Etikettarkiv: Alvin Plantinga

Varför evolution och ateism är oförenliga

Jag kan inte räkna alla de gånger jag har hört ateister säga: ”Jag tror inte på Gud, jag tror på evolutionen.” Många utgår från att om evolutionsteorin är sann, är ateismen sann. Evolutionsbiologen och nyateisten Richard Dawkins har hamrat hem denna koppling, och även en del kristna håller instinktivt med.

Men tänk om…

evolution atheism

…evolutionsteorin är oförenlig med ateism?

Låt mig introducera dig till Alvin Plantingas evolutionära argument mot naturalismen (förkortas EAAN utifrån engelskan). Plantinga är en av världens mest inflytelserika nu levande filosofer, och hans argument har diskuterats på högsta filosofiska nivå i flera decennier. Här är ett exempel:

 

På grund av den omfattande diskussionen om argumentet finns det många nyanser, invändningar och fördjupningar att ta del av. I detta inlägg kommer jag enbart kortfattat introducera argumentet i en enkel form och illustrera det med en groda. För den som vill ha fördjupning är det bara att googla.

Plantingas argument i ett nötskal

Plantinga definierar naturalism som att det inte finns någon Gud eller något som liknar Gud. Om evolutionen har ägt rum i en sådan värld är den inte styrd av någon högre makt, utan de processer som driver den framåt är mekanismer såsom slumpmässig mutation, naturligt urval, med mera. De organismer som främjas av evolution är naturligtvis de som överlever, ”survival of the fittest” som Darwin uttryckte det.

Plantinga påpekar att detta gäller hela organismen, inklusive dess eventuella hjärna. Evolutionen främjar hjärnor som tänker tankar som gör att organismen överlever.

Men. Det spelar ingen roll om dessa tankar är sanna eller inte.

closeup photography of a frog

Tänk dig en groda. Den ser flugor, sticker ut sin tunga och äter dem, hittar en grodfru och ynglar av sig. Framgångsrik evolution, generna sprids vidare. Det vi vet om denna groda är att dess hjärna orsakar handlingar som gör att den överlever.

Men vad är innehållet i dessa tankar? Är de sanna? Det kan vara så att grodan tänker sanna tankar: flugor är flugor som ska ätas, grodflickor är grodflickor som ska uppvaktas, och så vidare.

Men vi kan också tänka oss en groda som har allvarliga hallucinationer. Den kanske tror att den är en drake som skjuter miniatyrflamingos med en laserpistol fastmonterad i munnen. Ju fler flamingos som skjuts ner, desto mer poäng får grodan. Andra grodor tror den är svampar som man ska para sig med för att få bonuspoäng. Och dess yngel ärver samma bisarra föreställningsvärld.

Båda dessa tankebanor leder till samma resultat – grodan äter och får barn – så för en naturalistiskt styrd evolution spelar det ingen roll om grodan tror att den är en groda eller en laserskjutande drake. Tankarnas innehåll är irrelevant, det är beteendena som tankarna orsakar som avgör huruvida organismen överlever.

Här bränner det till för ateisterna. För vi är dessa grodor, enligt dem. Vi är lika materialistiskt konstruerade och evolutionärt orsakade som grodor.

Nå, vi är övertygade om att vi är de grodor som tänker sanna tankar om omvärlden. Men kan vi garantera det, utifrån att både evolution och naturalism är sant?

Plantinga svarar nej på den frågan.

En person som tror att både evolutionsteorin och naturalismen är sann har ingen anledning att lita på sin egen hjärna. Och har man inte det saknar man anledning att tro på naturalistisk evolution, eftersom man använde sin hjärna för att komma fram till de slutsatserna.

 

 

Två vanliga invändningar

Ateisters respons ser oftast ut på ett av följande två sätt: antingen medger man att våra hjärnor är opålitliga och ger till och med argument för det (utifrån studier om hur minnet ibland fyller i saker som inte har hänt mm), eller så hävdar man att sanna tankar har ett så självklart överlevnadsvärde att det blir orimligt att tänka sig organismer som tänker massa falskheter och ändå överlever.

Den första invändningen missar poängen. Det vi diskuterar är inte om hjärnan kan begå misstag, utan om de tankar vi tänker har något med sanning överhuvudtaget att göra. Och det är något vi alla utgår från för att ens kunna ha en diskussion. Om ens världsbild gör att man måste ifrågasätta att man ens kan tänka sammanhängande tankar som har med verkligheten att göra, bör man byta världsbild. Man saknar rationell grund att tänka att ens tankar inte funkar.

Den andra invändningen fungerar inte heller. Naturligtvis är det uppenbart för oss att sanna tankar har överlevnadsvärde, inte minst för att vi själva är övertygade om att vi för det mesta tänker sanna tankar. Men tankar med falskt innehåll kan fortfarande leda till beteenden som gör att organismer överlever, och det enda den naturalistisika evolutionära processen bryr sig om är överlevnad – inte sanning.

Faktum är att om naturalistisk evolution är det enda som formar organismer finns ingen anledning att betrakta en sådan hallicunerande groda som mindre sannolik än en som tänker sanna tankar. Det är, som Plantinga uttrycker det, 50/50.

Om vi däremot tänker oss att Gud har skapat oss, antingen genom att styra evolutionen eller på något annat sätt, försvinner problemet. Han kan då se till att våra hjärnor inte bara skapar beteenden som får oss att överleva, utan också hushåller tankar som korrekt representerar omvärlden och hjälper oss förstå den.

Kristna har alltså all anledning att lita på sina hjärnor. Ateister kan tyvärr inte vara lika säkra på den saken.

Här beskriver professor Plantinga argumentet med egna ord.

Tio snabba svar på ateisters påståenden

Du behöver inte läsa hundratals böcker innan du kan diskutera din tro med en ateist. Ibland är påståenden och frågor bara korta klyschor som kan besvaras lika snabbt. Professor John Lennox ger här några snabba svar på vanliga påståenden från ateister.

John_Lennox
Mer info om John Lennox: http://www.johnlennox.org/about/

1) Du tror inte på Zeus, Tor och alla övriga gudar. Jag går bara en gud längre än du, och förkastar den kristne guden.

Problemet med denna idé är att ”gudar” som Zeus och Tor inte är jämförbara med den Gud i biblisk förståelse.

Det finns en avgörande skillnad mellan alla de gamla nära-östern gudarna och Bibelns Gud. De är produkter av den uråldriga massan och energin i universum. Bibelns Gud skapade himmel och jord.

 2) Vetenskapen har förklarat allt, vilket inte inkluderar Gud.

Vetenskapen kan inte besvara vissa typer av frågor, såsom ”Vad är etiskt? och ”vad är vackert?” Även när det gäller frågor om den naturliga världen, som vetenskapen faktiskt utforskar och ibland kan besvara, finns det olika typer av förklaringar till olika saker.

Gud konkurrerar inte mer med vetenskapen som en förklaring till universum än vad Henry Ford konkurrerar med lagen om förbränning som förklaring till bilen.

 3) Vetenskapen motsätter sig Gud.

Det finns vissa föreställningar om att en ”gud” som skulle stå i motsatsförhållande till vetenskapen, men inte den kristne Guden. Det kan finnas vissa slags ”gudar” som uppfunnits för att förklara saker som vi inte förstår, men de är inte kristna.

Om vi får möjlighet att välja mellan vetenskap och gud, då är det inte det bibliska gudskonceptet. Den bibliska Guden är inte en kunskapsluckornas gud, utan hela showens Gud. Bitarna vi förstår (genom vetenskap) och bitarna vi inte förstår.

Många ledande tänkare har en gudsuppfattning som är klart hednisk. Om man definierar Gud som en kunskapsluckornas gud, så kommer man att behöva välja mellan vetenskap och gud.

 4) Du kan inte bevisa att det finns en Gud.

Denna typ av uttalande ignorerar att det finns olika typer av ”bevis”.

Kan du bevisa att det finns en Gud? I matematisk mening nej, men att bevisa vad som helst är mycket svårt. Ordet bevis har två betydelser. Det finns den rigorösa innebörden som i matematik, vilket är mycket svårt att göra och som är sällsynt, men sedan finns den andra betydelsen – bortom rimligt tvivel.

Det är den typ av ”bevis” vi kan presentera: argument för att föra någon bortom rimligt tvivel. Rationella argument, exempelvis som de från filosoferna Alvin Plantinga och William Lane Craig, den personliga erfarenheten kristna har, och redogörelserna av evangeliernas vittnesmål i Bibeln.

 5) Tron är en tro utan några bevis.

Kristen tro har aldrig handlat om att inte ha några bevis: evangelierna skrevs för att lägga fram bevis, som inledningen av Lukas beskriver. Slutet av Johannes evangelium säger: ”Dessa har blivit nerskrivna för att ni ska tro att Jesus är Messias, Guds Son, och för att ni genom tron ska ha liv i hans namn.”

Men tro utan bevis är en vanlig föreställning om ”tro” nu för tiden. Denna definition finns i ordböcker och många tror så. Så när vi talar om tro på Kristus, tror de att det är eftersom det inte finns några bevis. Johannes evangelium visar att kristendomen är en evidensbaserad tro.

6) Tron är en inbillning (”delusion”). Jag tror inte mer på Gud än jag skulle göra på påskharen, jultomten eller det flygande spaghettimonstret.

Dessa idéer har gjorts kända av personer som professor Richard Dawkins. Det enda de är bra för är att håna.

Uttalanden av vetenskapsmän är inte alltid vetenskapliga uttalanden. Stephen Hawking sa att ”religion är en saga för människor som är mörkrädda”. Jag sa att ”ateism är en saga för människor rädda för ljuset”.

Inget av dessa uttalanden visar någonting alls. De är alla reversibla. Det som ligger bakom alla dessa påståenden om inbillning är den freudianska idén om önskeuppfyllande [att vi tror på vad vi hoppas är sant.] Detta fungerar utmärkt förutsatt att det inte finns någon gud. Men om det finns en gud, då är ateism önskeuppfyllande.

 7) Kristendomen påstår sig vara sann, men det finns massor av grupperingar och ingen håller med de andra, så den måste vara falsk.
Varför skulle existensen av samfund innebära att kristendomen är falsk? Det kan innebära att kristna har väldigt olika personligheter och kulturer – eller till och med att de kristna inte är bra på att hålla sams med varandra – men inte att kristendomen inte är sann.

Det finns alla typer av olika sorters lag i fotboll, men de spelar alla fotboll.

8) Bibeln är omoralisk.

Om du vill ifrågasätta moralen i Bibeln, vilken grund har då den moralen? Det kan finnas ordentliga motsättningar inom ateistisk kritik. Dawkins skrev: ”I ett universum av elektroner och själviska gener, blinda fysiska krafter och genetisk replikering, kommer vissa människor att bli skadade, andra människor kommer att ha tur, och du kommer inte hitta någon rim och reson i det, och inte heller någon rättvisa. Det universum som vi observerar har exakt de egenskaper som vi kan förvänta oss om det i grund och botten finns ingen design, inget syfte, inget ont, inget gott, ingenting annat än obarmhärtig likgiltighet. ”

Om detta är sant, varför ifrågasätter han då någontings moral? Dawkins säger tron är ond. Men på samma gång upphäver han kategorierna gott och ont. Det hänger inte ihop.

 9) Visst tar du inte bibeln bokstavligt?

Vissa ateister (och några kristna) har en väldigt svartvit tanke på hur man ska tolka Bibeln. Du måste antingen ta det ”bokstavligt” eller slänga bort alltihop, tror de. Då ignorerar man språkets verklighet och hur det återspeglar sanningen.

Jesus sade ”Jag är dörren”. Är Jesus en fysisk dörr som den till detta rum? Nej, han är inte en bokstavlig dörr, men han är en verklig dörr till en verklig upplevelse av Gud. Metafor står för verklighet. Ordet ”bokstavlig” är oanvändbart.

10) Vad är bevisen för Gud?
Du kan diskutera Guds existens tills du blir blå i ansiktet. Det kan vara mycket intressant, speciellt när man går in i detalj och utforskar ämnet på djupet. Men en ateist kan missa poängen eller undvika det verkliga problemet. Mitt råd är att ställa den allra viktigaste frågan:

Antag att jag kunde ge dig bevis för Gud, skulle du då vara beredd att omvända dig och lita på Kristus?

Naturligtvis finns mer djupgående svar på alla dessa påståenden, en del kan återfinnas på John Lennox hemsida.