Kategoriarkiv: Mirakler

Varför det är omöjligt att hävda att mirakler är omöjliga

Jag blir alltid förbryllad när jag stöter på ateister som inte bara menar att mirakler är osannolika, utan rentav omöjliga. Redan Ingemar Hedenius argumenterade för detta i kapitel 8 av Tro eller vetande, baserat på premissen att Gud inte finns. Vilket förstås inte är så övertygande för den som inte är ateist.

Jag har tappat räkningen på alla gånger som ateister jag konverserat med sagt något i stil med ”naturen är det enda som finns, så därför är miraklers existens omöjliga!” Det är ett uppenbart cirkelresonemang – naturen är det enda som finns enbart om naturalismen är sann – men ändå är det förvånansvärt populärt i den ateistiska internetkulturen.

Likaså argumenterar många mot mirakler genom att säga ”döda förblir döda” och ”jungfrur får inte barn”. Rimligtvis menar de inte att den kristna tron påstår att chansen är en på miljarden att valfri död person hoppar upp igen, eller att var miljonte oskuld blir spontant gravid. Även antikens kristna visste hur död funkar och hur barn blir till. Nej, argumentet bör förstås som: ”Eftersom naturlagen ’döda förblir döda’ är sann, kan miraklet att Jesus uppstår inte vara sant.”

Jag kommenterar detta i Dokumenterade mirakler:

Här finns två alternativ. Antingen förstås naturlagar som enbart gällande i slutna system, och då är argumentet uppenbart falskt: ”Eftersom naturlagen ’döda förblir döda’ är sann i ett slutet system, kan miraklet att Jesus uppstår i ett öppet system inte vara sant.” Slutsatsen följer inte premissen. Alternativt menar man att naturlagen ”döda förblir döda” även gäller i ett öppet system, det vill säga även om Gud finns och griper in. ”Naturlagen” blir då ”döda förblir döda även om Gud uppväcker någon från döden”. Det är en självmotsägelse. I sin strävan att försöka visa varför mirakler inte går ihop, visar man tvärtom varför övertygelsen att mirakler är omöjliga inte går ihop.

Inte bara vi kristna utan även flera ateister har påpekat det orimliga i att tro att mirakler är omöjliga. J. L. Mackie skriver i The Miracle of Theism, en bok som kraftfullt argumenterar för ateism, att det vore ”absurt” att hävda att mirakler är omöjliga.

Christer Sturmark, Bart Ehrman och många andra delar denna position. Om man i sitt försvar för naturalismen utgår från att supernaturalismen är omöjlig, då argumenterar man cirkulärt.

Döm om min förvåning när Simon Stenberg från Anti-apologetik i vår november-debatt i Otroligt? om miraklers existens menade att jag för ett cirkelresonemang i Dokumenterade mirakler när jag utgår från att mirakler är möjliga. Enligt honom leder en sådan premiss till att man ofrånkomligen når slutsatsen att mirakler de facto finns.

Jag blev väldigt förvirrad över detta – något jag tror märktes i debatten! Jag har inte hört det argumentet tidigare, och jag begrep det inte. Om man inte är öppen för att mirakler är möjliga så kan man ju inte nå någon annan slutsats än naturalism. Men bara för att man tror att mirakler är möjliga innebär det inte att slutsatsen att mirakler finns är självklar.

Simon höll med om att naturalismen bygger på ett cirkelresonemang om man utgår från att mirakler är omöjliga. Men han menade att vi inte heller ska utgå från att de är möjliga. Vi ska vara agnostiska gällande miraklers möjlighet. Säger vi att de är möjliga har vi redan rullat ut röda mattan för supernaturalism.

Vi fortsatte prata efter debatten var över och då fick jag en större förståelse för vad Simon egentligen sa. Som naturvetare tänker han sig att om något är möjligt så finns en liten, liten sannolikhet att det faktiskt sker. Givet oändlig tid är alla möjliga saker garanterade att hända. Därför tyckte han att jag hävdar att mirakler faktiskt finns så fort jag säger att de är möjliga.

Jag förklarade att när filosofer talar om möjliga världar eller att saker är logiskt möjliga så handlar inte det om att de faktiskt finns, utan deras potentialitet. Även om en enhörning aldrig någonsin dyker upp i universum så är deras existens möjlig.

Det hela löste sig när det visade sig att Simon var bekväm med att tala om att miraklers möjlighet är möjlig. För mig är det tårta på tårta men jag var glad att han blev nöjd. 🙂

Det här får mig att fundera på huruvida många andra ateister som vänder sig mot att Guds existens är möjlig egentligen bara har en annan definition av möjlighet än vad de flesta kristna har? Samma sak kanske gäller de naturalister som inte ser cirkelresonemanget i att hävda att ”naturen är det enda som existerar så därför finns inget övernaturligt”.

Apologetiken kan nog gynnas av att ibland gå några nivåer djupare och inte bara diskutera olika argument utan vad orden vi använder ens betyder.

Guds synliga genomskinliga evighet

Vi ser inte coronaviruset, och vi ser inte Gud, men…

 
Borde det inte finnas något som skiner igenom av Guds immateriella plats i skapelsen?

Om Gud är det största som finns, borde man inte då kunna se Guds storhets silhuett? Man borde väl ändå kunna se något av Guds form, även om Gud nu inte tillåter oss att se Gud ansikte mot ansikte på denna sida av evigheten? Ja, kanske kan vi undersöka själva platsen där Gud är och upptäcka den med våra hjärtan, och få syn på något av den skinande storslagenhet där Gud bor? Men var ska man börja? En uppenbar startpunkt skulle kunna vara bönen och bibelläsningen i kombination, men den här texten ska få tala om några andra vägar.

___________________________________________________________________________

1. En av platserna där Gud borde finnas är i de skeenden där mirakel sker, till exempel tillfrisknanden efter bön, som inte går att förklara vetenskapligt. Här finns det mycket ny, spännande forskning som dokumenterar det här fältet. En välskriven och intressant bok i ämnet är Micael Grenholms bok Dokumenterade mirakler (2019), en annan tjockare bok är Craig Keeners bok Miracles (2011). 

Craig Keener, författare av boken Miracles.

Det var förvånande för mig att se det stora glappet mellan det lilla jag har hört om dokumenterade mirakler, och det breda och rika forskningsunderlaget som har växt fram i ämnet. 

En bild som visar person, håller, leende, man

Automatiskt genererad beskrivning
Micael Grenholm, författare av boken Dokumenterade mirakler.

Micael Grenholm visar dokumentation från läkare på Svenska apologetiksällskapets blogg, och återger hur Maria Johansson 2012 börjar tappa hörseln. Det blev värre och värre och till slut var hon beroende av att läsa på läpparna. Läkarna sa att hon behövde ett cochleaimplantat, annars skulle hon förlora hörseln fullständigt. Men det kom en fantastisk vändning söndagen 21 augusti 2016. Hon åkte med familjen på gudstjänst i sin lokala församling, och fick förbön. Maria hade inte stor tro på att något skulle hände eftersom hon hade fått förbön många gånger förr. Men överraskad upptäckte hon att hon plötsligt kunde höra lovsången som sjöngs i kyrkan! Hon njöt av att kunna höra alla ljud klart och tydligt, till den grad att hon inte lyckades somna på kvällen den första tiden!
___________________________________________________________________________

2. Låt oss nu fokusera i en annan riktning. Intressant nog ser man några oväntade fenomen som pekar på Guds storhet, när man känner av själva platsen där Gud ska finnas, i tillvaron. Det visar sig att det idémässiga utrymmet – där Gud ska finnas – har oväntade egenskaper som pekar på Guds existens och fantastiska egenskaper. Det är verkligen märkligt att just det utrymmet där Gud verkar existera, verkligen har andra egenskaper än andra idémässiga områden. Det har en slags närvaro som tränger sig på och talar om Guds verkliga, nödvändiga existens. Följ med, så ska vi utforska Guds marker med hjälp av det modallogiska ontologiska argumentet för Guds existens. Gud, i kristen tradition, är det största som finns, det bästa som finns, man kan inte tänka sig något som är bättre. Om man kunde visa på något som verkligen var bättre, så skulle det vara Gud, och vår tidigare bild av Gud skulle ha visat sig vara fel. För att utforska frågan om Gud behöver vi nu distansera oss tillfälligt från våra kunskaper om Gud och Guds existens, och bara undersöka om vi kan upptäcka något genom att studera begreppet. Vi börjar med att korta ner begreppet till en förkortning

(1) [Det som ingen kan tänka sig något bättre än] förkortas [IKTB] och beskriver ett oföränderligt begrepp.
(2) [IKTB] kan inte tänkas som:

a) något som icke-existerar med nödvändighet. Då skulle man ju kunna tänka sig många bättre saker.
b) något som icke-existerar av en tillfällighet. Även då skulle ju en existerande människa vara bättre, till exempel.

utan bara som:
2c) något som existerar, eller ännu hellre existerar med nödvändighet.
3) Alltså kan [IKTB] bara tänkas på som en varelse som måste existera.
4)Men det som måste existera, existerar.
5) Alltså existerar [IKTB], och vi kallar [IKTB] Gud.


Det här argumentet är min bearbetning av ett argument som lades fram av Charles Hartshorne och Norman Malcolm. 

En bild som visar person, man, foto, kvinna

Automatiskt genererad beskrivning
Filosoferna Norman Arnold och Charles Hartshorne

Charles Hartshorne anses av manga filosofer vara en av de viktigaste filosoferna inom religion och metafysik under nittonhundratalet, skriver Stanford Encyclopedia of Philosophy. Och Malcolm Arnold var professor i Filosofi vid Cornell, och en elev till Wittgenstein.
Argumentet förekommer också, i en annan form, i Till den kristna trons försvar, av Kreeft och Tacelli. 

Filosoferna Ronald K Tacelli  och Peter Kreeft

Kreeft är professor i filosofi vid Boston College och The King’s College. Tacelli är professor i filosofi vid Boston College.

Det här argumentet blir faktiskt bara bättre när det utsätts för logisk granskning. En ateist, som jag diskuterade med, kom med en vanlig invändning:

”[IKTB] är bara ett begrepp, en tankekonstruktion.  Det stannar endast inom en konceptuell verklighet.”
Jag svarade: Nej, precis som Y i 5Y=10 så är variabeln Y i en logisk miljö- men precis som [IKTB] kan man sätta in olika saker i ekvationen, men bara Y=2 ger ett koherent svar. Och svaret på den ekvationen kan sedan referera till empiriska sakförhållanden- t.ex att vi har en rät linje i köket som är 5 meter och vi vill veta hur lång den andra sidan på den rektangulära ytan ska vara för att det ska bli exakt 10 kvadratmeter. Det enda koherenta svaret blir 2. På samma sätt kan du sätta in verkliga variabler i det modallogiska ontologiska argumentet och komma fram till slutsatser om [IKTB], se här:

Låt oss använda argumentet för verkliga ting:
Vi sätter in ett corona-virus som [IKTB], ett verkligt virus.
Vi inser snabbt att en människa skulle vara en bättre kandidat till [IKTB].
Vi fortsätter att jämföra olika kandidater tills vi kommer till entiteten Gud. Och inser att Gud är den bästa kandidaten för [IKTB].
Och då visar argumentet att Gud existerar eftersom [IKTB] visar sig vara Gud. Gå tillbaka till punkt 1 – 5 i argumentet igen, och ta med dig kunskaperna från resonemanget om viruset och människan, så kommer du att se att resonemanget har blivit klarare och starkare genom att vi har undersökt kritiken, genom ateistens resonemang. 

En annan vanlig invändning som ateister tagit upp i mötet med argumentet är frågan om Guds godhet- invändningen kan vara:
”Jag kan tänka mig något bättre än Gud. Om Gud skapat världen så är han ansvarig för världens ondska, och en Gud som skapade en god värld är bättre.”

Mitt svar är:

Om en Gud skapade en god värld, med människor som har möjlighet att välja rätt och fel, och om en del väljer handlingar med onda konsekvenser, trots att Gud inte tillåtit det- då vilar det ansvaret på dessa mogna och ansvariga individer för dessa handlingar. Och att ge oss detta ansvar är ett erkännande, och något gott. Att frånta oss fri vilja är inte något gott. Ganska självklart, eller hur? Du kan väl inte klaga på morfar på hemmet för att barnbarnet slåss i klassen, trots att Han skapat mamman som sedan fött barnbarnet, som i sin tur gör en ond handling i klassrummet. Om vi hade valt att följa Gud och Guds godhet hade en helt annan världshistoria tagit form, och med de vetenskapliga upptäckter som vi då hade tagit del av istället för meningslösa krig, hade vi troligen också räddat oss undan verkningarna av jordskalv, vulkanutbrott, etc. Även nu ser vi hur våra bästa ansträngningar hjälper oss vid kriser och katastrofer. Tänk då vad vetenskapen skulle ha kunnat upptäcka om vi hade gett den de bästa möjliga förutsättningarna och en godare moralisk inriktning i allt den gjorde.

___________________________________________________________________________

För mig är det fascinerande att just Gud innehar den här platsen, som vid undersökning visar att Gud existerar. Det kan ju inte vara en tillfällighet att man inte kan göra samma sak för den bästa pizzan, eller den bästa diamanten. En bästa pizza skulle man inte kunna bestämma egenskaperna på, eftersom det skulle vara beroende på vem man frågade. Och en pizza passar aldrig in som kandidat för [IKTB]. Bara Gud kan ha den platsen, och det som jag verkligen förbryllas av är om Gud skapat den här platsen för sig själv, eller om platsen råkade bli så stark eller om den måste vara på det här sättet. Jag lutar åt att den måste vara det, men jag undrar ändå varför, och förundras. Jag får fundera vidare på det, frågan gör mig glad och talar om Guds storhet.

___________________________________________________________________________

Beror tillfrisknanden efter bön på slumpen? Respons till ”Anti-apologetik” – del 2

Låt mig börja med att säga att jag avundas skribenten bakom bloggen Anti-apologetik (AA) – han eller hon har betydligt mer tid att blogga än vad jag har. AA har alltså publicerat en låååång respons på min föreläsning om fem anledningar att tro på Gud. Den tredje delen handlade om mitt mirakelargument för Guds existens.

Jag påbörjade ett svar för två månader sedan med fokus på anklagelsen att min bok Dokumenterade mirakler är en samling anekdoter, och naturligtvis har AA lyckats publicera ett ännu längre svar på detta svar.

Vi skulle kunna fortsätta så här i oändlighet. Men som jag påpekade i förra inlägget tyngs hela debatten ned av att AA inte har läst Dokumenterade mirakler, och många av AA:s invändingar finns elegant bemötta där.

Jag har noterat att en del ateister som inte heller har läst Dokumenterade mirakler har hänvisat till AA:s inlägg som en anledning att inte ta boken på allvar – de behandlar den som en kritisk bokrecension ungefär. När jag påpekar för dem att AA inte har läst boken utan enbart baserar sin kritik på nio minuter (!) från slutet en föreläsning (nio stressade minuter, kan jag tillägga, då jag egentligen gick utöver tidsramen), har de hänt mig flera gånger att de skyller på mig för att dessa nio minuter inte representerade boken väl nog.

Detta ger mig huvudvärk. Att AA inte bemöter mirakelargumentet särskilt väl är alltså mitt fel, för jag borde ha insett att AA skulle nagelfara varje sekund av en av de ca 30 föreläsningar jag höll på ämnet förra året – och att det givetvis skulle vara föreläsningen som enbart ägnar några minuter åt mirakelargumentet snarare än exempelvis denna som ägnar en och en halv timme åt det.

Jag tvivlar på att en enda av dessa ateister skulle resonera så här om jag valde att kritisera Sam Harris tankar om fri vilja enbart baserat på några minuter i slutet av en föreläsning han höll om det. Fortsätt läsa Beror tillfrisknanden efter bön på slumpen? Respons till ”Anti-apologetik” – del 2

Är ”Dokumenterade mirakler” bara en samling anekdoter? Respons till ”Anti-apologetik” – del 1

På den nystartade bloggen Anti-apologetik har skribenten ”veganbiologist”, vars verkliga identitet är okänd för mig, författat tre långa inlägg i respons till en föreläsning jag höll på Credo Lund i november förra året. Föreläsningen, som ni kan höra på i Youtubeklippet nedan, byggde på material som jag egentligen hade förberett för en debatt med Magnus Timmerby den kvällen, men Magnus fick förhinder.

På Hela Pingsten har jag gett respons till första delen av Anti-apologetiks (fortsättningsvis kallad AA) första inlägg där AA kritiserar min referens till att de flesta nobelpristagare har varit generösa. AA ger även utförlig kritik av Alvin Plantingas evolutionära argument mot naturalismen, argument för Gud utifrån fri vilja och moral, samt mina argument för miraklers existens. Jag kommer fokusera på det sistnämnda i detta inlägg.

Naturalist eller inte naturalist, det är frågan…

Allra först vill jag dock kommentera lite av vad AA skriver i sitt första inlägg i anslutning till sina invändningar mot det evolutionära argumentet, där det beskrivs hur AA ser på naturalism vilket har stor relevans för den följande mirakeldiskussionen:

Jag är en metodologisk naturalist och kommer därför inte argumentera för att naturalismen är sann. Min hållning är att vi inte, definitivt, kan hävda att det är en absolut sanning att något övernaturligt inte finns. Däremot har vi ingen god anledning att tro att något övernaturligt finns.

Detta är första gången jag ser någon använda ”metodologisk naturalist” som en identitet eller övertygelse, vanligtvis används metodologisk naturalism enbart för att beskriva vetenskaplig metod som forskare kan använda oberoende om de ansluter sig till filosofisk eller ontologisk naturalism eller ej. Fortsätt läsa Är ”Dokumenterade mirakler” bara en samling anekdoter? Respons till ”Anti-apologetik” – del 1

Ateister som ifrågasätter läkarvetenskapen för att slippa tro på helande

För en dryg månad sen hade jag äran att få vara med i P1-programmet Människor och tro som uppmärksammade mirakler. Jag fick dela med mig av de vetenskapligt oförklarliga tillfrisknanden efter bön (VOTEB) som jag har samlat i boken Dokumenterade mirakler och förklara varför jag anser att det är osannolikt att alla dessa VOTEB beror på okända naturliga fenomen.

Jag är nöjd med min del av programmet, SR hade inte fulklippt på något sätt utan lät mig föra fram mina poänger på ett korrekt sätt.

Det som gjorde mig besviken var att senare halvan av programmet ägnades åt ett helt annat narrativ som inte interagerade med de argument jag hade framfört.

Programledaren Antonio de la Cruz intervjuade psykologen Gunilla Burell och trollkarlen Per Johan Råsmark som intog den motsatta positionen: att mirakler inte kan dokumenteras och att VOTEB sannolikt alla är naturliga fenomen.

När intervjun med dem var över var programmet slut – jag fick inte chans att svara på vad de hade sagt. Fortsätt läsa Ateister som ifrågasätter läkarvetenskapen för att slippa tro på helande

Inspelningar från konferensen Mirakler och Guds existens

För drygt två veckor sedan avnjöt vi en strålande SAS-konferens i Roseniuskyrkan i Stockholm med djuplodande samtal om hur mirakler och apologetik förhåller sig till varandra. Alla föredrag och seminarier spelades in (med undantag av Joel Samuelssons seminarium om mirakler och omvändelse, pga tekniska svårigheter) och kan avlyssnas i nedanstående YouTubeklipp eller genom att trycka på länken till MP3-filer. Dessa MP3-filer kan även laddas ned.

Mats Selander

Apologeten Mats Selander berättar om hur idén att mirakler inte sker uppstod och vad det finns för luckor i den världsbilden. Lyssna på eller ladda ned MP3-filen här.

Hajdi Moche

Psykologen och doktoranden Hajdi Moche talar om placeboeffekten och vad som skiljer den från ett genuint mirakulöst tillfrisknande. Lyssna på eller ladda ned MP3-filen här.

Micael Grenholm

Micael Grenholm, ordförande för Svenska apologetiksällskapet, leder ett seminarium utifrån kritik och invändningar han har fått om sin bok Dokumenterade mirakler. Lyssna på eller ladda ned MP3-filen här.

David Kärrsmyr

Fysikern och apologeten David Kärrsmyr beskriver varför det är mycket troligt att Jesus historiskt uppstod från döden utifrån Bayesisk sannolikhetslära. Lyssna på eller ladda ned MP3-filen här. 

Nedan är några av formlerna som David använder sig av som kan vara till nytta när man lyssnar på seminariet:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kvällsmötet

Micael Grenholm, Joel Samuelsson, Mats Selander och Michael Liliequist delar några avslutande bibelord, vittnesbörd och tankar om hur karismatik och apologetik kan berika varandra. Lyssna på eller ladda ned MP3-filen här.

Stort tack till alla som medverkade och kom på konferensen!

Dokumenterade mirakler och dess kritiker – konferensen 14 september!

Kanske har det inte undgått dig? Svenska apologetiksällskapet bjuder till konferens!

68510857_10156987903517839_3464724330699554816_oLäs mer om konferensen här!

Längst ned finns också anmälningsformuläret eller så följer du länken: Anmälan

I några inlägg framöver kommer vi få del av några smakbitar, eller om man så vill tuggummin, som en försmak av vad konferensen kommer att bjuda på.

Först ut är Micael Grenholm, hans paper finns som pdf efter texten.

Dokumenterade mirakler och dess kritiker av Micael Grenholm

I min bok Dokumenterade mirakler försöker jag visa att det rimligt och rationellt att tro på miraklers existens. Jag utgår från många olika exempel på det jag kallar för VOTEB: vetenskapligt oförklarliga tillfrisknanden efter bön. Boken innehåller över 50 exempel, men det är bara ett litet urval. Därefter argumenterar jag filosofiskt för åtminstone vissa VOTEB med stor sannolikhet är mirakler. Argumentet, som presenteras i kapitel 14, ser ut som följer: 

    1. VOTEB beror antingen på naturliga eller övernaturliga fenomen.
    2. Naturliga fenomen som förklarar VOTEB är okända.
    3. Många VOTEB finns.
    4. Sannolikheten att samtliga VOTEB beror på okända naturliga fenomen är mycket låg.
    5. Alltså är sannolikheten att minst ett VOTEB beror på övernaturliga fenomen mycket hög.
    6. Alltså är det mycket sannolikt att övernaturliga fenomen finns.

Jag anser att detta argument är sunt och att det därför är rationellt att tro att mirakler – övernaturliga fenomen – existerar. I slutet av boken argumenterar jag för att detta också innebär att Gud finns, och jag förklarar varför jag tror på den kristna Guden snarare än någon annan gud.

De flesta som har kritiserat boken har pinsamt nog inte läst den, men jag har även blivit varse om invändningar både ateister och teister har efter att de gått igenom materialet. Ateister har framför allt attackerat premiss 3 och 4 ovan. Det främsta argumentet mot premiss 3 har något förvånande varit att läkare ställer felaktiga diagnoser. Jag säger förvånande därför att detta uttrycker en låg syn på läkarvetenskapen, och jag ägnar några rader i bokens åttonde kapitel åt att påpeka hur inkonsekvent man måste vara för att driva detta. Om man normalt litar på sjukvården till den grad att man är beredd att låta den söva ner en och skära i en med knivar kan man inte plötsligt avfärda den som inkompetent. Men det är vad flera ateistiska läsare av boken har gjort, en kallade till och med läkare för ”korkade”. Här känner sig alltså naturalister lockade att förakta vetenskap för att på ett logiskt sätt kunna behålla sin naturalism.

Invändningarna mot premiss 4 har framför allt gått ut på att jag inte kvantifierar osannolikheten på ett matematiskt sätt, och därmed kan den inte tas på allvar. En läsare menar att med min argumentation måste man tro på horoskop: sannolikheten att alla horoskop som slår in är naturlig slump borde vara mycket mindre än sannolikheten att stjärnorna hade rätt, om mitt argument håller.

Vad gäller kvantifiering är det inte ett nödvändigt kriterium för att bedöma något som osannolikt. Jag skriver detta på ett tåg, och gissar att det är osannolikt att jag skulle överleva om jag skulle öppna fönstret och hoppa ut när tåget åker i full fart. Jag behöver inte göra någon ekvation för att komma fram till det, och det behöver inte du heller. Med det sagt är det inte omöjligt att försöka kvantifiera min argumentation. 

Om vi mycket konservativt räknat säger att det finns 50 VOTEB i världen, och om det inte finns någon anledning att betrakta mirakler som omöjliga eller extremt osannolika, så torde sannolikheten att alla VOTEB beror på okända naturliga fenomen ligga på 0,005 om vi inte tar hänsyn till något annat. Men därtill behöver vi uppmärksamma att olika VOTEB ser väldigt olika ut, att ”okända” förklaringar normalt betraktas som osannolika och att flera som har upplevt VOTEB även menar sig ha upplevt saker som förutsägelser, profetiska syner, osv. så sjunker sannolikheten ännu mer. Om vi är restriktiva och enbart ger ett sannolikhetsvärde på 0,1 till vart och ett av dessa omständigheter landar sannolikheten för naturalismen på 0,000005. Och detta utgår från att det enbart finns 50 VOTEB! Eftersom studier indikerar att det finns hundratusentals gör en mer realistisk sannolikhetsbedömning att sannolikheten för naturalismen närmast försvinner.

Jag har även fått annan kritik mot boken, bland annat från kristna. Mer om det och vad exempelvis Christer Sturmark har att säga får ni höra på mitt seminarium på konferensen Mirakler och Guds existens i Roseniuskyrkan, Stockholm, 14 september!

Micaels paper som pdf. 

Och här kan du anmäla dig:

Varför arrangerar vi en konferens om mirakler?

Om precis en månad är det dags för Svenska apologetiksällskapets konferens för 2019: Mirakler och Guds existens. Vi kommer utforska hur mirakler och Gudsargument förhåller sig till varandra och hur vi utmanar den naturalistiska föreställningen att mirakler inte finns.

Anmäl dig redan idag så får du 50 kronors rabbat på anmälningsavgiften (150 kr)!

Varför arrangerar vi den här konferensen? Miraklers och det övernaturligas existens är en grundläggande förutsättning för den kristna tron. Som Paulus påpekar: ”om döda inte uppstår, har inte heller Kristus uppstått… då är er tro meningslös och ni är fortfarande kvar i era synder.” (1 Kor 15:16-17). Miraklers existens är en förutsättning för fundamentet för vår tro: Jesu uppståndelse.

En av de vanligaste anledningar till att skeptiker avfärdar de historiska bevisen för uppståndelsen är att de inte tror att mirakler kan ske, och därför heller väljer en naturalistisk förklaringsmodell hur långsökt den än är. På samma sätt är det många som avfärdar kosmologiska argument för Gud med att säga att något övernaturligt omöjligt kan skapa något naturligt.

Skärmavbild 2019-08-14 kl. 14.38.10

Även om Gud givetvis är kausalt mer grundläggande än mirakler, har vi därför skäl att argumentera för miraklers och det övernaturligas existens som en än mer grundläggande nivå än att argumentera för Guds existens, på samma sätt som vi ofta betraktar argument för Guds existens som mer grundläggande än för just den kristna Guden, och vi betraktar kristen tro som en grundförutsättning för att debattera kristna läror.

Naturalism, idén att det övernaturliga inte finns, är än mer långtgående än ateism, idén att Gud inte finns. En naturalist har svårare att upptäcka Gud än någon som är öppen för det övernaturliga, men saknar tro på Gud. Därför är det en viktig apologetisk uppgift att nedmontera naturalismen.

68510857_10156987903517839_3464724330699554816_o

På konferensen kommer den erfarne och duktige apologeten Mats Selander från Apologia att prata om naturalismens ursprung och hur man kan bemöta dess argument. Hajdi Moche som är tränad i psykologi kommer prata om placeboeffekten och varför naturalister inte särskilt enkelt kan skylla helanden efter bön på den.

David Kärrsmyr kommer prata om Jesu uppståndelse och andra argument för kristen tro. Joel Samuelsson kommer hjälpa oss se hur mirakler och omvändelse kan förhålla sig till varandra. Och jag själv kommer bemöta invändningar jag fått mot min bok Dokumenterade mirakler.

Det kommer bli en riktigt spännande och stimulerande konferens, där vi också får möjlighet att lära känna varandra lite mer. Än en gång vill jag uppmuntra dig att anmäla dig om du inte gjort det redan. Vi har också tagit fram en affisch som du gärna får sätta upp i ditt sammanhang.

Affisch för Mirakler och Guds existens

Bevisade läkaren William Nolen att helanden är en bluff?

Det allra roligaste med att skriva bok är enligt mig inte själva skrivandet, planerandet eller ens releasen. Nej, det roligaste är de stimulerande samtal och diskussioner som boken förhoppningsvis genererar. Läraren Thomas Illman i Åbo har skrivit en kommentar till Dokumenterade mirakler där han rekommenderar boken men också för fram kritik av den.

Jag uppskattar hans feedback otroligt mycket, och känner att den ger mig anledning att förtydliga några saker. Framför allt vill jag kommentera William Nolens bok Healing: A Doctor in Search of a Miracle som Illman menar placerar stora frågetecken kring mirakelpåståenden. Illman har också en del andra invändningar som jag möjligtvis kommer tillbaka till i framtida blogginlägg.

Bildresultat för kathryn kuhlman
Kathryn Kuhlman

Läkaren William Nolen granskade påstådda helanden på Kathryn Kuhlmans väckelsemöte i Philadelphia 1967. Han fann inte att någon av de 23 personerna (nedan kallade ”patienterna” även om Nolen själv inte vårdade dem) blev mirakulöst friska, och Illman tycker det är anmärkningsvärt att jag inte bemöter detta påstående utan enbart hänvisar till andra läkare såsom Richard Casdorph som intygar att oförklarliga tillfrisknanden skedde på Kuhlmans möten.

Illman tycker att även detta ger bilden av att helanden ”är mycket sällsynta” och att en ateistisk kritiker av min bok skulle på goda grunder hävda att om de fall jag har sammanställt utsattes för en granskning likt Nolens skulle det kunna få samma resultat, ”dvs att det ändå inte var fråga om äkta mirakel”.

Här behöver flera saker förtydligas. Något jag inte betonade tillräckligt i boken är att Nolen avfärdar de flesta av dessa tillfrisknanden som psykosomatiska baserat helt på sin egen tolkning. Det är alltså inte en bedömning från patienternas egna läkare, utan det är Nolen som granskar ett tillfrisknande som skedde i omedelbar anslutning till bön, och hävdar att de alla orsakades av psykets kraft – inklusive försvunnen synnedsättning!

Craig Keener skriver:

”He therefore dismisses cures of such conditions as potentially psychosomatic, although many other observers would be less inclined to dismiss some of them (such as loss of sight) so readily. Since only one of the six cancer cures on the list would talk with him, he dismissed the other cures, and he observed that the person who did agree to talk with him was healed of prostrate cancer, which may have simply been cured by prior medical treatment or by a spontaneous remission. (Given his verdict, the person who talked to him may have wished that, like the others, he had refused to discuss the case with Nolen).” – Keener, Miracles, s. 465.

Bildresultat för william nolen md
William Nolen

Det är alltså inte så, som vissa har fått för sig, att Nolen kunde visa hur ingen av dessa 23 blivit friska. Nej, det han gjorde var att beskriva alla tillfrisknanden som naturligt orsakade även om han inte hade studerat dem. Nolens metodologi hade förmodligen blivit underkänd om han skrev en uppsats istället för en bok (Keener, s. 466). Medan Casdorph presenterar röntgenplåtar, läkaranteckningar och journalutdrag samt fullständiga namn och bilder på dem som blivit friska, ger Nolen oss inget av detta (Candy Gunther Brown, Testing Prayer, s. 109). Ingen kunde kontrollera om Nolens bedömningar var korrekta, för ingen vet vilka patienter han undersökte.

Bilden av att Nolen effektivt visar att inga av dessa 23 fall var äkta mirakler är alltså väldigt överdriven. I själva verket erkänner Nolen att de flesta av dem blev friska, men han skyller det på dolda psykosomatiska funktioner i hjärnan snarare än Gud. Jag tycker det är rätt uppenbart att Nolen har bestämt sig för att naturalismen är sann och anpassar observationerna efter det. Det som är riktigt alarmerande är att han utgår från att de som inte vill prata med honom inte har blivit friska. Det är som att jag skulle göra en studie av vilka partier folk röstar på, och beskriver alla som inte ville prata med mig som anhängare av Kommunistiska partiet.

Och även om Nolen hade presenterat ordentliga bevis för att ingen av dem som hävdade sig bli friska faktiskt blev det – vilket alltså är långt ifrån vad som faktiskt hände – så skulle det varken bevisa att mirakler inte sker eller att de är sällsynta, helt enkelt för att urvalet är för litet och för att misstolkade helanden och genuina helanden kan existera i samma värld.

Illman tänker sig som sagt att en ”oberoende granskning” likt Nolens skulle kunna avslöja de tillfrisknanden jag har i Dokumenterade mirakler som naturliga, vilket han menar gör att mitt mirakelargument för Guds existens är mycket svagare än andra apologetiska argument. Det funkar dock inte med Nolens metod – dvs att avfärda patienter som inte vill delta som icke-friska och de som blivit friska som resultatet av psykosomatiska fenomen oavsett om sådana effekter tidigare har observerats eller ej.

Däremot är det förstås möjligt att någon med bättre metodik granskar mina fall och finner dem alla ha naturliga orsaker. Då skulle dock ord stå mot ord, i och med att mina fall redan bygger på läkares bedömningar och har därtill granskats av andra läkare innan boken publicerades.

Dessutom bygger mitt mirakelargument, som är filosofiskt, på premissen att det finns många VOTEB. Även om jag backar upp det med flera konkreta fall är det bara ett litet urval av den mängd VOTEB som finns där ute, och för att någon ska vederlägga den premissen behöver man inte bara motbevisa exemplen som finns i min bok utan även de tusentals VOTEB som exempelvis katolska kyrkan har dokumenterat, eller de hundratusentals som amerikanska läkare har rapporterat om.

Återigen, det är teoretiskt möjligt att lyckas med det. Men det är inte sannolikt att hundratusentals läkare har gjort fel. Därmed är det inte särskilt sannolikt att någon kan vederlägga mirakelargumentet på den punkten.

Läs mer om boken Dokumenterade mirakler här.

Varför vetenskapen behöver överge metodologisk naturalism

I vårt samtal om Dokumenterade mirakler som Pennys Kultursällskap arrangerade för en månad sedan sa Humanisternas f.d. ordförande Christer Sturmark att han välkomnar vetenskapliga studier som försöker etablera miraklers existens och att han var säker på att den som lyckas göra det på ett övertygande sätt kommer få Nobelpriset.

Jag blev mycket glad av att höra detta och delar förstås Sturmarks längtan efter att se fler bönestudier och mirakelstudier. Jag hoppas att min bok ska inspirera fler att undersöka vetenskapligt oförklarliga tillfrisknanden efter bön (VOTEB) och att den filosofiska diskussionen om kopplingen mellan VOTEB, mirakler och Gud fördjupas.

Jag och Sturmark är därmed överens om att vetenskapen inte ska använda sig av metodologisk naturalism (MN). MN är inställningen att vetenskaplig metod inte kan acceptera övernaturliga förklaringsmodeller, även om det överaturliga skulle finnas. I Dokumenterade mirakler illustrerar jag det med:

”…om paleontologen Petter observerar att ett dinosaurieskelett reser sig upp ur jorden och dansar balett är han fri att tro att det han ser är sant, men han kan inte publicera händelsen i en naturvetenskaplig tidskrift då den strider mot den vetenskapliga världsbilden.”

MN är extremt utbrett och är det som vanligtvis praktiseras även av troende forskare. Prästen och teologen Bengt Holmbergs skriver i artikeln ”Att läsa bibeln som om Gud inte fanns”: ”I akademisk undervisning och forskning om bibelns texter är Gud inte med som historisk aktör, impulsgivare, orsak eller påverkande faktor[…] det beror på att vetenskap av alla slag bygger på data som är åtkomliga för alla.”*

Holmberg beskriver detta som nödvändigt när han har undervisat religionsvetenskap på Lunds universitet och studenterna utgör en salig blandning troende och icke-troende, kristna och icke-kristna. Genom att enbart prata om naturliga processer och fenomen är det åtkomligt för alla oberoende av deras livsåskådning, för alla är vi överens om att naturen finns.

Här finns dock två problem. För det första: ett påstående är inte är mer sant för att fler kan acceptera det. För det andra: naturalistiska påståenden är inte nödvändigtvis mer åtkomliga än supernaturalistiska. Även om det skulle vara fler som håller med om historiebeskrivningen att Jesu kropp ruttnade i en grav än historiebeskrivningen att han uppstod, har man fortfarande missat Holmbergs ambition av att vara åtkomlig för alla eftersom en hel del tror att uppståndelsen är ett historiskt faktum.

MN sticker ut från andra vanliga kriterier på vetenskaplighet – observerbarhet, upprepningsbarhet och falsifierbarhet – i och med att MN sätter upp ett kriterium för innehållet i det som ska studeras snarare än att beskriva metod. Kanske vill någon försvara detta genom att hävda att det övernaturliga är omöjligt att observera, upprepa och/eller falsifiera. Men om det vore sant är MN ett överflödigt kriterium, och för att ta reda på huruvida det är sant måste vi överge MN i det vetenskapliga arbetet. Vi kan inte ta reda på om övernaturliga fenomen kan observeras om vi har bestämt oss för att utesluta det övernaturliga från vår undersökning innan den ens har ägt rum.

Forskarna Tobias Hägerland och Cecilia Wassén försöker lösa problemet genom att betona att det är skillnad på det som är sant enligt vetenskapen och det som verkligen är sant: Jesus kanske historiskt uppstod från döden även om en historiker inte kan föreslå det som en vetenskaplig hypotes. Men vetenskapen ägnar sig åt falsk marknadsföring om den inte försöker hjälpa oss veta vad som verkligen händer och har hänt. Vetenskapens självaste existensberättigande är att berätta sanningen för oss. Att då på förhand utesluta en rejäl bit av möjlig verklighet, inte som en slutsats av vetenskapligt arbete utan som en förutsättning för den, är inget mindre än antivetenskapligt.

De flesta forskare är överens om att utomjordingar inte har besökt jorden, men det beror inte på att man på förhand har uteslutit att det omöjligen kan ha hänt. Filosofen Mats Wahlberg har påpekat att om astronomer resonerade kring rymdvarelser som naturalister resonerar kring mirakler ”skulle vi få läsa böcker som klargör att utomjordingar under inga tänkbara förhållanden kan figurera i vetenskapliga förklaringar. Inte ens om de svävar med rymdskepp över alla större städer.”**

Av samma anledning är det irrationellt att betrakta mirakler som ovetenskapliga innan man ens försökt hitta dem vetenskapligt. Därför måste den metodologiska naturalismen överges.

Här kan du läsa mer om Dokumenterade mirakler.


Referenser

*Holmberg, Bengt, 2008: ”Att läsa bibeln som om Gud inte fanns”, Svensk Teologisk Kvartalskrift, vol. 84, nr. 2, ss. 58–64.

** ”Kristen tro visst förenlig med vetenskap”, Dagen, 10 februari, s. 20.