Tron kan och bör försvaras

Tron kan och bör försvaras
Av Per Ewert

För 2000 år sedan gav Jesus sina lärjungar uppdraget att gå ut och göra alla folk till lärjungar. Det gör vi genom att tillsammans med tidigare apostlar och förkunnare frimodigt försvara sanningen i den kristna tron. Detta verktyg går under namnet apologetik.

Vissa kyrkliga röster menar att det är mindre viktigt att presentera argument för tron, det viktiga är att göra trons gärningar. Men det är en alltför ytlig inställning till Jesu budskap. Hans gudomliga anspråk var enorma och unika, och de behöver därmed också hanteras därefter.

Ett av de nutidsfenomen som den kristne förkunnaren möter är postmodernismen – övertygelsen att ingen verklig sanning existerar; allt är bara olika åsikter på en färgpalett. Det finns dock stora problem med en sådan inställning: ett är att ingen människa i praktiken lever efter en sådan grundsyn. Det andra är att åsikten att ingen sanning existerar ju själv är ett sanningsanspråk – och därmed utplånar sig själv!

Både gudstroende och gudsförnekare instämmer i att sanningsfrågan är avgörande. Paulus skriver i 1 Kor 15 att om Kristus inte har uppstått så är all kristen verksamhet meningslös, och vi är ”de mest beklagansvärda av människor.” Ingemar Hedenius, 1900-talets kanske skarpaste ateistiske förkunnare håller med: Situationen är ju den, att om kristendomen verkligen innehåller sanning, då måste jag ju tro på den, men om kristendomen inte är sann, då varken kan eller bör jag tro på den.”

I en tid när den kristna tron utmanas som aldrig förr har vi ändå skäl att frimodigt försvara dess sanning. Det är detta som ryms under begreppet apologetik – av grekiskans apologia – ”att tala till försvar för”. Paulus använder begreppet i Fil 1:7 som beskrivning av sitt arbete ”när jag försvarar och befäster evangeliet”. 

Samma ord använder även Petrus i sitt första brev 3:15, där han uppmanar de troende att alltid vara beredd att ”svara var och en som begär att ni förklarar det hopp ni äger.”

Apologeten har två huvuduppdrag. Ett defensivt – att stå fast och försvara tron mot angrepp. Och ett offensivt – att gå framåt och förkunna sanningen i den kristna tron. I Herrens år 2016 har vi också alla möjligheter att frimodigt göra detta. Kanske aldrig tidigare har det varit så vanligt som idag att peka på vetenskapliga upptäckter som stöd för Guds existens. Så när vi instämmer i trosbekännelsens ord ”Jag tror på Gud Fader Allsmäktig, himmelens och jordens skapare” står vi fortsatt på trygg mark.

Alla kristna är inte kallade att vara debattörer eller experter med heltäckande försvar för varje tänkbar fråga. Men varje kristen kan svara: ”Jag äger inte själv hela sanningen om tillvaron. Men jag vet att det finns goda skäl för den kristna tron, och framför allt känner jag Honom som sade sig själv vara vägen, sanningen och livet. Därför kan jag tryggt lämna de frågor jag själv inte vet svaren på hos Honom.”

Sanning utan ödmjukhet blir lätt kall och oattraktiv. Men en ödmjukhet utan sanning blir å andra sidan oengagerande och meningslös. Det stora i den kristna tron är att den bejakar både hjärnan och hjärtat. Kanske är det just en sådan tro som nutidens människor längtar efter att få bygga sina liv på.

Ladda ner artikeln (pdf)

Per Ewert
Annonser

Kritik av kristendomen

Kritik av kristendomen
Författare: Vesa Annala

Kritik av kristendomen

I min förra text (Pdf. Blogg) där jag presenterade den kristna tron i nötskal nämnde jag en kritisk artikel om den kristna tron som återfinns i Wikipedia
I artikeln delas kritiken i tre block; ”Vetenskapssyn”,  ”Etik” och ”Kritik av inkonsekvenser i de kanoniska texterna och läran”. Jag ska bara kortfattat kommentera varje block för sig.
”Vetenskapssyn”

I artikeln hävdas att ”kristendomens syn på vetenskap och … kristen doktrin har hindrat utvecklingen av ny kunskap.” Här ger artikeln en helt fel bild av relationen mellan den moderna (experimentella) vetenskapen och kristen tro. Artikeln visar också en total brist på historiskt perspektiv.

För det första är det ett historiskt faktum att den moderna empiriska vetenskapen uppstod inom den kristna kyrkan. Under den sena medeltiden uppstår universitetsväsendet, den kanske viktigaste institutionen där vetenskapen kommer att få en central plats. Vid denna tid återupptäckte man också Aristoteles skrifter. Den moderna vetenskapen har därmed två idékällor som den byggde vidare på, Aristoteles och Bibeln. Båda källorna har åtminstone en gemensam nämnare: teleologi. Levande organismer ger uttryck för design. Aristoteles begränsade design till levande organismer.[i]De bibliska texterna talar om en allomfattande design.

Alla den moderna vetenskapens ”skapare” (Nikolaus Kopernikus, Francis Bacon, Galileo Galilei, Johannes Kepler, Isaac Newton, Nils Stensen, John Ray, etc.) var troende kristna. De hade övertygelsen att Gud hade två böcker, Skriften och skapelsen. Prästens uppgift var att förklara Skriften för folket. Vetenskapsmannens uppgift var att förklara skapelsen för folket. Det fanns ingen konflikt mellan dessa två ”böcker”. Inte bara det, den moderna vetenskapens grundare trodde också på bokstavlig skapelse och ett historiskt fall.

En nyare historisk forskning har visat sambandet mellan empirisk vetenskap och Bibeln med all önskvärt tydlighet. Här vill jag nämna t.ex. professor Peter Harrison, som i många böcker[ii]har vederlagt myten att kristen tro skulle ha hindrat utvecklingen av ny kunskap.

Det är också mycket intressant att veta att syndafallsberättelsen i Första Moseboken hade att avgörande inflytande t.ex. i Fancis Bacons tänkande. Harrison skriver: ”Traditionen enligt vilken Adam ägde den fulla kunskapen (”pertfect philosophy”) innebär att det mänskliga sinnet hade i början ägnats till att känna sanningen, och om dessa hinder, som uppstod som en konsekvens av fallet, kunde identifieras och neutraliseras, skulle sinnet återigen, i kraft av dess egen natur, komma till sanningen eller åtminstone bli bättre utrustat till att göra så. Fancis Bacon, som man väl känner till, såg i vetenskapen en möjlighet att återställa eller åtminstone reparera förlusten av den kunskap som fallet hade burit med sig.”[iii]

Wikipedias påstående att ”kristendomens syn på vetenskapen… har hindrat utvecklingen av ny kunskap” är helt fel! Det historiska förhållandet är raka motsatsen. Utan den kristna tron (Bibeln) hade den moderna vetenskapen kanske aldrig sett dagens ljus!

Under detta block riktar man en särskild kritik mot kreationism och Intelligent design. Båda beskrivs som” vilseledande pseudovetenskap som står i konflikt med verifierbara modeller av hur livet anses ha utvecklats.” En närmare granskning av påståendet visar att författaren till artikeln i Wikipedia inte riktigt förstått hur vetenskapen fungerar. Det är inget fel att ha idéer som är i ”konflikt med verifierbara modeller”. Vetenskapens historia är full av idéer som varit i konflikt med de för tillfället accepterade föreställningarna. Här ett exempel från geologin.

Ända fram till 1970-talet hade den uniformiska geologin accepterats fullt ut. Det var det rådande paradigmet, en ”sanning” som inte skulle ifrågasättas. Derek Ager skriver: ”Under ett och ett halvt sekel dominerades den geologiska världen, och man kan också säga hjärntvättades, av Charles Lyells gradualistiska uniformism. Varje tanke om ‘katastrofiska’ händelser (i jordens gångna historia, min anm.) förkastades som gammalmodiga, ovetenskapliga och skrattretande.”[iv]I dag är det en modifierad form av uniformitarianismen (kallas ibland för aktualism)  som den  historiska geologin arbetar utifrån. Man räknar med händelser i det förgångna som inte går att observera eller återupprätta. Douglas H Erwin och James W Valentine skriver efter hänvisning till Lyells uniformism: ”Idag erkänner geologer att hastigheten av geologiska processer i jordens historia har varierat betydligt och att många processer ha skett på ett sätt som svårligen kan studeras idag.”[v]

Kreationismen har alltid tolkat jordens historia utifrån katastrofismen. Den moderna neokatastrofismen har alltså delvis bekräftat denna tolkning. Att beskriva kreationismen som pseudovetenskap är bara ett psykologiskt grepp som används för att misskreditera alla som ifrågasätter evolutionsteorin.

När det gäller intelligent design har den tvingat evolutionister till reträtt. T.ex. har Stephen Meyer i sina två böcker Signature in the Cell (2009) och Darwin’s Doubt (2013)[vi]visat hur design kan bättre förklara t.ex. cellens uppkomst samt den kampriska explosionen av liv. Filosofen Steve Fuller skriver att ”IDT (intelligent design theory) erbjuder ett säkrare tillvägagångssätt till en ‘progressiv’ attityd till vetenskapen än den moderna evolutionsteorin.”[vii]

”Etik”

Under detta block är det intressant att se vilka källor som texten är byggd på. Tre av källorna är ledande ateister, Daniel Dennett, Sam Harris och Peter Singer. Av detta följer naturligtvis att kritiken mot den kristna tron blir mycket vinklad. Den grundläggande kritiken uttrycks på följande sätt: ”Genom att säga att moraliska förhållningssätt bestämts av den egna guden, anger man ett felaktigt skäl till varför människor bör handla moraliskt.” Detta är ett mycket märkligt påstående. Hela den kristna etiken utgår ju från Gud! Det är väl inte ateister som avgör varför människans bör handla moraliskt.

Nästa påstående är också lika märkligt: ”Om motivet för att inte döda enbart är att Gud bestämt detta, så faller skälen mot att döda bort om man skulle finna att Gud inte finns eller att kristendomen inte är sann.” Detta argument är helt värdelöst eftersom det uttrycker ett hypotetiskt påstående om Guds existens. Kristna har under årens lopp argumenterat för Guds existens just utifrån det moraliska gudsbeviset.

Enligt författaren utgår det ”rätta” sättet att handla moraliskt från en konsekvensetisk reflektion. När författaren ställer den konsekvensetiska reflektionen mot den kristna etiken visar han bara sin okunnighet i fråga om den bibliska etiken. Mycket av den kristna (bibliska) etiken bygger på konsekvensetisk reflektion. Redan den första människans fall handlar om handlingens konsekvenser. Olydnad mot Guds vilja fick förödande konsekvenser. Den kristna etiken är kärleksetik där kärlekens äkthet bedöms utifrån konsekvenser. Här bara en bibeltext för att belysa frågan. Lärjungen Johannes skriver (Första Johannesbrevet 3:17): ”Om någon som har vad han behöver här i världen ser sin broder lida nöd men stänger sitt hjärta för honom, hur kan då Guds kärlek förbli i honom?” Kärleken uttrycks i konsekventa handlingar. Författarens kritik mot den kristna etiken träffar honom/henne själv. Först skapar man en förvrängd bild av den kristna etiken och levererar sedan kritik mot den.

Den ateistiska världen har ingen grund för sin moraliska reflektion. Filosofer (och ateister) Michael Ruse och insektsforskaren Edward O. Wilson skriver: ”Moral, eller strängt taget vår föreställning (”belief”) om moral är bara en anpassning som tjänar våra reproduktiva framgångar. Sålunda vilar grunden för etik inte i Guds vilja – inte heller i evolutionens metaforiska rötter eller något annat ramverk i universum. I en viktig mening är etik, så som vi förstår den, en illusion prackad på oss av våra gener för att få oss att samarbeta. Den saknar grund utanför människan. Etik är en produkt av evolutionen men kan inte rättfärdiggöras av den; likt Macbeths dolk tjänar den ett kraftfullt syfte utan att existera i verklighet.”[viii]

Man skriver också att de ”kristna trosföreställningarna har legitimerat och resulterat i krig, våld och förtryck.” En hastig genomläsning av de nytestamentliga texterna gör det mycket klart att ingenting av detta stämmer. Också uttrycket ”kristna trosföreställningar” är väldigt oklart. Hela kritiken genomsyras av negativ kritik. Ordet kritik i vetenskapliga sammanhang används för en saklig diskussion. I Nationalencyklopedin beskrivs under ”Bibelkritik” följande: ”bibelkritik var på 1800-talet, när ‘kritik’ betydde ’vetenskaplig prövning’ (utan någon negativ biton), en naturlig beteckning för den framväxande bibelforskningen, men ordet har, särskilt i religiösa kretsar, uppfattats och använts negativt, i betydelsen angrepp på Bibeln.”[ix]
Det är uppenbart att författaren till artikeln i Wikipedia använder ordet ”kritik” i dess negativa betydelse, bara i syfte att angripa den kristna tron.
”Kritik av inkonsekvenser i de kanoniska texterna och läran”

Under detta block fortsätter man med den negativa kritiken. Och man kan ju inte vänta något annat eftersom artikeln bygger på samma källor som kritiken under ”Etik”, med ett tillägg, Richard Dawkins. Man lyfter fram frågor som att Bibeln ger ”stöd för slaveri”;  kvinnans ställning som ”underdånig mannen”; att Bibeln ger ”stöd för auktoritära regimer” och ”stöd för krig och våld mot oskyldiga”;  att den kristna tron ”är inhuman” som ”förneka[r] homosexuellas rättigheter”, osv. Ytterligare kritik riktar sig mot ”inkonsekvenser och felaktigheter i den kristna läran”; att den kristna tron har lånat idéer och föreställningar från andra religioner; osv.[x] (För att spara utrymme hänvisar jag till artikeln i Wikipedia)[xi].

Mycket av kritiken i Wikipedias artikel kan lätt tillbakavisas genom att lyfta fram  vad den kristna tron har betytt för människovärdet, vetenskap, utbildning, demokrati etc. Det finns ingen annan idétradition som har burit med sig så mycket gott som den kristna tron. Att människor under tidens gång har missbrukat sin ställning genom hänvisning till bibliska texter är en annan sak. I en viss mening är kritiken så undermålig att den inte ens behöver bemötas, men några reflektioner här.

För det första är det inte ateister som kan avgöra vad som är den kristna läran! För att kunna formulera saklig kritik mot den kristna läran måste man kunna visa upp kriterier utifrån vilka kritiken formuleras.

Den andra viktiga aspekten som artikeln i Wikipedia inte alls tar upp är att människan är en fallen varelse. Och det är just detta som är ett så dominerande tema i Bibeln. Människan är ond och ur hennes ondska uppstår onda handlingar. Den kristna trons yttersta syfte är att människan befrias från sin ondska. Därför kom Jesus! Detta tas dock inte alls upp i Wikipedia. Det är p.g.a. människans ondska som Bibeln har många lagar och regler. Gamla Testamentets lagar och regler gäller inte längre. Jesus sammanfattade hela den gammaltestamentliga etiken i Matteusevangeliet 22:36-40 . Det var en laglärd som frågade Jesus: ”Mästare, vilket är det största budet i lagen?” Han svarade honom: ”Du skall älska Herren, din Gud, med hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela ditt förstånd. Detta är det största och första budet. Sedan kommer ett av samma slag: Du skall älska din nästa som dig själv. På dessa båda bud vilar hela lagen och profeterna.” I ett annat sammanhang säger Jesus: ”Ni har hört att det blev sagt: Du skall älska din nästa och hata din fiende. Men jag säger er: älska era fiender och be för dem som förföljer er; då blir ni er himmelske faders söner. Ty han låter sin sol gå upp över onda och goda och låter det regna över rättfärdiga och orättfärdiga. ” (Matteusevangeliet 5:43-45)
Jesu ord visar med all önskvärd tydlighet poängen i den gammaltestamentliga uppenbarelsen: kärleken, som bör vara den rådande och styrande principen i människan liv. Gud, som är god både mot de goda och onda, är objektet för människans tillbedjan och kärlek. Denna kärlek tar sig i yttryck i godhet mot andra människor.
Att dra ihop trådarna

Kritiken mot den kristna tron i Wikipedias artikel är undermålig. Den är byggd på ”nyateisternas” angrepp mot den kristna tron. Artikelns utgångspunkt är negativ kritik, med missvisande resonemang, brist på historisk reflektion. I en viss mening ”tjänar” artikelns misslyckande den kristna tron. En läsare med genuin nyfikenhet upptäckter snart svagheter i texten och blir mer nyfiken på den kristna tron. Gud har ofta använt negativa saker för att föra människor till Jesus. En sådan negativ artikel tjänar också apologetikens syfte. Vi kan lätt tillbakavisa kritiken och lyfta fram Jesus som den kristna trons centrum.
Min slutkläm blir att kritiken i Wikipedia riktad mot den kristna tron träffar bara den förvrängda bilden av kristen tro som författaren har skapat utifrån den nyateistiska litteraturen. Den nytestamentliga kristna tron går fria! (Se min tidigare text, ”Vad är den kristna tron och försvar av den?” Pdf. Blogg.)



[i] Se t.ex. Armand Maria Leroi, The Lagoon. How Aristotle Invented Science, Viking, 2014, ss. 86-88; Addy Pross, What is Life?, Oxford, 2014, s. 34.
[ii] Nu senast i boken The Territories of Science and Religion, The University of Chigaco Press, 2015.
[iii] Peter Harrison, The Fall of Man and the Foundations of Science, Cambridga University Press, 2007, s. 4.
[iv] Derek Ager, The New Catastrophism, Gambridge University Press, 1993, s. xi.
[v] Douglas H Erwin, James W Valentine, The Cambrian Explosion, Roberts and Company Publisher, 2013, s. 10. Idag tror man att det är flera katastrofer som har drabbat jorden. Trevor Palmer, Perillious Planet Earth, Cambridga University Press, s. 365ff.
[vi] Båda böckerna har givits ut av HarberOne.
[vii] Steve Fuller, Science vs Religion? Intelligent design and the problem of Evolution, Polity, 2007, s. 2.
[viii] Michael Ruse, Edward Wilson, ”The Evolution of Ethics” i Michael Ruse (ed.), Philosphy of Biology, McMillan, 1989, s.316.
[ix] Nationalencyklopedin,bibelkritik. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/bibelkritik(hämtad 2016-09-26).
[x] N.T. Wright bemöter de sistnämnda påståendena i The Resurrection of the Son of God, Fortress Press, 2003

Apologetiska träffar i Lycksele

Apologetiska träffar i Lycksele

”Kristen på goda grunder” heter en serie på 6 apologetiska träffar med Magnus Lindborg och Martin Walldén vilka båda är medlemmar i Svenska Apologetiksällskapet.

Magnus är med i Pingstkyrkan och Martin är präst i Svenska kyrkan. Således är det inte knutet till någon enskild kyrkogrupp. 

Träffarna sker på ortens Second Hand varför det blir lätt för ALLA att våga sig dit. Dessutom finns det möjlighet till fika.

Träffarna sker:
1) 11 oktober 18:30 – 20:00
2) 25 oktober 18:30 – 20:00
3) 8 november 18:30 – 20:00
4) 22 november 18:30 – 20:00
5) 6 december 18:30 – 20:00
6) 13 december 18:30 – 20:00

Besök gärna FB-sidan ’Kristen grund’ och eventet där.

Alla träffarna finns med i SAS kalender

Vänliga hälsningar

Ted Sjövall
Administration & Webb

Dagens citat – 26/9

”No totalitarian authority nor authoritarian state can tolerate those who have an absolute by which to judge that state and its actions. The Christians had that absolute in God’s revelation. Because the Christians had an absolute, universal standard by which to judge not only personal morals but the state, they were counted as enemies of totalitarian Rome and were thrown to the beasts.” – Francis Schaeffer

Dagens citat – 25/9

”Some say Christianity is just a crutch. But let’s turn the question on its edge for a moment. Is atheism an emotional crutch, wishful thinking? The ax cuts both ways. Perhaps atheists are rejecting God because they’ve had a bad relationship with their father. Instead of inventing God, have atheists invented non-God? Have they invented atheism to escape some of the frightening implications of God’s existence? Think about it.” – Greg Koukl

Dagens citat – 24/9

“The point is this: If God does not exist, then life is objectively meaningless; but man cannot live consistently and happily knowing that life is meaningless; so in order to be happy he pretends life has meaning. But this is, of course, entirely inconsistent—for without God, man and the universe are without any real significance.” – William Lane Craig

%d bloggare gillar detta: