Informationen i cellen – varifrån kommer den?

Biologen Richard Dawkins har skrivit: “Biologi är studiet av ting som är så komplicerade, att de förefaller skapade med avsikt.” (1988, 13) Det finns två möjliga förklaringar till att biologiska ting ser ut att vara skapade med avsikt – antingen bedrar våra sinnen oss, eller så är biologiska ting verkligen designade. Enligt Dawkins, som är ateist, är det hela en illusion – det finns ingen avsikt med skapelsen. Den kristna tron förklarar emellertid att biologin ser ut att vara designad för att den är designad. Tanken på design är speciellt svår att slå ifrån sig när man undersöker cellens inre och DNA-koden. Dawkins skriver på ett annat ställe: “Generna själva, i sin minimalt lilla inre värld, består av långa trådar med renodlat digital information. Dessutom är de verkligt digitala i samma bemärkelse som datorer och CD-skivor. … Genernas maskinkod är förbluffande lik datorernas. Om vi bortser från skillnaderna när det gäller hur man uttrycker sig språkligt, kan sidorna i en molekylärbiologisk tidskrift och i en datorteknisk tidskrift bytas ut mot varandra.” (1996, 23–24)

DNA är en digital kod med ett informationsinnehåll, precis som mänskligt designade texter och dataspråk. Liksom andra sofistikerade koder är DNA-koden felkorrigerande och optimerad för att minimera effekten av brus (dvs mutationer) på meddelandet (Freeland och Hurst 1998). Precis som andra koder ingår DNA i ett kommunikationssystem och det har motsvarande komponenter som finns i alla andra designade kommunikationssystem såsom mobiltelefoni och fiberoptik. Claude Shannon (1948) identifierade de ingående komponenterna i ett generellt kommunikationssystem och det har visat sig vara isomorft, d.v.s strukturellt identiskt, med kommunikationssystemet som vi finner i cellens inre (Yockey 2005, 34). Cellens kommunikationssystem innehåller nämligen samma sex grundläggande komponenter eller egenskaper som finns i alla kommunikationssystem:

  1. Informationskälla (DNA-koden)
  2. Sändare och kodningsmekanism (Transkriptionsmaskineriet)
  3. Signal (mRNA-koden)
  4. Bruskälla (Mutationer)
  5. Mottagare och avkodningsmekanism (Translationsmaskineriet)
  6. Destination (Proteinkoden)

Figuren visar en jämförelse mellan Shannons (1948) beskrivning av ett komponenterna i ett generellt kommunikationssystem och Yockeys (2005, 34) beskrivning av kommunikationssystemet i cellen. I båda fallen finns informationskälla, sändare, kanal för överföring av budskapet, bruskälla, avkodare och destination.

Anledningen till att DNA-koden för tankarna till design är att i samtliga fall när vi känner till ursprunget till kodade informationssystem är design en del av förklaringen. Det saknas för närvarande alternativa förklaringar till uppkomsten av kodad information men forskning pågår på området. Som led i att falsifiera hypotesen att information kräver intelligent ursprung finns ett vetenskapligt pris på tio miljoner dollar till den som kan förklara hur ett kodat informationssystem kan uppkomma utan design (Heyworth 2020; Marshall 2015). Utifrån frånvaron av alternativhypoteser hittills kan vi säga att design är en bättre förklaring till förekomsten av den kodade informationen än alternativa naturalistiska hypoteser. Matematikern John Lennox går ännu längre: “Orsaker som är kända för att åstadkomma en viss verkan är … bättre förklaringar till denna verkan än orsaker som inte är kända för att åstadkomma någon sådan verkan, för att inte tala om orsaker vi uttryckligen vet inte kan göra det” (2010, 231).

Information kommer, så vitt vi vet, alltid från medvetande och inte från materia. Aposteln Johannes skrev: “I begynnelsen var Ordet. Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud.” Kristendomen har alltid hävdat att information är ursprungligt, innan materia. Naturvetenskapen tycks bekräfta detta. Den kristna tron ger en rimlig förklaring till informationens ursprung och vi slipper därför avskriva slutsatsen med att våra sinnen bedrar oss.

Referenser

Dawkins, Richard. 1988. Den blinde urmakaren. Stockholm: Wahlström & Widstrand.

———. 1996. Livets flod: en modern darwinists syn på utvecklingen. Natur och kultur.

Freeland, Stephen J., och Laurence D. Hurst. 1998. ”The Genetic Code Is One in a Million”. Journal of Molecular Evolution 47 (3): 238–48.

Heyworth, Carla. 2020. ”Evolution 2.0 prize: The $10 million question”. Longevity.Technology. 21 januari 2020. https://www.longevity.technology/evolution-2-0-prize-the-10-million-question/.

Lennox, John C. 2010. Guds dödgrävare: har vetenskapen begravt Gud? Stockholm: Credoakademin.

Marshall, Perry S. 2015. Evolution 2.0: Breaking the Deadlock between Darwin and Design. Dallas, Texas: BenBella Books, Inc.

Shannon, Claude E. 1948. ”A Mathematical Theory of Communication”. The Bell System Technical Journal 27: 379–423.

Yockey, Hubert P. 2005. Information Theory, Evolution, and the Origin of Life. Cambridge: Cambridge University Press.