Etikettarkiv: Myter

Var jorden platt på medeltiden? – En komplettering

För en tid sedan publicerades inlägget Nej, Medeltidens kristna lärde inte ut att jorden var platt vilket i sig är en intressant aspekt som behöver lyftas fram.

Nu kommer ännu något som behöver lyftas fram, möjliga källor till varför så ånga tror att Medeltidens kristna lärde lärde ut det. Så från Habo kommer här följande rader!

/ Martin Walldén, bloggredaktör

 

Platt jord

Det kan vara värt att komplettera klargörandet av att medeltida människor inte alls tänkte sig att jorden var platt med några ord om hur det kommer sig att vi har fått uppfattningen att det var så. Det är lätt att hitta ursprunget.

Den föreställningen dök upp så sent som i slutet av 1700-talet och börja av 1800-talet. En tråd leder till en av USA:s första presidenter – Thomas Jefferson – som i en bok från 1784 – Notes on The State of Virginia – påstår att Galileo Galilei stred mot kyrkans tanke på att jorden är platt.

En annan leder till Washington Irwing – amerikansk författare och diplomat i Spanien  – som 1828 skrev en biografi om Columbus: A History of the Life and Voyages of Christopher Columbus. Där påstod han att en del av Columbus samtida  varnade honom för resan. Tänk om man trillade ner över kanten! Fast vid den tiden fanns det jordglober att köpa i hamnarna runt Medelhavet.

En tredje källa till tanken på att medeltidens människor – och då menar vi de bildade – trodde på en rund jord är den franske arkeologen och kyrkohistorikern Jean-Antoine Letronne som 1834 gav ut Des Opinions cosmographiques des Pères de l’Église. Han påstår där att medeltidens kyrkofäder ansåg att jorden är platt – rakt emot det vi kan läsa i deras texter!

Man kan fundera över hur det kommer sig att de skriver så. Kan det vara för att tala om att vi, i vår tid och vårt land och vår kultur är mycket klokare än människor förr i tiden? Vi är upplysta människor och reser oss över historiens mörker! 

(Mer om detta finns att läsa t ex i Forskning och Framsteg juli 2005).

Med vänlig hälsning

Olle Östklint 

HABO

Jesus är ingen kopia av myter

Kristen tro handlar om verkligheten. Jesus var verkligen Guds son, som verkligen föddes som människa av Maria, en jungfru, på en verklig plats i en verklig tid i historien. Han vandrade verkligen omkring och gjorde gott och botade alla som var under djävulens våld, och visade verkligen hur Gud är. Jesus bar verkligen hela världens synder i sin kropp upp på korsets trä, och genom hans sår har vi verkligen helande. Uppståndelsens verkliga kraft förvandlar verkliga människors liv varje dag.

Om berättelsen om Jesus är skickligt berättade myter, i betydelsen fabler, är den ingenting värd. ”Fina berättelser som vi kan lära oss av”, säger vissa som inte tror. Fel. Om det inte är sant, så är det lögn. Det är inte ”fint”. Om Kristus inte har uppstått, då är vår tro meningslös och vi är ännu kvar i våra synder. Då har också de som insomnat i Kristus gått förlorade. Om vi i detta livet sätter vårt hopp endast till Kristus, och han inte har uppstått, då är vi de mest beklagansvärda av alla människor. Men – skriver Paulus – nu har Kristus uppstått från de döda som förstlingen av de insomnade!

Eftersom myt-påståenden flitigt används för att misskreditera tron på Jesus, är det viktigt att förstå hur man granskar deras sanningshalt (precis – det är inte bara bibeln som måste tåla att granskas). Bygger ”Jesus-berättelsen” på gamla antika förlagor, ur exempelvis egyptisk och babylonsk mytologi? Knappast. Inga exempel håller vid närmare granskning.

Mary Jo Sharp ger många underhållande exempel och dessutom tre verktyg för att undersöka sanningshalten i dessa påståenden: Läs hela storyn, titta på parallellerna sida-vid-sida och sätt in allt i sitt sammanhang.

Lärorikt, skarpsinnigt, bitvis riktigt roligt, och närmast en avrättning av ett klassiskt argument mot Jesus som historisk person. Men – ja, Han är sannerligen uppstånden!