Dagens citat – 25/9

”Some say Christianity is just a crutch. But let’s turn the question on its edge for a moment. Is atheism an emotional crutch, wishful thinking? The ax cuts both ways. Perhaps atheists are rejecting God because they’ve had a bad relationship with their father. Instead of inventing God, have atheists invented non-God? Have they invented atheism to escape some of the frightening implications of God’s existence? Think about it.” – Greg Koukl

Annonser

Dagens citat – 24/9

“The point is this: If God does not exist, then life is objectively meaningless; but man cannot live consistently and happily knowing that life is meaningless; so in order to be happy he pretends life has meaning. But this is, of course, entirely inconsistent—for without God, man and the universe are without any real significance.” – William Lane Craig

Ateisters omdefiniering av ateismen

Ateisters omdefiniering av ateismen
Av SAS gästbloggare Micael Grenholm
Humanisten och podcastaren Anders Hesselbom kritiserade mig för några veckor sedan på sin blogg. Jag hade på Hela Pingsten skrivit om hur ateism inte kan betraktas som en neutral position i samhällsdebatten eftersom det är en trosövertygelse som alla andra. Hesselbom svarade:
En ateist är en person som saknar tro på någon gud. Ateism är inte alltid neutralt, då en del ateister kopplar värderingar till sin icke-tro på Gud, och teister (Gudstroende) ibland kopplar värderingar till andras icke-tro på Gud (ateism). Men tittar man på definitionen av ateism, alltså frånvaron av en tro på en gudom, så behöver det inte finnas några värderingar alls. […]
Idag finns det inte längre någon som verkligen tror att ateismen är en trosövertygelse eller livsåskådning. Man stöter på sin höjd på detta påstående när det upprepas av någon som egentligen inte kan motivera sin utsaga, men som använder påståendet för att han gillar utsagan, och för att det passar. En ateist kan förvisso tro att verkligheten inte rymmer några gudar, precis som en person som inte tror på enhörningar kan tro att verkligheten inte rymmer några enhörningar. Men det som utmärker en ateist är att han inte tror att några enhörningar ryms i verkligheten, och den som utmärker någon som inte tror på enhörningar är att han inte tror att verkligheten rymmer några enhörningar. Det är en enorm skillnad på att tro att något inte finns, och att inte tro att något finns, inte acceptera att något finns och att inte låta sig övertygas. Det ena är ett (förvisso rimligt) antagande om verkligheten, det andra är skepticism mot ett ganska obegåvat påstående om verkligheten.
Detta sätt att resonera är vanligt bland ateister. Populära amerikanska ateistiska sidor såsom American Atheists och The Secular Web argumenterar för att ateism inte ska definieras som tron att Gud eller gudar inte finns, utan det är avsaknaden av tro som karaktäriserar ateismen. Ateisten Austin Cline adresserar om detta i själva verket är en ”cop out”, ett sätt för ateister att undvika bevisbördan för sin ateism, men svarar att så inte är fallet. Han menar att det är uppenbart att ateism innebär icketro gällande Guds existens än att tro att Gud inte existerar.
Att definiera ateism som avsaknad av tro på Gud kallas för den breda definitionen av ateism. Enligt denna definition är agnostiker, katter och stenar alla ateister eftersom de saknar tro på Gud. För att slippa katterna och stenarna kan man förstås modifiera definitionen till att begränsa sig till människor, men faktum kvarstår att agnostiker då måste ingå i kategorin ateister även om de själva inte skulle vilja kalla sig det. Det är dock förståeligt att ateister enligt den snäva tolkningen — de som argumenterar emot Guds existens — vill placera sig i samma kategori som agnostiker, eftersom agnosticism anses som en mycket mer legitim neutral position av de allra flesta (inklusive mig).
Dock är agnosticismen neutral just för att den är agnosticism — att den inte tar ställning gällande Guds existens och karaktär – och är därmed inte identisk med s.k. stark ateism som hävdar att Gud inte existerar. När en stark ateist gör anspråk på neutralitet genom att placera sig i samma kategori som en agnostiker, är det som att en anarkist begär att betraktas som om han eller hon var apolitisk. En agnostiker är öppen för att religiösa anspråk kan vara sanna, medan en stark ateist som Hesselbom kritiserar religion.
Det finns ett djupare problem med denna argumentation, nämligen att avsaknad av tro på Gud inte är samma sak som avsaknad av tro. Det vill säga, det faktum att ateismen inte är en teistisk trosövertygelse är inte ett argument för att det inte är en trosövertygelse. På samma sätt innebär min veganism en avsaknad av animalisk kost, men inte en avsaknad av kost. En person som saknar erfarenhet av bungy jumping saknar inte all form av erfarenhet.
Faktum är att inte enda agnostiker kan hävda sig sakna tro, såtillvida att de inte är så arroganta att de hävdar sig veta att det inte går att veta om Gud finns (hur fick de reda på det i så fall?). Än mindre kan en stark ateist som menar att Gud inte finns påstå att detta är något som han eller hon vet. Det är i själva verket en trosuppfattning, vilket inte behöver göra den mindre legitim om det finns stöd för den. Problemet för ateisten är att det inte tycks finnas några positiva argument för att Gud inte finns, varför man föredrar att undvika bevisbördan helt och hållet och endast kritisera religiösa anspråk.
Hesselbom må överdriva när han kallar skillnaden mellan icketro och tro på en negation för ”enorm”, men visst är skillnaden mellan en agnostiker och en stark ateist signifikant. Agnostikern har ingen anledning att argumentera emot religiösa påståenden, och när ateisten gör det behöver han/hon även presentera positiva bevis för sin trosövertygelse. Att få ateister är villiga att anta den utmaningen visar vilken dåligt underbyggd världsbild ateismen är.


Micael Grenholm

Dagens citat – 21/9

”But lack of evidence, if indeed evidence is lacking, is no grounds for atheism. No one thinks there is good evidence for the proposition that there are an even number of stars; but also, no one thinks the right conclusion to draw is that there are an uneven number of stars. The right conclusion would instead be agnosticism.” – Alvin Plantinga

Mot bättre vetande – Del 1

Mot bättre vetande – Del 1
Av Bength Gustafson
Att VETA är något grundläggande och helt avgörande för en kristen. Jag vet på vem jag tror,(1) skrev Paulus, som är en av den kristna historiens stora giganter och som bland annat tog Guds Ord och evangelium till Europa.
Att VETA att Gud finns och att VETA vem och hurudan Gud är, det är ett ovärderligt  privilegium för oss som är kristna. När då människor, av olika anledningar och ifrån olika utgångspunkter, angriper och förnekar både Guds existens, kristen tro och Bibeln, som är den kristna trons urkund, så sker det mot bättre vetande.
I några texter på denna SAS-blogg ska jag därför skriva under detta tema: 

Mot bättre vetande. Jag ska skriva om livets ursprung och uppkomst, om de fysiska lagarnas, universums och de olika arternas uppkomst i djur- och växtriket och slutligen om människans ursprung och skapelse. Men här och nu i denna första bloggtext, så skriver jag om sådant som har förvånat mig då jag har läst och lyssnat till människor som inte delar den tro och övertygelse som jag har som kristen. Det är med nyfikenhet och med stort intresse som jag läser och lyssnar till vad dessa människor skriver och säger.
Det är minst sagt fraperande hur dagens ateister, darwinister/evolutionsteoretiker och sekulärhumanister uttalar sig mot bättre vetande, och då även mot sitt eget vetande. Det är ingen som helst tvekan om, att de var och en är medvetna om behovet av sin egen intelligens, för att på ett förnuftigt och pedagogiskt sätt formulera sig i tal och skrift, oavsett vad ämnet gäller. Så är det för Lawrence M. Krauss i sin bok: ”Ett universum ur ingenting”, för Richard Dawkins i sin bok: ”Illusionen om Gud” och för Christer Sturmark i sina böcker: ”Tro och vetande 2.0” och ”Upplysning i det 21 århundradet”, med underubriken ”Tro och vetande 3.0(2)  för att här och nu nämna några aktuella personer och sådant som de har författat.
Dessa författare har verkligen använt sin intelligens och sitt förnuft för att fundera och reflektera, planera och formulera innehåll och syfte med sina böcker. Som deras läsare så uppskattar jag självklart detta, för annars skulle det som de skriver vara både svårläst och obegripligt. Och det skulle vara minst sagt skamligt av mig om jag för ett enda ögonblick ifrågasatte om det fanns intelligens och förnuft bakom deras böcker. En sådan tanke ”finns inte ens på kartan” när jag med stort intresse läser deras böcker, vilket jag gör.
Men det är just här som det märkliga och det motsägelsefulla inträffar, att dessa författare upprepar, på olika sätt och nästan som ett ”mantra”, att bakom livets, de fysiska lagarnas, universums, de olika arternas och människans uppkomst, så behövdes det ingen bakomliggande intelligens, ingen förnuftig reflektion och planering, ingen mening och inget syfte och mål. Eller för att citera den ateistiske filosofen Quentin Smith:Faktum är, att den mest rimliga övertygelsen är att vi kom från ingenting, av ingenting och för ingenting.(3)Jag tror inte för ett ögonblick, att dessa nämnda författare skulle ge filosofen Smith rätt om hans uttalande gällde deras böcker, att de kom från  ingenting, av ingenting och för ingenting.Både Krauss, Dawkins och Sturmark vet bättre än så när det gäller sina böckers tillkomst.
Men dessa författare får ändå ursäkta mig, därför att deras alster kommer inte ens i närheten av den genialitet och komplexitet som livet, de fysiska lagarna, universum, de olika arterna i djur- och växtriket och människan uppvisar. Ändå så förnekar de med envishet, tillsammans med sina lärjungar och meningsfränder, att bakom denna genialitet och komplexitet så behövdes det ingen intelligens och inget förnuft. Och detta förnekande av en bakomliggande intelligens gör man av en enda orsak: Om de erkänner att det fanns en bakomliggande intelligens, då måste de i konsekvensens namn hålla dörren öppen för att det finns en evig och personlig Gud, som med intelligens, förnuftig reflektion och planering, mening, syfte och mål har skapat allt detta. Men tydligen så vill de inte detta, eller kanske inte vågar. Trots att deras förnekande sker mot bättre vetande, ja, mot sitt eget vetande om behovet av bakomliggande intelligens och förnuft.
Ett annat återkommande påstående är, att det är ett motsatsförhållande mellan tro och vetande, mellan tro och förnuft och mellan tro och vetenskap. Men inget kan vara mer fel än det påståendet, för tro är en övertygelse(4) som vilar på att vi vet.(5)  Och Gud har tänkt, att skapelsen ska utforskas och därför har han gjort den utforskningsbar,(6)  även med vetenskapliga metoder och modeller, men medvetna om både vetenskapens möjligheter och begränsningar. Men inte för att vi ska förneka Guds existens och Gud som Skapare, utan för att vi ska erkänna, ära och tillbedja honom för den han är. Och som kristen så tror jag på en intelligent och förnuftig Gud, som är full av visdom och vishet och som också har utrustat oss människor med det han själv har.(7) Med tanke på detta, så är det mycket intressant och tankeväckande att läsa vad filosofie doktor i fysikalisk kemi, Allan Emrén skriver, att Gudstro är det enda vetenskapliga, där han bland annat skriver, att Gudstro är den vetenskapliga världsbilden.(8)  Detta är inte mindre uppseendeväckande med tanke på, att Emrén tidigare var ateist.
Som sagt, så kommer jag i några kommande texter här på SAS-bloggen att skriva om de ämnen som jag här ovan har angett och det under titeln: Mot bättre vetande. Och jag tror på en evig och personlig Gud,som med intelligens och förnuft, visdom och vishet är livets ursprung och skapelsens Upphovsman, Designer och Skapare. Jag kan därför vara konsekventi det som jag skriver, därför att jag erkänner behovet av intelligens, förnuftig reflektion och planering, mening, syfte och mål, både bakom livet och skapelsen och bakom det som jag skriver här.
Väl mött!


Bength Gustafson

Källor: (1) 2 Tim. 1:12. (2) ”Ett universum ur ingenting”. 2012. Fri Tanke Förlag. ”Illusionen om Gud”. 2008. Pocketförlaget. ”Tro och vetande 2.0”. 2007. Bokförlaget Nya Doxa. ”Upplysning i det 21:a århundradet” med undertiteln: ”Tro och vetande 3.0”. 2015. Fri Tanke Förlag. (3) ”Vem tänder stjärnorna”? Av Per Ewert. Sid. 118. (4) Hebr. 11:1. (5) 2 Tim. 1:12. (6) Ords. 25:2-3. Job 38:1-42:6. (7) Rom. 11:33. 10:12. 2 Kor. 3:4-6. v.5. (8) dagen.se  Artikeln publicerades den 28 oktober 2009, men har därefter haft en stor spridning på sociala medier. Allan Emrén har varit anställd vid Göteborgs universitet och Chalmers i 35 år, så han är en erkänd forskare.
%d bloggare gillar detta: