Alla inlägg av pjaxe

Vad är vetenskap en kritik av scientism.

Nyligen lyssnade jag på ett avsnitt av podden ”the language of God” där programledaren Jim Stump samtalar med Marcelo Gleiser professor i naturlig filosofi fysik and astronomi vid Dartmouth College. Gleiser ser sig som agnostiker men har en hel del intressanta tankar beträffande scientism, en materialistisk övertro på froskning där inget tillåts ligga utanför det som vetenskapen kan omfatta.

Länk till podden:

https://www.podbean.com/ew/pb-zduum-c45082

De viktigaste poängerna i Gleisers resonemang kring vetenskap tycker jag är:

  1. En vetenskaplig slutsats är inte slutgiltig. När vi når fram till en vetenskaplig teori är det den bästa kunskap vi hittills lyckats skapa. Vår bästa förståelse såhär långt. Men vetenskapen kommer att jobba vidare och ny kunskap kommer att läggas till. Att påpeka detta är viktigt för att vi inte skall få en övertro på vetenskapen men samtidigt skall det inte användas för att förringa vetenskapens betydelse. När något blivit en vetenskaplig teori har det genomgått en mycket noggrann process och mycket arbete har lagts ner på det som presenteras, det förtjänar att tas på allvar och respekteras. Begreppet teori inom vetenskap är något helt annat än vad vi menar när vi använder ordet till vardags och menar en gissning eller ett förslag.
  2. Ju mer vi lär oss ju fler frågor får vi. Gleiser liknar vår kunskap vid en ö i ett hav av okunskap. Ju mer vi lär oss ju större blir ön. När ön växer blir omkretsen större alltså växer gränsen mellan vår kunskap och okunskap ju mer vi lär oss. Ett annat sätt att uttrycka det här är att man inte kan fråga om saker man inte känner till. Det var ingen på stenåldern som hade frågor om hur en laser fungerar, det låg för långt ifrån den kunskap man redan hade. Vi kan bara ställa frågor om sådant som ligger på gränsen mellan kunskap och okunskap. Detta tror jag är ett annat viktigt perspektiv för att hålla vår hybris i schack och bevara vår nyfikenhet och förundran inför tillvaron. Ibland låter det som att vi människor nästan kan och vet allt som finns att veta men tillvaron är oändligt stor och vi har ingen anledning att sluta vara nyfikna och ödmjuka inför allt det vi har omkring oss.
  3. Det ovetbara. Gleisner hävdar med bestämdhet att det finns saker som vi inte kan veta något om. Som exempel nämner han universums orsak. Vi var inte där och vi har inga möjligheter att simulera de energinivåer som fanns då därför kan vi inte veta. Även om vi skapar modeller av detta blir de med nödvändighet allt för förenklade och fattiga för att vi ska kunna veta vad universums ursprungsorsak är.
  4. God of the gaps. Det är farligt att grunda sin tro på det vi inte känner till eller att använda Gud som en förklaring för det vi ännu inte känner till. Tro skall grundas på det vi känner till. Här håller jag verkligen med. Det är jätteviktigt att vi grundar tron på det vi redan vet så att vi står stadigt och inte får vår världsbild raserad så for vi får ny kunskap.
  5. The evidence of absence is not absence of evidence. Det faktum att vi inte har bevis för något är inte i sig självt ett bevis för att detta något inte existerar. Det betyder bara att vi inte kan veta. Detta är Gleisners grund för att kalla sig agnostiker. Som Kristen skulle min främsta invändning vara att den Gud som vi bara anar i naturen blivit uppenbarad och tydlig genom Jesus. Men det är ändå viktigt att konstatera att vetenskapen inte kan bevisa eller motbevisa Gud, detta motsätter givetvis inte att vi kan ha argument för att Gud finns som tar sin utgångspunkt i både vetenskap och filosofi.

Sammantaget tycker jag att dessa punkter är viktiga för att förstå vetenskapens roll och begränsningar. Gleisner visar på punkt efter punkt varför att nyateister och scientister som t.ex. Dawkins har fel i sin syn på vad vetenskapen är och hur man bör se på den. Mot slutet av samtalet blir det också tydligt vart Gleisner och Jim har olika syn på saker och ting. Samtidigt som Gleisner är öppen för att det finns sådant som ligger utanför vetenskapen vill han inte heller helt öppna för det övernaturliga eller Gud utan talar mer om att återknyta till naturen, han har en mer panteistisk hållning vilket givetvis inte är en kristen hållning. Jag tänker inte bemöta hans ståndpunkt här utan vill låta fokuset ligga på kritik mot scientism.

Per Johan Axéll

Varför ska vi syssla med Apologetik?

När jag läst inläggen på SAS Facebook grupp har jag lagt märke till att det dykt upp några inlägg med artiklar som kritiserar apologetik och till och med ifrågasätter om det är något vi bör syssla med därför tänkte jag skriva en artikel om varför jag tror att det är viktigt med apologetik och hur jag tror att den relaterar till resten av det kristna livet och gemenskapen. Jag tror att apologetiken är viktig både i ett inåtperspektiv, för att stärka den egna tron och ge självförtroende åt församlingen och i ett utåtperspektiv för att möta frågor kring tron från det omgivande samhället och svara på missförstånd och nidbilder av tron.

Inåt

Som Micael Grenholm påpekar i sin artikel i dagen är det inte alltid lätt att vara kristen i Sverige. Både på arbetsplatser och i skolor finns det ofta ett tryck både från människor och den ofta starka ateistnormen. Här har apologetiken en viktig roll i att stärka den kristnes tro och ge en trygghet i att det finns svar på frågorna. I den här rollen behöver det inte handla om att gå emot och att argumentera, den enskilde behöver inte ens förstå argumenten det kan räcka med att man vet att det finns svar och att det går att ta reda på dem om man vill. Min erfarenhet är att angreppen på den kristna tron ofta handlar om att den skulle vara irrationell och något endast för de dumma eller de som inte står ut med att se värden som den är utan snuttefilt. Här kan det vara oerhört viktigt att känna till att det finns goda och genomtänkta argument mot dessa bilder.

Jag tror också att det finns en annan viktig aspekt av apologetiken som har med den personliga tron att göra. Alla kristna behöver i olika grad en intellektuell grund för sin tro. Som vi kan läsa i t.ex. Luk 10:25-27 skall vi älska Gud med såväl vårt hjärta som vår kraft och vårt förstånd. Tron är som en pall med tre ben och är ett ben för kort kommer pallen att välta. Det är lite av detta jag skönjer när jag läser Marty Sampsons Instagram inlägg där han förklarar varför han inte längre vill kalla sig kristen. Jag kan ju inte veta men utifrån det han skriver tycker jag det ser ut som någon som inte tagit tag i trons svårigheter, funderat på och sökt svar på det som utmanar tron. Jag har full förståelse för att inte alla har samma kapacitet eller samma intresse för dessa frågor men jag tror att alla behöver fundera på det utifrån de förutsättningar man har.

Utåt

Om vi vill berätta om tron för dem som ännu inte tror så måste vi använda oss av apologetiken. Ingen bör tro på det som är omöjligt och det är apologetikens uppgift att undanröja intellektuella hinder för tron. Att visa att det inte är dumt, omöjligt eller ovetenskapligt att tro på Jesus. För en del människor är den här delen det som är det alldeles avgörande för att ta till sig den kristna tron. Författaren C. S. Lewis beskriver t.ex. sin omvändelse som att han släpades in i himmelen sparkande och skrikande. Det vill säga han ville inte bli kristen men han hade inget val när han såg argumenten för den kristna tron.

Det sista området jag tänker på som viktigt för apologetiken är att finnas med i den offentliga debatten. Det är viktigt att inte vad som helst sägs om den kristna tron utan att någon säger emot. Felaktigheter och missförstånd måste klaras upp så att alla får en rättvis bild av vad den kristna tron handlar om. I en offentlig debatt är det sällan någon av dem som debatterar som byter ståndpunkt istället handlar det om de som lyssnar. Debatter är lite speciella och vissa ser ner på dem. Men en god debatt som förs på ett skarpt men respektfullt sätt är klargörande och kan visa både samsyn och skiljelinjer mellan de debatterande. Detta är viktigt för att människor med olika åsikter skall förstå varandra.

Apologetiken har alltså en viktig roll både i och utanför kyrkan och rör både den troendes tillväxt i tron och kyrkans samspel med omvärlden. Jag hoppas att detta skall vara uppmuntrande för alla er som sysslar med apologetik och för er som orkat ända till slutet vill jag bjuda på ett exempel på god debatt mellan John Lennox och Christer Sturmark från UR:s arkiv.

/Per Johan Axéll

Tipps för lyssning och läsning.

Hej alla ni som läser SAS-bloggen! Jag heter Per Johan och är ny som skribent här. Jag måste tyvärr börja med att be om ursäkt för att mitt inlägg är sent. Jag pendlar en hel del till mitt jobb vilket har gett mig möjligheten att lyssna på podar. Nu skulle jag vilja passa på att dela med mig av några pod tips som jag tror skulle kunna vara intressanta för er som är intresserade av kristen apologetik.

Unbeliveble är en pod där kristna och de som är skeptiska till kristen tro möts och samtalar om olika ämnen. Programledare är Justin Brierly. Ämnen som hittills varit uppe är: Schuld christians embrace transhumanism?, A christian and muslim respons to secularism och Are the miracles of Jesus unbeliveble?

https://www.premierchristianradio.com/Shows/Saturday/Unbelievable

Ask NT Wright anything är en pod där NT Wright före detta anglikansk biskop och teologiprofessor vid universitetet i Edinburgh svarar på lyssnarnas frågor. Ämnena är bredare än enbart apologetik ämnen som tagits upp är: himmel och helvete, Jesu uppståndelse och den historiske Jesus.

https://www.premierchristianradio.com/Shows/Weekday/Ask-NT-Wright-Anything/Podcast

Trevlig sommar och god lyssning önskar jag er alla.

/Per Johan