ett cancertest. Lått oss införa några beteckningar:
C betyder att du har cancer.
Icke-C betyder att du inte har cancer.
+ betyder att du testar positivt för cancer.
– betyder att du testar negativt för cancer.

Detta kan illustreras med följande Wenn-diagram, där icke-C är allt utanför C-cirkeln, och på samma sätt är – allt utanför +cirkeln. (Storleken på fälten i Wenn-diagrammet har ingen betydelse – det handlar bara om att gestalta möjliga utfall.)

Icke-C / –

Det finns bara två möjligheter. Antingen har du sjukdomen eller också inte, vilket innebär att det inte finns något överlapp mellan C och icke-C, och dessa tillsammans täcker hela rektangeln, som totalt är 100% sannolikhet. Antingen testar du positivt eller negativt, vilket innebär att det inte finns något överlapp mellan + och -, och att de sammantaget täcker hela sannolikhetsutrymmet (100%).

Vad är nu sannolikheten att du har cancer givet att du testar positivt? Detta kan skrivas matematiskt på följande sätt, där P står för probability (sannolikhet) och står för ”givet att”:

Vi kallar detta för ekvation (1). Den kan läsas som:
”Sannolikheten att du har cancer, givet att du testat positivt = Sannolikheten att du har cancer och testat positivt delat med sannolikheten att du testat positivt.”

Ett sätt att tänka kan vara:
”Sannolikheten att jag slår en sexa givet att jag kastar en tärning en gång = gynsamma utfall (alltså sexan) delat på möjliga utfall (alltså alla sex sidor på tärningen)”:

Vi ekvation (1) för att försäkra oss om att den stämmer. Du vet att du har testat positivt. Du är alltså i + cirkeln. Men för att du ska ha cancer om du testat positivt så ska du också vara inom den delen av cirkeln som överlappar C-cirkeln. En ofullständig bild är tärningskastet, där överlappet (+ och C) motsvarar att slå en sexa, och resten av cirkeln är övriga utfall (likt alla andra av tärnings sidor).

Samma typ av resonemang ger ekvation (2):

Detta kan läsas som: ”Sannolikheten att du testat positivt givet att du har cancer = sannolikheten att du har cancer och har testat positivt dividerat med sannolikheten att du har cancer”. Då de ”gynnsamma fallen” motsvarar överlappet mellan C-cirkeln och +cirkeln, och ”möjliga utfall” är hela C-cirkeln.

Vi multiplicerar med P(C) på båda sidorna i ekvation (2):

Vi kallar det nya uttrycket för ekvation (3).

Om vi sätter in (3) i (1) får vi ett uttryck som vi kan kalla ekvation (4):

Vi ser i Wenn-diagrammet att det enda alternativen är att du antingen har cancer, eller inte har cancer (vilket täcker hela sannolikhetsutrymmet). Sannolikheten att du testar positivt kan delas upp till två fall. Antingen att du har cancer och testar positivt eller att du inte har cancer men ändå testade positivt, vilket täcker alla mjöliga alternativ. Det innebär att P(+) ”sannolikheten att du testar positivt” är P(C&+) ”sannolikheten att du har cancer och testar positivt” plus P(icke-C&+) ”sannolikheten att du inte har cancer och testar positivt”. Detta kan alltså skrivas som:

Vi kan jämföra med ekvation 3, och fråga oss hur ekvationen för sannolikheten att du testat positivt givet att du inte har cancer ser ut. Det är bara att byta ut C mot icke-C, vilket ger oss ekvation (5):

Vi kan försäkra oss om att det är korrekt genom att studera ekvationen lite till. Vi kan dela med P(icke-C) på båda sidor i ekvation (5) och får då ekvation (6). Då kan vi lättare resonera kring rimligheten och försäkra oss om att vi tänkt rätt.

Ekvation (6) kan läsas som ”sannolikheten att du testar positivt givet att du inte har cancer = sannolikheten att du inte har cancer och har testat positivt dividerat med sannolikheten att du inte har cancer”.
Detta är sant eftersom du vet att du är inom fältet ”icke-C”. Det är givet att du inte har cancer. Men det är bara inom ”överlappet” mellan ”icke-C” och ”+cirkeln” som du har testat positivt men inte har cancer (vilket är det ”gynnsamma” utfallet, samtidigt som möjliga utfall är hela ”icke-C”-ytan).

Vi multiplicerar med P(icke-C) på båda sidor i ekvation (6) och får då tillbaka ekvation (5):

Det finns bara två möjligheter – antingen har du cancer eller så har du inte cancer. De är ömsesidigt uteslutande och täcker alla möjligheter. Sannolikheten att du testar positivt är alltså summan av ”sannolikheten att du testar positivt och har cancer” + ”sannolikheten att du testar positivt och inte har cancer”:

I ekvation (3) och (5) hittar vi andra uttryck för dessa sannolikheter. Vi sätter in (3) och (5) i den här ekvationen:

Ekvation (7) ger oss ett uttryck för P(+), som vi nu sätter in i ekvation (4):

Nu är vi äntligen i mål! Ekvation (8) är vårt slutgiltiga uttryck. Om vi nu ställer upp alternativen med hjälp av ett träddiagram, och sätter in hyfsat trovärdiga sannolikheter skulle det kunna se ut såhär:

Träddiagrammet säger att du antingen har cancer eller inte har cancer, dessa alternativ blir tillsammans 100%. Sannolikheten att ha cancer är 1% och sannolikheten att inte ha cancer är 99%. Om du har cancer så är det 90% sannolikhet att testet visar att du har cancer, och i 10% av fallen visar testet fel, vilket sammantaget blir (och måste bli) 100%.
Om du inte cancer blir siffrorna tvärtom. 10% av fallen visar testet fel (att du har cancer), och i 90% av fallen visar testet korrekt (att du inte har cancer).

Vi kan nu läsa ut sannolikheten att du testar positivt givet att du har cancer ur träddiagrammet:

Vi sätter in dessa värden i ekvation (8):

Sannolikheten att du har cancer, givet att du testat positivt, blir alltså ca 8%.

Hur kan nu siffran bli så låg när sannolikheten att du testar positivt givet att du har cancer är så hög som 90%? Anledningen är att du måste testa hundra personer för att ”säkerställa” att en person har cancer, vilken i 90% av fallen kommer att identifieras med att ha cancer. Men av de återstående 99 personerna så vet vi också att 10% felaktigt kommer identifieras med att ha cancer. Så för varje person som korrekt identifieras med cancer, så kommer det avrundat finnas 10 personer vilka felaktigt identifieras med sjukdomen. Alltså blir sannolikheten avrundat .

Ekvationen för Jesu uppståndelse

Om vi går tillbaka till fallet med Jesus så blir ekvationen analog till den vi just använt:

Hur ska vi då bedöma sannolikheterna i ekvationen?

Här är det förstås svårt att hitta några ”objektiva” värden. Vilka siffror en person vill sätta in i ekvationen beror på hur den personen bedömer dessa ”delsannolikheter”. Men vi ska ändå ge oss på ett försök. Vi kommer nu att utgå från siffror som vi tycker att någon som är skeptiskt lagd borde hålla med om. Vi menar att vi bedömer uppståndelsehypotesen väldigt restriktivt, samtidigt som vi är generösa i bedömningen av alternativa hypotseser. Poängen är att även en skeptiker ska acceptera vår slutsats, att sannolikheten för Jesus uppståndelse rimligtvis bör vara över 50%.

Uppståndelsehypotesen

Låt oss först studera sannolikheten som relaterar till uppståndelsehypotesen. Nu kan vi direkt se att sannolikheten för evidensen givet bakgrundskunskapen och uppståndelsehypotesen är 100%, då hypotesen helt förklara alla fakta.

Vi antar att sannolikheten för uppståndelsehypotesen givet bakgrundskunskapen är 1/200 = 0,005. Den siffran får vi genom att vi antar att sannolikheten att någon gud existerar är 1/10 och att antal möjliga monoteistiska gudar är 20 st. (Vi tycker egentligen att det är mer rimligt att anta att det är 50% sannolikhet att gud existerar, och det finns tre stora monoteistiska religioner, men målet här är att ge ett exempel med siffror som även skeptiker borde acceptera.)

Låt oss nu bedöma några naturliga hypoteser för att då kunna uppskatta sannolikheten för uppståndelsehypotesen.

Konspirationshypotesen

Konspirationshypotsen hävdar att lärjungarna stal Jesu kropp och sedan ljög om att Jesus visat sig för dem.

Vi konstaterat att även denna hypotes helt förklarar de fakta vi ställs inför, dvs. sannolikheten för evidensen givet bakgrundskunskapen och hypotesen är 100%, givet att vi bakar in vissa saker i sannolikheten för hypotesen givet bakgrundskunskapen.

Så hur sannolik är då hypotesen givet bakgrundskunskapen egentligen?

Låt oss undersöka några saker som helt undergräver själva hypotesen. Varför hittade lärjungarna på att det var kvinnor som hittade den tomma graven när deras vittnesbörd ansågs helt opålitligt? Hur kommer det sig att de inte hittade på att det fanns ögonvittnen till själva uppståndelsen? Och varför hittade inte lärjungarna på att vaktstyrkan sattes ut omedelbart efter att kroppen lagts i graven? Varför beskrevs inte framträdanden av Jesus i formen av gammaltestamentliga visioner av Gud, vilket en förfalskare säkerligen hade gjort?

En ytterligare svårighet är att förklara hur lärjungarna kunde sätta sitt eget liv på spel för något som de visste var en lögn. Uppskattningsvis blir sannolikheten för detta (1/10)11 = 0,00000000001 om vi antar att en på tio är beredd att dö för en medveten lögn, och det fanns elva lärjungar som dog för sin tro.
Det bör också nämnas att det inte fanns någon förväntan om att messias, istället för att upprätta Davids tron, skulle bli skamligt avrättad som en brottsling. Det skulle helt enkelt inte ens finnas i lärjungarnas föreställningsvärld att röva bort Jesu kropp och sedan säga att Jesus uppstått från de döda då messias-tanken var helt skild från uppståndelse-tanken. En ytterligare svårighet blir att förklara de 500 vittnen till den uppståndne som Paulus nämner, om allt var en lögn. Antag att 1/100 personer är skeptiker. Då är sannolikheten att det en eller flera skeptiker bland de femhundra.

Alltså är det 99,5% sannolikhet att det fanns skeptiker i folksamlingen.
Sammanfattningsvis kan vi dra slutsatsen att sannolikheterna för konspirationshypotesen är flera storleksordningar mindre än motsvarande sannolikhet för uppståndelsehypotesen.

Vi skulle kunna sätta in följande siffror, utifrån resonemanget ovan:

Skendödshypotesen

Denna hypotes gör gällande att Jesus aldrig dog på korset, utan kvicknade till i graven, flydde och lyckades övertyga sina lärjungar att han hade uppstått från de döda.

Vi ser direkt att denna hypotes förklarar alla de faktum som vi har att tillgå, om vi bakar in vissa saker i sannolikheten för hypotesen givet bakgrundskunskapen.

Men hur stor är då sannolikheten för denna hypotes givet bakgrundskunskapen?
Den verkar inte vara så speciellt stor. Vi kan exempelvis fråga oss hur Jesus kunde, i sitt medicinska tillstånd, flytta stenen framför graven för att fly. Stenen brukade väga 1–2 ton.
Hur kunde Jesus övertyga lärjungarna att han hade uppstått från de döda, då en människa i behov av akut vård förmodligen endast hade fått dem att tro att han aldrig dött?

Med detta sagt, hur sannolikt är det att Jesus överlevde själva korsfästelsen? Ja, en återhållsam uppskattning är 1/1000, utifrån frekvensen av korsfästelser och det faktum att Jesus misshandlades svårt och inte fick någon medicinsk vård. Till detta kommer sannolikheten att Jesus skulle ha överlevt att de stack upp en lans i hans sida. Igen blir en återhållsam uppskattning av sannolikheten 1/1000. Detta ger en sammanlagd sannolikhet 1/106 = 1/1 000 000 = 0,000001.

Avslutningsvis kan vi bara konstatera att det är helt orimligt att tro att Jesus i sitt medicinska tillstånd kunde visa sig som den uppståndne vid ofantligt många tider och platser. Likaså är det svårt att förklara det faktum att Jesus inte levde kvar bland sina lärjungar efter sin död. Vi kan också resonera som tidigare att det är sannolikt att några av de 500 vittnena skulle varit skeptiker, vilket vi beräknade till,

så dessa hade förmodligen kollat upp om Jesus verkligen var uppstånden, eller helt enkelt aldrig hade dött.

Med detta sagt är det alltså rimligt att tro att sannolikheterna relaterade till skendödshypotesen är flera storleksordningar mindre än för uppståndelsehypotesen.

Vi skulle kunna tänka oss dessa siffror, om vi väljer att bara fokusera på att Jesus överlevde korsfästelsen och lansen, och väljer att blunda för övriga problem:

Hallucinationshypotsen

Som avslutning av vår undersökning av naturliga hypoteser kommer vi nu att granska hallucinationshypotesen. Denna hypotes hävdar att framträdandena av den uppståndne Jesus bara var hallucinationer.

Återigen ser vi att denna hypotes helt förklarar fakta, så länge den förenas med andra hypoteser som förklarar den tomma graven.

Problemet blir då att granska hur sannolikt dessa hypoteser sammantaget blir givet bakgrundskunskapen.
De som har förespråkat hypotesen säger att den är sannolik på grund av påstådda likheter mellan hur Jesus visar sig efter sin död och sörjandes synupplevelser av nyligen avlidna. Problemet är att de sörjande inte drar slutsatsen att den döde fysiskt har återvänt till livet, utan snarare att man sett den skymt av den avlidne i livet efter detta.
Likaså, hade lärjungarna projicerat hallucinationer av Jesus skulle de med tanke på dåtidens judiska föreställningsvärld snarare sett Jesus vara i himlen än på jorden. Även när lärjungarna ställdes inför faktumet om den tomma graven skulle hallucinationer enbart ha fått dem att tro att Jesus hade upptagits i härlighet, inte uppstått. Judarna trodde ju att uppståndelsen enbart var något vid världens slut.

Med detta sagt kan vi faktiskt konstatera att hypotesen är dålig på att förklara själva framträdandena av Jesus. Långt ifrån alla vittnen höll nämligen Jesus kär, eller kände skuld inför honom. Som exempel kan vi ta de 500 vittnen som Paulus nämner i 1kor 15. Rimligen hade de flesta ingen som helst relation till Jesus. Om vi antar att 1/2 människor är benägna att hallucinera (!) så blir sannolikheten att alla 500 gjorde det 1/2500 vilket motsvarar 1/10151, vilket blir alldeles för långt att skriva ut som decimaltal. Och då har vi inte tagit hänsyn till att de dessutom måste ha samma hallucination på samma tid och på samma plats!
De som vill troliggöra hypotesen menar att Paulus och Petrus båda led av skuldkänslor som fick sitt utlopp i hallucinationer av Jesus. Detta är dock orimligt av minst 3 skäl. För det första bygger det på psykoanalys som en omtvistad teori. För det andra är det näst intill omöjligt att göra psykoanalys på en person som inte är levande. För det tredje finns det inget som tyder på att Paulus kände några som helst skuldkänslor inför Jesus.

Sammantaget innebär detta då igen att sannolikheten gällande hallucinationshypotesen är flera storleksordningar mindre än uppståndelsehypotesen.

Vi väljer återigen att blunda för många av problemen, och tar bara med sannolikheten för att alla de 500 var benägna att hallucinera:

Övriga naturliga hypoteser

Efter att ha konstaterat detta gäller det att uppskatta sannolikheten hos alla de övriga naturliga hypoteserna. Vi kan rimligtvis anta att dessa sannolikheter är lägre än för de hypoteser vi undersökt, då vi rimligen kommit på de bästa naturliga hypoteserna. Det verkar också ganska rimligt att anta att vi kommit på en ganska stor mängd av de naturliga hypoteserna, eftersom vi noga tänkt igenom vilka dessa kan tänkas vara.

Hur stor är då sannolikheten?

Nu återstår bara uppskattningen av sannolikheten för uppståndelsehypotesen, givet bakgrundskunskapen och evidensen.

Vi kan se att sannolikhetsformeln har utseendet:

Om nu x är flera storleksordningar större än y, z och övriga tal, och det inte är allt för många övriga tal, så blir sannolikheten ganska stor.

Antag att :

Här är vi väldigt generösa. Om vi skulle sätta in värden utifrån vår bedömning ovan så borde vi egentligen ha en sannolikhet som är ca 1/106. Vi väljer alltså ett värde på den sammanlaga sannolikheten för de naturliga hypoteserna som är 500 gånger större än vad vi har uppskattat den till! Därmed borde även de skeptiker som tycker att vi varit för restriktiva i våra resonemang vara nöjda.

Vi utgår från att sannolikheterna,

vilket vi uppskattade tidigare.

I så fall blir:

Detta är förstås bara en uppskattning. Men utifrån denna uppskattning är det mycket rimligt att anta att sannolikheten att Jesus uppstod är högre än 50%.
Så länge sannolikheten är över 50% så är det fullt rationellt att tro att det är just detta som har hänt.
Det är inte bara rationellt att tro det, man bör faktiskt tro det!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s