Kategoriarkiv: Samuel Svensson

Jesu apologetik

Har du någonsin funderat på vad som var Jesus apologetiska argument? Var han en presupposationalist eller kanske en klassisk apologet?

– Men Jesus pratade väl inte apologetik, säger du kanske då. Inte om man menar apologetik som filosofiska argument, nej, då gjorde han inte det. Men jag är av den åsikten att apologetik är mer än att bara ge rationella försvar för sanningen i de påståenden Bibeln och den kristna tron gör. Det finns en relationell sida av apologetik som det inte går att bortse från. Det är sant att Jesus inte kom med några kosmo­logiska, onto­logiska, arkeo­logiska eller historiska argument. Men han sa två saker som har stor inverkan på de apologetiska argument vi kan komma att använda oss av.

Som grund för vad jag kommer att säga så vill jag peka på två bibeltexter. I Matteus 22:37 så säger Jesus att vi ska älska Herren vår Gud med hela vårt hjärta, med hela vår själ och med hela vårt förstånd. Apologetikens sätt att ge rationella svar är ett sätt vi kan älska Gud med vårt förstånd. Men Jesus slutade inte där, och fortsättningen innehåller en väldigt viktig punkt som vi inte får glömma när vi gör apologetik. Han sa att vi ska älska vår nästa som oss själva (Matt 22:39). Dessa två bud går hand i hand och sammanfattar lagen i gamla testamentet. Den ena kan inte frånkopplas den andra.

1 Petrus brev 3:15 är det ställe i Bibeln vi pekar på för att definiera apologetik. Där står det att vi alltid ska vara redo att svara de som kräver besked om vårt hopp. Det är här vi finner det Grekiska ordet som vi översätter som apologetik; apologia. Men alldeles för ofta så stannar vi vid att ge svar, och missar den andra delen av denna bibelvers som talar om att svaret ska ges med ödmjukhet och respekt. Precis som med Jesu ord i Matteus 22 så måste vi läsa hela kontexten. Om vi gör det så blir det tydligt att det inte går att koppla bort metoden, att ge svar för vårt hopp (med logiska argument), från det sätt vi gör apologetik på. Krasst sagt så kvittar det hur bra våra argument är om våra liv skrämmer bort folk.

Låt mig ge ett exempel som kan hjälpa oss att förstå vikten av detta genom att titta på hur vi spenderar vår tid. Vi har alla 168 timmar per vecka som vi väljer att spendera på olika saker. Om du har en timme av apologetiskt samtal med en icke kristen i veckan så är det mer än de flesta. Men frågan är då vad du gör med resten av de 167 timmarna som finns kvar. De flesta av oss har inte tid att sitta ned och ha djupa teo­logiska eller filosofiska samtal med folk hela dagarna. Vi sover runt 60 timmar och 40 timmar i veckan spenderar de flesta av oss på jobbet. Om detta är i närheten av hur du spenderar din tid så kommer det ut till runt 100 timmar som vi spenderar, antingen på jobbet eller på olika fritids­aktiviteter (vissa spenderar mer tid med familj än andra) bland andra människor. När vi är runt människor så mycket så blir ju hur vi beter oss i relation till det vi säger oerhört viktigt. Vi har nog alla hört att handling säger mer än ord. Och det är minst lika sant när vi samtalar med män­niskor vi känner om Gud.

Det finns två bibelställen där Jesus talar om hur vi lever i relation till andra som vi ska titta på utifrån detta perspektivet.

I Johannes 17:20-21 så säger Jesus, “Men inte bara för dem ber jag utan också för alla som genom deras ord tror på mig. Jag ber att de alla skall bli ett och att liksom du, fader, är i mig och jag i dig, också de skall vara i oss. Då skall världen tro på att du har sänt mig.” Här säger Jesus att hur vi lever i enhet med varandra blir ett argument för hans gudomlighet, vår enhet blir evidens för att Jesus är ett med fadern; att Jesus är Gud. Hur vi beter oss mot våra medsyskon i Kristus påverkar människors bild av Jesus och ifall han verkligen var sänd av Gud till jorden. Detta borde få oss alla att fundera på hur vi ser på och pratar om andra kristna, speciellt de som tillhör andra samfund eller traditioner, och de som har andra teologiska åsikter mot vad vi är vana vid. Du kan låta mig veta i kommentars­fältet ifall du har tänkt på att enhet mellan kristna har specifikt värde apologetiskt.

I Johannes 13:34-35 finner vi det andra stället med apologetiska implika­tioner. Här talar Jesus till sina lärjungar och säger, “Ett nytt bud ger jag er: att ni skall älska varandra. Så som jag har älskat er skall också ni älska varandra. Alla skall förstå att ni är mina lärjungar om ni visar varandra kärlek.” Detta bud, vilket inte ska misstas för ett förslag, om att vi ska älska varandra blir som ett lackmustest för om vi är sanna lärjungar till Jesus (ingen kan vara perfekt på detta, men en livsstil talar ändå sitt tydliga språk). Man behöver titta på detta i ljuset av andra kärleks­budskap i Bibeln vilka icke kristna ofta har bra koll på. Jag vet inte hur många gånger jag har hört icke kristna vänner prata om att de inte vill ha med kristen tro att göra för att vi misslyckas på detta området. Låt oss ändra på detta genom att låta våra argument gå hand i hand med hur vi älskar de människor som finns runt oss.

Om jag lånar Paulus ord så blir apologetik utan kärlek till vår nästa bara ”ekande brons”. Jesus visade med sitt liv att det han sa var viktigt och vi behöver göra samma sak.

Min uppmaning till dig är att studera argument för vår kristna tro för att dela med vänner men att också fråga dem om det finns områden där du kan blir mer respektfull, kärleksfull och tålmodig (fortsätt genom den Helige Andens frukter) för vår tro behöver blir mer än filosofiska argu­ment. Att vara kristen är först och främst en relation, med Gud men också med andra människor.

/Samuel Svensson

Bekräftelsebias, varför man ska undvika det?

”Bekräftelsebias innebär att man bara tar till sig åsikter och idéer som bekräftar det man redan tror eller tycker” (https://hurvetdudet.nu/resursbank-2/ordlista/). 

Bekräftelsebias är ett stort problem idag när det kommer till falska nyheter och konspirationsteorier. Att vara medveten om var vi hämtar vår information ifrån är viktigt. Att läsa texter eller lyssna på personer som tycker som vi är enklare än att läsa och ta till sig texter som går emot det man själv tror, men i längden så kan det leda oss iväg från sanningen. Och som kristna så ska vi alltid söka sanningen.  

Att vara medveten om på vilket sätt vi bekräftar vår bias påverkar hela livet. Jag vet själv från mina studier att när det var dags att skriva en uppsats så var det väldigt enkelt att gå till de texter och källor som jag kopplade starkast med. Det är enkelt att nöja sig med de texter som får en att stanna upp och nicka medgivande. Det är likadant med de nyhetskällor som vi tar del av. Det är väldigt enkelt att bara läsa nyheterna från en eller två nyhetssajter eller tidningar. 

Jag menar inte att man ska sluta läsa de nyheter eller de författare eller apologeter som man tycker är bra. Problemet uppstår när vi nöjer oss med specifika texter, eller bara läser andra texter som vi vet bekräftar det vi redan läst och håller med om. Jag skulle till och med gå så långt som att säga att det inte räcker med att försäkra sig om att ens källor är akademiska eller opartiska. Akademiska texter har ofta recensioner som kan hjälpa oss att läsa texterna kritiskt. 

Bekräftelsebias kan ta sig uttryck i var och hur vi söker ny information, vilka frågor vi väljer att ställa och hur vi utvärderar och tolkar information. För en kristen, och speciellt en apologet som ska bygga argument baserat på fakta så är det väldigt viktigt att undvika bekräftelsebias. 

Vad kan vi missa om vi bara läser texter som bekräftar våra egna åsikter?

 Möjligheten att ändra vår uppfattning om något som är fel.
 Möjligheten att vidareutveckla ett argument och göra det starkare.  
 Chansen att lära oss svara den som ställer frågan och inte bara ge ett förenklat svar på frågeställningen.

Det finns också en stor risk att vi följer konspirationsteorier (även i liten skala).

På organisationen där jag jobbar så har vi utvecklat kurser för ett universitet och inkluderar i kurserna en uppgift där eleverna ska skriva en argumentativ artikel och sedan efter feedback från klasskamrater och lärare spela djävulens advokat och skriva en ny artikel, men från det motsatta perspektivet. Detta tvingar eleverna att läsa texter som de antagligen har missat när de skrev sin första artikel. Detta är något jag rekommenderar att du gör själv hemma för att träna dig i att se din bias och tänka mer kritiskt (dela gärna dina tankar från både första argumentet men också motargumenten på vår FB sida). Målet är att ta bort de skygglappar vi så lätt bär på och motarbeta bekräftelsebias. 

Vad man lär sig från denna övning är att man blir bekväm med att forska i och läsa texter från folk som har andra åsikter än sig själv, men det hjälper en också att utvärdera sin egen världsåskådning. 

Vi som kristna ska söka efter sanningen. Om vi tror att Jesus är vägen, sanningen och livet så behöver vi också tro att inte någon sanning, oavsett var den kommer ifrån kan säga emot Guds ord (Med sanning så menar jag det som överensstämmer med verkligheten). Vi måste stå upp för sanningen i alla lägen och att bli medveten om vår bias hjälper oss att ta del av nya perspektiv som kan föra oss närmare en rätt förståelse av sanningen. 

/ Samuel Svensson